Att granska bilder

Kalmar ,

Post-sanningar, fake news och alternativ fakta. Det du ser, läser eller lyssnar på påverkar din syn på världen. Demokratin bygger på åsiktsfrihet och egna ställningstaganden och i det nya medielandskapet måste vi kritiskt kunna granska information och värdera vilka intressen som kan ligga bakom ett budskap. Källkritik är utan tvekan en demokratifråga. Bibliotekarierna i Kalmarsunds gymnasieförbund guidar dig i Barometerns Källkritik-skola.

Artikeln publicerades 22 maj 2017.

Talesättet “en bild säger mer än tusen ord” stämmer in bra på dagens informationsflöde. Fakta och siffror engagerar sällan lika mycket som när en bild illustrerar ett skeende. Vi har alla sett bilderna från flyktingkrisen - drunknade människor på Medelhavet och flyktingläger i misär. I det fallet fyller bilderna en viktig funktion: vi får en ökad inblick och blir engagerade. Men tyvärr går bilder även att använda för att sprida desinformation i propagandasyfte - för att manipulera och provocera fram en opinion.

När bilder används för att sprida felaktig information är syftet oftast att peka ut en konspiration av något slag, inte sällan används de för att göda oro och hat. Efter terrordådet i Stockholm spreds ett antal manipulerade bilder, bland annat en där en kvinna i hijab till synes obrydd promenerade bland de övertäckta kropparna. Kvinnan på bilden visade sig dock inte ens vara på plats i Stockholm, utan var inklippt från en bild från dådet som skedde i London i mars. Sådana redigeringar är idag lätta att göra utan att de syns för blotta ögat.

Hur går man då tillväga för att ta reda på om bilden är manipulerad eller om den ens är tagen vid det tillfälle som sägs? Ett enkelt sätt är att göra en så kallad omvänd bildsökning. Vid en vanlig bildsökning på nätet skriver vi in ett sökord i en bildsöktjänst och får fram bilder som passar in på det ordet. Om vi söker på ordet hund så tar söktjänsten fram olika bilder på hundar. Med en omvänd bildsökning laddar vi istället upp en bild i söktjänsten, och kan då se var någonstans på nätet just den bilden, eller bilder som liknar den, förekommer. Vi kan få veta på vilka sidor, i vilka sammanhang och vid vilka tidpunkter en och samma bild har använts.

Omvända bildsökningar kan göras på flera olika ställen och de möjliggör flera delar av en bildgranskning. Vi kan till exempel ta reda på var bilden publicerades först genom att ordna resultatet efter datum. Vi kan även jämföra bilden vi sökte på med andra versioner - hur en bild har beskurits eller redigerats kan göra stor skillnad för hur vi tolkar den och vilket budskap den ger.

En annan viktig fråga är hur text och bild samspelar och om bilden föreställer det som texten skildrar. En och samma bild kan tolkas på olika sätt beroende på rubrik eller bildtext. Gång på gång ser vi bilder illustrera sammanhang som ursprungligen inte ens har med bilden att göra. Även här kan den omvända bildsökningen vara till hjälp. Där kan vi granska om bildtexter skiljer sig mellan olika publiceringstillfällen och hur datumangivelser i texten stämmer med när bilden är tagen.

Bilden är ett effektivt medium. Den får oss att reagera snabbare än vi hinner tänka. Även om en bild varken har redigerats, beskurits eller använts i sammanhang där den egentligen inte hör hemma, kan dess effekt bli missvisande just för att det är en ögonblicksbild. Vi ser inte ett helt händelseförlopp utan endast ett fruset ögonblick. Även detta är viktigt att komma ihåg. Det ögonblick vi ser kan ha föregåtts eller följts av händelser som helt omkullkastar de slutsatser vi drar från bilden. Ta exemplet med kvinnan i hijab efter terrorattentatet i London. Ursprungsbilden skapade debatt och delades snabbt, med det underförstådda budskapet att kvinnans religion gjorde henne likgiltig inför attentatets offer. Men lite efterforskningar visade att det man tagit för likgiltighet snarare var tecken på chock. Inom kort började även bilder på andra människor som passerat offren på liknande sätt spridas, för att visa att kvinnans agerande inte var unikt. Vi får alltså inte glömma vikten av att vårt källkritiska tänkande inbegriper bilden som medium och att vi ställer frågor kring den information och de känslor vi får genom bilder.

Fakta

Bildsöktjänster

Google bildsök

TinEye.com

Veracity (app för mobilen)

Saker att tänka på vad gäller bilder:

Vem har tagit bilden?

Har bilden använts i flera olika sammanhang?

Finns det andra versioner av bilden som ger en annorlunda syn på ämnet?

Föreställer bilden det som sägs i den tillhörande texten?

Vilken information får vi från bilden, och vilken information får vi inte?

Källor: Statens medieråd, Viralgranskaren

Visa mer...