Anders Enström: Vi är inte felfria – men lovar …att vara fejkfria

Kalmar Artikeln publicerades

Fejknyheter är farliga. Till och med så farliga att de kan ha påverkat valet i världens mäktigaste land. Men vem kan du lita på? Varför ska du till exempel tro på det som står i Barometern-OT?

Donald Trump har tagit begreppet ”fake news” till en helt ny nivå. Det som tidigare varit en relativt perifer del av det digitala landskapet blev plötsligt en tung faktor när presidenten i världens mäktigaste land skulle utses.

Amerikanska medieföretaget Buzzfeed har konstaterat att de 20 största fejknyheterna under de tre sista månaderna av valrörelsen fick större genomslag på Facebook än de 20 största traditionella nyheterna.

Mest spridning fick fejknyheten om att påven uttryckt sitt stöd till Donald Trump, följt av nyheten att Hillary Clinton sålt vapen till IS.

Detta är både häpnadsväckande och djupt skrämmande. Men låt oss se det från den ljusa sidan. Vår samtid har aldrig fått en bättre påminnelse om vikten av källkritiskt tänkande. Är det där verkligen sant? Vilka är källorna? Vem kan jag lita på?

Att vara skeptisk och ifrågasättande kan kännas defensivt – det är ju så roligt att vara först med att sprida oväntade nyheter – men är i dag helt nödvändigt. Åtminstone för den som tycker att sanningen är viktigare än att samla klick eller gillamarkeringar.

I onsdags presenterade Tidningsutgivarna, TU, en undersökning gjord av Ipsos. Där svarar åtta av tio att fejknyheter i hög utsträckning påverkar våra uppfattningar om grundläggande fakta när det gäller aktuella frågor och händelser.

Fyra av tio uppger att de varje vecka ser nyhetsartiklar eller nyhetsinslag på internet som uppfattas vara påhittade eller osanna. Och en av tre är osäker på sin egen förmåga att upptäcka en fejknyhet.

Och vem bär ansvaret? Enligt undersökningen anser åtta av tio att medier som tidningar, tv eller radio har ett mycket stort ansvar att hindra spridandet av fejknyheter. Sex av tio anser att den enskilde har ett mycket stort ansvar.

Det här tar vi naturligtvis på allvar. Falska nyheter måste stoppas. Vi som tidning måste ta en ännu tydligare roll som granskare av fakta, påståenden och argument. Och vi måste, även om det alltid varit vår ambition, vara ännu mer noggranna med att det vi publicerar är sant och relevant.

Här är fyra argument varför du ändå i grunden kan lita på Barometern-OT:

1. Vi ägs av en stiftelse och uppgiften är att göra samhällsnytta. Vi ska berätta nyheter, vara ett forum för åsiktsutbyte och vi ska granska makten. Vi gör inte journalistik för att tjäna pengar, vi tjänar pengar för att kunna göra journalistik. Alla intäkter stannar i tidningsverksamheten.

2. Den allmänna redaktionen är fri och obunden i förhållande till alla politiska och kommersiella intressen. Ägaren utser ansvarig utgivare som sedan självständigt avgör vad tidningen ska innehålla. Ingen kan tvinga sig till eller köpa sig till redaktionellt utrymme i Barometern-OT.

3. Vi är anslutna till det pressetiska systemet. Det innebär att vi tillämpar etiska regler som seriösa medier i Sverige enats om. Bryter vi mot dessa regler kan vi klandras och får betala böter.

4. Vi har gjort det här i 175 år. Ingen tidning lever så länge utan läsarnas förtroende.

Men, och det här är också viktigt, vi kommer tyvärr aldrig att bli felfria. Du kommer även i fortsättningen hitta brister i det vi gör. Stavfel och faktafel är till exempel svåra att undvika helt i en bransch där också snabbheten är en avgörande kvalitet. Men. Gör vi fel ska vi rätta. Vi sprider inga felaktigheter med avsikt.

Barometern-OT är, och ska förbli, en fejkfri zon.