”Jag har pratat med Nanne i fem minuter på 1,5 år”

Kalmar FF Artikeln publicerades

Han hade ett kroppsspråk som talade om en trasig spelare, ett självförtroende sargat som hos få andra. Tre månader senare är Kristoffer Fagercrantz hel igen.

– Jag trivs oerhört bra i Halmstad, jag ska inte hymla med det, säger 26-åringen.

Halmstad är en fantastisk sommarstad. En onsdagskväll i början av november är den som många andra svenska städer. Mörk, blåsig med regn från alla håll som ackompanjerar ångesten inför vintern.
Kristoffer Fagercrantz bryr sig väldigt lite om det där. Livet leker igen. Han ser genuint lycklig ut när vi möts i centrum.
I augusti blev mittfältaren utlånad till Halmstad BK i superettan efter att ha varit i KFF:s startelva i en match, på läktaren i nästa och på bänken i den efter det.
Den 31 december går låneavtalet ut och vi är här för att fråga vad som händer efter det.
– Jag utgår från att de vill att jag ska komma tillbaka till Kalmar eftersom jag fick tjata mig till den här utlåningen. Tobbe (Eriksson) sitter ju på ett utgående kontrakt och Rydström blir inte yngre direkt. Men det är vad jag tror, jag har inte hört någonting från dem, säger Kristoffer Fagercrantz.
Är det ingen som har ringt?
– Svante har ringt en gång sedan jag kom hit och gratulerade efter en match som vi vunnit. Sedan har jag pratat med Ola (lagledare Ragnarson) en del, han är ju snäll och ringer ibland.
Men inte Nanne?
– Nej och jag hade inte räknat med det heller. Nanne är ju speciell, jag har väl kanske pratat med honom i fem minuter på ett och ett halvt år.
Är det inte lite konstigt att inte någon av tränarna har hört av sig?
– Alltså, vill de inte ringa så är det skit samma för mig. Men jag tycker det är lite dåligt som klubb. Jag tillhör ju ändå Kalmar.
Känner du att du har något förtroende hos dem i KFF?
– Sista tiden var inte rolig. Jag fick ändå spela i två av de tre sista från start. Hemma mot Elfsborg gick det väldigt bra, jag och Erik (Israelsson) tog bort Hiljemark (Oscar) och Anders Svensson och fick mycket beröm för det. Sedan åkte vi till Kroatien och då sa Nanne att han hade en bra och en dålig nyhet. Den dåliga var att jag skulle sitta på läktaren mot Osijek och den glada att jag skulle starta mot Elfsborg borta i helgen.
Det gick inte lika bra..?
– Nej, han ville att vi skulle sätta samma höga press där som hemma. Hur gick det? Det är omöjligt på deras konstgräs och då blir jag passiv och inte snabb i sidled. Kan man bara gå framåt är det inga problem med snabbheten. Och så ser jag att Rydström börjar värma upp efter 20 minuter. Då hade han kunnat plocka mig direkt, det känns meningslöst. Jag visste att jag skulle åka i paus. Det är sådana saker som gör att man blir less på det.
I Halmstad har han kommit tillbaka, huvudet som hängde i Kalmar håller han högt nu och som defensiv mittfältare i Jens Gustafssons 4-4-2 har ”Fagge” fått tillbaka självförtroendet.
– Jag är en spelare som behöver känna förtroende. Jag pratar med Jens tio minuter om dagen och bara det ger mig självförtroende. Sedan har det gått bra här, han vill att alla bollar ska gå genom mig och det är klart att det spelar in. Men i Kalmar... jag vet inte. Man pratar inte med Nanne, jag vet inte vad han vill att jag ska bli bättre på.
Det är ett tufft läge?
– Jag sitter i en konstig situation. Jag trivs i Kalmar också, men allt är så mycket lättare här när man har det förtroende man har. Men jag har två år kvar på kontraktet och det har jag respekt för.
Tror du att det stundande kvalet kan bli avgörande, att HBK klarar att köpa dig om de går upp?
– Jag vet inte, men det finns ingen ekonomi här. Vi har inte pratat något om det och inte hört något från Kalmar. Jag vill inte ta det nu innan kvalet, men jag har förstått att HBK är nöjda och vill ha mig kvar. Men just nu är jag bara inställd på att komma tillbaka till Kalmar i januari.
Kvalet, hur går det?
– Jag tror vi har stora chanser. Vi har bra försvar och gör mål i varje match. Släpper vi inte in något mål hemma så tror jag att vi fixar det, säger Kristoffer Fagercrantz.