Insändare

Skattezoner skulle kunna hejda avfolkningen

Insändare
Införandet av skattezoner skulle kunna göra det mer attraktivt att bo i glesbygden och förhindra att servicen fortsätter att urholkas, menar skribenten.
Foto: Helena Landstedt / TT
Införandet av skattezoner skulle kunna göra det mer attraktivt att bo i glesbygden och förhindra att servicen fortsätter att urholkas, menar skribenten.

I den senaste partiledardebatten tog man tusende gången upp problemet med landsbygdens avfolkning. Men några hållbara förslag presenterades inte.

Denna fråga är svår att lösa på bara kommunal nivå. Något konkret svar, och hållbart förslag på landsbygdsfrågan, har inga riksdagspolitiker kunnat presentera, men vårt grannland Norge löste detta problem redan 1905 i samband med unionsupplösningen.

En norsk utredning konstaterade år 2004 att sänkta arbetsgivaravgifter är ett enkelt, effektivt och träffsäkert sätt att stärka de glesbefolkade landskapen och kommunerna. Det handlade om att ge de glesbefolkade delarna i Norge likvärdiga konkurrensförutsättningar som de mer tätbefolkade regionerna.

Norge är indelat i sex skattezoner, 1, 2, 3, 4, 4A, 5. Skattezon 1 har den högsta arbetsgivaravgiften som är 14,1 procent och skattezon 5 har ingen arbetsgivaravgift. Motsvarande avgift i Sverige är cirka 30 procent.

Detta innebär att man på så sätt lockar företagen att etablera sig i glesbygden, då kostnaderna för arbetsgivaren blir betydligt lägre än om man etablerar sig i Oslo, som ligger i zon 1. Nord-troms och Finnmark ligger i zon 5 och har 0 procent i arbetsgivaravgift.

För att få folk till att flytta till de mest avlägsna platserna i Norge, har man lagt den allmänna inkomstskatten på 19,5 procent.

När företagen finner det lönsamt att flytta till glesbygd, flyttar också människorna dit för att söka arbete, om de i sin tur finner det lönsamt. Med arbete på en plats, följer utveckling.

Kalmars kommunalråd ( S ) Johan Persson, var ordförande för en parlamentarisk landsbygdsutredning som lämnade förslag för Sveriges landsbygd. Han påstår att en differentierad skatt skulle bli för dyr.

Han påstår vidare att det bara skulle gälla några ställen i Norrland. Detta påstående visar att hur lite han känner till vår landsbygd. Vidare ger han ett exempel som är synnerligen dåligt. Han säger.

”I Norge kan en kommun som har vattenkraft bli väldigt rik, medan grannkommunen som inte har det bli väldigt fattig. I Sverige finns i stället det kommunala utjämningssystemet ”.

Vad nytta har den fattiga kommunen av ett utjämningssystem, om inga företag flyttar dit och skapar arbeten? Inga arbeten inga människor.

Persson blandade päron med äpplen

Per-Olof Henningsson

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Barometern Oskarshamns-Tidningen och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.