Annons
Insändare

Behövs den småskaliga vattenkraften?

Vattenkraften har sedan århundraden bidragit till det svenska välståndet. Från bondesamhälle till bruks och industrisamhälle.
Insändare • Publicerad 10 juni 2020
Detta är en insändare i Barometern Oskarshamns-Tidningen. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Krankelösa damm är en av många mindre dammar i Kalmar län.
Krankelösa damm är en av många mindre dammar i Kalmar län.Foto: Helen Edvall

Över hela landet påminns vi om det med dammar i både gott och dåligt skick. Under århundraden har vi dämt, rensat för flottning och byggt magasin. Vattenkraften har varit viktig för vår elförsörjning, men behövs de mindre verken?

I dag diskuterar vi biologisk mångfald, men vattenkraften har främst bidragit till enfald. I Sverige finns det idag 1 700 mindre vattenkraftverk som producerar 2,7 procent av den totala elproduktionen. Förespråkarna har som argument att dessa är komplement till den övriga produktionen som vind och sol, samt till de 10–15 största norrländska verken. Med tanke på att vattendragen under sommar och höst inte ger den mängd vatten som behövs för kommersiell produktion produceras el som nästan är försumbar i de småskaliga verken. Dessutom nettoexporterar vi 20–30 procent utav vår elproduktion varje år.

Annons

Den småskaliga vattenkraften har ingen framtid. Vi har lånat den. Nu är det dags att låta de mindre älvarna, åarna och bäckarna att rinna fritt. Runt om i Sverige finns det gamla dammar och hinder som inte bidrar med något som helst. Tvärtom. Vandringshinder för olika fiskarter och vattenlevande djur. I de flesta av dessa kraftverk finns ingen som helst möjlighet för dessa djur att ta sig upp eller nedströms. Vattenkraften dödar årligen 150 000 blankålar i turbiner och dessa motsvarar 40 procent av de vandrade ålarna. Vandringsvägarna i de flesta fall undermåliga. Exempel i närheten är Binga damm och Krankelösa vid Hossmoån. Att bygga vidare på den tekniken är analogt med att SJ skulle utveckla sina gamla ånglok.

Biologisk mångfald är viktigare än småskalig vattenkraft, och till skillnad mot en damm är en fors älvens ”korallrev”. Här produceras insekter, yngel växer upp, den bidrar med med syre i vattnet, transporterar och fördelar sten, grus och viktiga mineraler. Detta i sin tur ger en levande omgivning med rik mångfald och massor av ekosystemförtjänster.

I Mörrumsån rivs nu Mariebergs kraftstation som ett exempel på framsynthet. Likadant i Emån där Karlshammars kraftverk byggs om för att möjliggöra fria vandringsvägar. Runt om i landet rivs dammar och biotopvårdsåtgärder genomförs. Detta skapar förutsättningar för bland annat lax, havsöring och ål. Vattenkraftens miljöfond som bildats av Sveriges åtta största vattenkraftsföretag möjliggör avveckling av många olönsamma vandringshinder, vilket ger stora möjligheter för landsbygden utan att inkräkta på äganderätten.I sin tur skapas arbeten till landsbygden i form av turism,boende, affärer som kan vara öppna, guidning med mera. Dessutom aktiviteter som forsränning, vandringsleder, fågelskådning etc.

Ofta hävdas kulturhistoriska värden, men kvarnar och tillhörande kulturhistoriska miljöer ska stå kvar och miljön blir mer levande med en forsande å i stället för ett stillastående vatten.

I den miljön kommer man kunna upptäcka en utter,en dykande strömstare, en kungsfiskare och backsvalor som kan bygga sina bon i de gamla dammvallarna.

Vad är det för fel med det?

Anders Elfström, Kalmar

Annons
Annons
Annons
Annons