Feature

Cykling och yoga på vägen tillbaka efter stroken

Boholmarna Artikeln publicerades
Stig Wolfgang fick en stroke förra hösten när han var på tjänsteresa i Stockholm. Vägen tillbaka har inte varit spikrak, men idag mår han bra även om han fortfarande blir hjärntrött. Cykling och yoga har varit två sätt för honom att må bättre.
Foto: SUVAD MRKONJIC
Stig Wolfgang fick en stroke förra hösten när han var på tjänsteresa i Stockholm. Vägen tillbaka har inte varit spikrak, men idag mår han bra även om han fortfarande blir hjärntrött. Cykling och yoga har varit två sätt för honom att må bättre.

Varje år drabbas cirka 25 000 personer av stroke. 20 procent av de drabbade är under 65 år. För Stig Wolfgang har träning och yoga varit ett sätt att komma tillbaka efter stroken förra hösten.

Tisdagen den 8 maj är det internationella strokedagen då sjukdomen uppmärksammas över hela världen. Stroke är ett samlingsnamn för hjärnskador som orsakas av blodpropp eller blödning i hjärnan. En stroke leder till syrebrist i hjärnan som gör att man kan förlora olika funktioner som tal, rörelser, känsel och syn.

Stroke är en av våra största folksjukdomar med cirka 25 000 drabbade varje år. Medelåldern för insjuknande i stroke är 75 år, men 20 procent av de som drabbas är under 65 år. I Kalmar län drabbas nästan 700 personer av stroke varje år.

Stig Wolfgang har gått på mycket yoga efter stroken och den har hjälpt honom mycket, både mentalt och kroppsligt. ”Om jag kommer hem och är trött har yogan hjälpt mig att kunna ta en powernap.”
Foto: SUVAD MRKONJIC
Stig Wolfgang har gått på mycket yoga efter stroken och den har hjälpt honom mycket, både mentalt och kroppsligt. ”Om jag kommer hem och är trött har yogan hjälpt mig att kunna ta en powernap.”
”Jag springer inte heller själv för jag känner ”tänk om det händer igen”. Vad hade hänt om jag hade varit ensam när jag fick stroken till exempel?”

57-årige Stig Wolfgang från Boholmarna utanför Kalmar fick en stroke förra hösten. Idag är han återställd, men han blir ofta hjärntrött och är fortfarande sjukskriven på halvtid.

Han var på tjänsteresa i Stockholm och satt på ett möte när det hände.

– Jag kände mig konstig, yr och allmänt olustig och kunde inte styra ena armen. Jag fattade inte vad det var, för jag visste knappt var stroke var då, men mina rådiga kollegor ringde 1177 och fick besked om att ringa efter ambulans direkt.

Fakta

Stig Wolfgang

Ålder: 57 år

Familj: Sambo och två barn.

Bor: På Boholmarna strax söder om Kalmar.

Gör: Jobbar på Tieto Sweden AB.

Visa mer...

Stig fördes till Sankt Görans sjukhus i Stockholm där man konstaterade att han hade fått en stroke.

– Då hade symptomen försvunnit och jag var nog mer chockad och började fundera på vad som skulle hända.

Han undersöktes och röntgades och blev inlagd på röntgenavdelningen.

– Jag blev chockad när jag kom till strokeavdelningen och såg alla andra som var sjuka. Det var en rätt traumatisk upplevelse. Jag var yngst och piggast och förstod ganska snabbt att jag var lyckligt lottad, trots allt.

Efter stroken drar sig Stig Wolfgang för att träna ensam. Oron att han ska drabbas igen finns där hela tiden.
Foto: SUVAD MRKONJIC
Efter stroken drar sig Stig Wolfgang för att träna ensam. Oron att han ska drabbas igen finns där hela tiden.

Efter två dagar blev han utskriven och skulle flyga hem till Kalmar igen, men på Bromma flygplats blev han dålig på nytt och fick åka tillbaka till Sankt Görans sjukhus och bli inlagd ytterligare tre dagar.

– När jag kom till Bromma började ett ben domna och jag blev yr och jätterädd. Det visade sig sedan att det inte var en ny blödning utan mer chock. Det där har nog präglat mig efteråt, för jag är mer nojig nu.

Fakta

Stroke

Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt (blodpropp i hjärnan) och hjärnblödning.

Stroke är en av våra största folksjukdomar.

I Sverige får cirka 25 000 personer stroke varje år.

Medelåldern för insjuknande i stroke är 75 år, men hela 20 procent av de drabbade är under 65 år.

Vanliga symtom är: halvsidig förlamning, känselnedsättningar och domningar, ofta inom ena kropps- och ansiktshalvan, synrubbningar i form av synnedsättning eller synbortfall, tal- och språkrubbningar, balansrubbningar och svårt att styra rörelserna och blixtrande huvudvärk (främst vid hjärnblödning).

Visa mer...

Hemma i Kalmar igen fick Stig genomgå fler undersökningar och ett ultraljud på hjärtat visade då att han har en liten öppning mellan förmaken i hjärtat, något som skulle kunna vara en orsak till en stroke.

– Man har sett ett samband mellan sådana öppningar och strokepatienter och det går att rätta till med en enkel operation men det finns inte tillräckligt med forskning än som visar att det skulle hjälpa. Annars har alla prover varit bra och värdena jättebra, men jag äter blodförtunnande medicin nu och får göra det livet ut, säger han.

Rent fysiskt är Stig återställd, men han lider fortfarande av hjärntrötthet, en slags mental trötthet som är vanlig efter en stroke.

– Jag blir trött och har ibland svårt att koncentrera mig. Jag blir trött av mycket ljud, ljus och sorl, sådant påverkar mig och jag försöker tänka på och undvika sådana miljöer. Ibland behöver jag vila eller det kan hjälpa med att ta en promenad. Men jag kan jobba, än så länge halvtid, och det är skönt. Jag gick sjukskriven ett par månader och det tyckte jag var jobbigt.

Han har alltid levt ett aktivt liv och gillar att vara ute i naturen och röra på sig.

– Jag lever ungefär som förut, men jag kanske väljer bort situationer när jag är aktiv. Jag cyklar mycket landsvägscykling, men cyklar helst inte själv längre. Jag springer inte heller själv för jag känner ”tänk om det händer igen”. Vad hade hänt om jag hade varit ensam när jag fick stroken till exempel?

Stroken har gjort att han har hittat en ny träningsform – yogan.

– Jag har gått på mycket yoga efteråt och den har hjälpt mig mycket, både mentalt och kroppsligt. Om jag kommer hem och är trött har yogan hjälpt mig att kunna ta en powernap. Dessutom hade jag ryggproblem tidigare och det har jag inte längre tack vare yogan.

Har du förändrats sedan stroken?

– Jag vet inte..., kanske har jag lite mer humörsvängningar nu. De som känner mig märker också när jag blir trött – det syns säger de. Jag drar mig nog mer för sociala sammanhang idag.

Tänker du ofta på stroken?

– Inte lika mycket som i början. Då var det mycket tankar som ”ska det vara så här nu”, ”tänk om det händer igen” och ”vad händer nu”. Men nu är jag tillbaka i vardagen igen. Fast jag tänker på det ibland, när jag blir trött, att det inte är som förr.

Gör AKUT-testet

Så ser du om någon har drabbats av stroke

Ansikte: Den del av hjärnan som styr motoriken i ansiktet är ofta påverkat av en stroke. Ofta drabbas ena sidan av förlamning, både vad gäller kroppen och ansiktet. Genom att be en person le går det att avslöja om båda sidorna hänger med. Om ena sidan är slapp även när personen ler, tyder det på stroke. Alla som drabbas av stroke får dock inte detta symtom. Men om ena mungipan hänger är det hög tid att ringa SOS Alarm – 112.

Kroppsdel: Genom att be en person att sträcka båda armarna rakt fram kan också den för stroke så vanliga sidoförlamningen lätt upptäckas. Ofta faller ena armen ned vid denna övning inom tio sekunder. Om ena armen faller är risken för stroke uppenbar.

Uttal: Talsvårigheter är mycket vanliga vid stroke. Be personen som är drabbad av ett anfall att upprepa en enkel mening. Om personen ifråga misslyckas, handlar tillståndet om ett pågående stroke- alternativt TIA-anfall. Misslyckandet kan handla om att personen sluddrar, eller har mist sin förmåga att hitta rätt ord.

Tid: Tiden i AKUT-testet handlar om att agera direkt. Varje sekund räknas om en person drabbas av stroke. Tveka inte att alarmera och ringa efter ambulans.

Källa: stroke.se

Visa mer...

Fakta

Stroke riksförbundet

STROKE-Riksförbundet är en ideell intresseorganisation som bildades 1983.

Organisationen arbetar för att sprida kunskap om stroke, dess riskfaktorer, symtom och konsekvenser.

Organisationen arbetar även för att de som fått stroke ska få en god vård och rehabilitering och kunna leva ett värdigt liv efter stroke samt att anhöriga ska få ett gott stöd.

Stroke Riksförbundet 81 läns- och lokalföreningar och totalt knappt 10 000 medlemmar.

Strokedagen arrangeras årligen den andra tisdagen i maj för att sprida kunskap om stroke.

Visa mer...

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Barometern Oskarshamns-Tidningen och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.