Minnesord över Rune Karlsson

Familj Artikeln publicerades

Vår far, Rune Karlsson, har gått ur tiden. Han avled hastigt på sin 89-årsdag efter ett långt och aktivt liv.

Rune föddes en vårdag 1930. Han var son till lantbrukarparet Ellen och Emrik Karlsson i Spaksmåla. Han gick sju år i skolan i Ruskemåla, där lärarinnan i avslutningsklassen varmt rekommenderade honom att fortsätta studera. Detta tyckte inte föräldrarna var nödvändigt, men Rune fick i alla fall gå en lantbruksutbildning på Högalids folkhögskola ett par terminer. Detta var en mycket rolig tid i Runes liv.

1955 gifte han sig med sitt livs kärlek, Mari-Ann, och de tog i samband med detta över gården från Runes föräldrar. De äldre flyttade in i den lilla undantagsstugan. Så småningom fick Rune och Mari-Ann tre barn.

Rune arbetade på gården och i egen och andras skog. När lönsamheten för små lantbruk minskade på 1960-talet utbildade han sig till busschaufför och reseledare, och arbetade med detta parallellt med lantbruket. Under sitt yrkesverksamma liv har han också jobbat inom industri och transport. De sista tolv åren före pensioneringen arbetade han på Tallgårdens vårdhem och dagcenter där han ansvarade för att ge de boende meningsfull sysselsättning och socialt sammanhang.

1989, då ett av barnen tog över gården, flyttade Rune och Mari-Ann till en lägenhet i centrala Nybro. Undantagsstugan i Spaksmåla blev nu renoverad och fick en ny roll som sommarstuga till de nyblivna pensionärerna. Här tillbringades större delen av somrarna, och Rune kunde fortsätta att engagera sig i skogsskötseln när han så ville.

Runes liv har präglats av hans stora kunskapstörst. Hans största intresse var hembygden och dess historia och han ägnade otaliga timmar åt forskning i gamla skrifter och arkiv och var dessutom en mycket aktiv medlem i Madesjö hembygdsförening. Han skrev även egna artiklar och häften där han berättade om intressanta personer eller händelser han kommit i kontakt med under sitt arbete.

Rune var också en utmärkt organisatör och ledare. Han var ordförande för PRO i Nybro under fyra år, han har varit studiecirkelledare och hållit föredrag med bildvisning, organiserat bussresor och andra utflykter. Han brann för att sprida kunskap och skapa engagemang.

Men Runes viktigaste roll i livet var den som make, far, farfar och morfar. Vi, hans närmaste, har aldrig en sekund tvivlat på hans stora kärlek till oss, hans omtänksamhet och önskan att vi ska ha det bra.

Han gav oss barn en fantastisk uppväxt med lagom krav och stor frihet och för barnbarnen var han en populär farfar och morfar. Han tyckte om att hitta på roliga sagor, spela in filmer och ordna utflykter. Han var full av idéer och kunde göra den mest vardagliga aktivitet eller resa till ett spännande äventyr.

Vi saknar honom så mycket!

Christina Hjalmarsson, Johan Liffler och Manfred Turski