Minnesord över Josef Olausson

Josef var bleking till börden, från byn Rävsmåla belägen nära Smålandsgränsen. Föräldrarna var John och Ingeborg Olsson. Fyra pojkar föddes och växte upp i den Olssonska familjen. När Josef var 13 år gammal sålde föräldrarna gården i Rävsmåla och köpte 1945 gård i Påboda, Söderåkra och Josef blev därmed smålänning för resten av livet.

I ungdomsåren arbetade Josef på föräldragården och hos andra bönder i omgivningen. Josef önskade dock ett mer stadigvarande arbete och ett sådant erhölls vid Volvofabriken i Olofström, där han arbetade i fyra år. Josef trivdes aldrig med industriarbetet. Detta, tillsammans med det långa pendlingsavståndet till hemmet i Påboda, gjorde att Josef slutade i Olofström och fick nytt arbete som djurskötare på Christinelunds gård i Södermöre. En annan Söderåkrabo, Frank Nilsson, var ladugårdsförman och blev Josefs chef. Josef trivdes mycket bra med såväl arbetet med djuren som med chefen.

Fyra goda år blev det på Christinelund men föräldragården i Påboda efterfrågade generationsskifte, varför han återvände. Först som medhjälpare till föräldrarna men senare som arrendator på gården. Under tiden som anställd i Olofström träffade han sin blivande fru, Birgitta Johansson från Sloalycke. Josef gifte sig med henne 1962 och äktenskapet varade i 56 år fram till Josefs död. Tre pojkar föddes i äktenskapet.

Arrendet i Påboda upphörde och gården såldes 1970. Josef och Birgitta övertog nu Birgittas föräldragård i Sloalycke. Både i Påboda och Sloalycke var Josef kobonde och blev välkänd för att ha god hand med sina kor.

En kär hobby för Josef var hästar och körning med häst och vagn, särskilt med nordsvenska hästen Rino, nu 30 år gammal. När makarna Olausson 1998 överlät gården i Sloalycke till två av sönerna fick Josef mer tid för sin hobby. Otaliga resor med dessa ekipage har Josef gjort i våra bygder med den 100 år gamla promenadvagnen och hästen Rino.

I samband med att gården i Sloalycke övertogs av sönerna flyttade makarna Olausson till en villa i Sloalycke men Josef var behjälplig med djurskötseln på gården till hög ålder. Han fick avsluta sina dagar på Mariahemmet i Torsås efter ett långt och verksamt liv. Josef var en god och vänlig medmänniska, hjälpsam och social mot alla. Sörjes nu av efterlevande maka, barn, barnbarn och barnbarnsbarn, övrig släkt och många vänner.

Må han vila i frid.

Karl-Erik Gustavsson