Minnesord över Åke Svensson

Åke Svnsson växte upp på Bolmsö och var äldst i en barnaskara på tre. Närheten till kyrkan och skolan liksom moderns litterära intresse präglade uppväxten. Åke tog extra språklektioner hos prästen och när familjen fick sin första radio ökade hans stora samhällsintresse ytterligare.

Efter folkskolan blev Åke så småningom järnvägsman i Alvesta. På fritiden var han engagerad i nykterhetsrörelsen. Med tiden föddes en längtan att läsa vidare. 1948 började Åke på Sankt Sigfrids folkhögskola i Växjö.

Efter folkhögskoletidens slut blev det studier vid socialhögskolan i Lund och så småningom socionomexamen. Under denna tid träffade Åke sin blivande hustru, Valborg, som också varit elev på Kronoberg. Nyårsafton 1955 gifte de sig i Järstorps kyrka.

Sin första tjänst fick Åke i Malmö, makarnas första hemort, där dottern Anna såg dagens ljus. Inte långt därefter erhöll Åke en tjänst i Kalmar, en ort som makarna sedan blivit trogna. Där föddes dotter nummer två, Kristina. Åke arbetade sedan inom socialtjänsten till sin pension 1989. Först som föreståndare för barnavårdsbyrån och sedan som avdelningschef vid individ- och familjeomsorgen.

1965 byggdes ett eget hem på Skogsliden 59 i Berga. Grannarna blev ett viktigt socialt sammanhang, liksom gudstjänstgemenskapen i Berga Kapellgård. Åke var ordförande i den småkyrkostiftelse som bidrog till att Birgittakyrkan byggdes 1975.

Åke var medlem i Socialdemokraterna. Han var nämndeman under en period, ledamot av landstingsfullmäktige till sin 70-årsdag och kyrklig förtroendevald. Ett av hans sista uppdrag var att leda arbetet i Två Systrars församlings kyrkoråd som ordförande. Även här var Åke mycket involverad i kyrkbygget 1984.

Sedan tiden på folkhögskolan var den svenska diktskatten en del av Åkes liv. I många olika sammanhang deklamerade Åke långa dikter ur minnet till stor glädje. Exempelvis kunde han ända upp i 95-årsåldern stanna till under någon av sina dagliga promenader runt Havsörn i norra Kalmar och frimodigt fråga en främmande förbipasserande om vederbörande ville höra en dikt. Det skulle kunna beskrivas som ett uttryck för det milda vanvett som Åke gärna sade sig omfatta.

Efter en kort tids sjukdom med god omvårdnad vid länssjukhuset i Kalmar somnade Åke stilla in med sin livskamrat Valborg vid sin sida. Han sörjs närmast av hustrun, sina två döttrar med makar, fem barnbarn, varav en med make, två barnbarnsbarn och en syster.

Anders Göranzon, svärson