En händig man i rosa peruk
– Jag var lite smart när jag skapade Babsan, för jag gjorde henne till tant, fast jag då var ganska ung, fnissar Lars-Åke (Larsa bland sina vänner), som började uppträda med dragshowfiguren Babsan 1992.
Den rosa peruken var också ett genidrag, menar han, för den ursäktar ganska mycket av Babsans gränslösa beteende bland folk.
– Den är som clownens röda näsa, ett skydd. Jag tror aldrig att någon har blivit ledsen, även när jag säger riktigt vulgära saker som Babsan.
Han har gjort en hel del dragshow-karaktärer genom åren, men med henne har han skapat en figur som överglänser honom själv. För Babsan är både mer känd och bättre betald än Lars-Åke Wilhelmson själv.
– Det är lite sjukt, på fyra företagsgig med Babsan kan jag dra in lika mycket som när jag sitter och syr kläder till en uppsättning i fyra månader. Sömmerskorna är nog de lägst avlönade på en teater, tyvärr.
Själv är han invald i Stockholms skräddarmästargille och har fått flera Guldmasker (privatteatrarnas eget pris) för sina kostymer. Han har klätt ensemblen i uppsättningar som Grease och The Producers och skojar gärna om att han har sett halva kändiseliten i bara underkläderna.
– Ibland är de skeptiska till mina idéer och har tänkt sig något annat, och jag får övertala dem att åtminstone prova. Sedan kommer de och säger ”det här är ju helt rätt!”. Stora skådisar som kommer och säger att de har hittat rollen genom kostymen jag har gjort – det är bland det bästa som finns.
Som liten var han ett busigt barn, som ville bli elefantskötare och älskade att teckna så mycket att hans mamma ordnade en lärlingsplats åt honom efter högstadiet, som originaltecknare på en annonsbyrå. Han gick på dansskola också och tävlingsdansade i både ballroom, bugg och latinodans. Han berättar stolt att han blev juniormästare i tango i Finland, ”tänk dig att slå en finne i tango, det är inte dåligt! Det har jag aldrig tordats berätta för Arja Saijonmaa”.
När han 1979 startade dragshowgruppen Surprise Sisters i Gävle tillsammans med Kenny Lexén och Hans Marklund, blev det början på en lång karriär i underhållningens tjänst. Och inte bara i damkläder – ibland knappt med några kläder alls. På 1980-talet var Lars-Åke Wilhelmsson en del av den beryktade manliga stripteaseshowen på Stockholmsklubben Bacchi Wapen. Dit rekryterade han också en då okänd Peter Siepen, ”han har fortfarande en så snygg kropp”.
Mycket av det han har gjort genom åren har handlat om dragshow eller kostymdesign. Ibland båda delarna, som när han satte upp Babsan show – Ett liv i rosa i samarbete med Hans Marklund. Då sydde han själv det femtontal klänningar han bytte mellan.
Under flera år ersatte han också Lasse Flinckman i After Dark. Då fick Babsan axla den tuffa uppgiften att vara mellanakten som är ute och improviserar bland publiken.
– Man blir skittrött i huvudet av att vara 8–10 minuter ute i en publik. När man inte har ett manus måste man verkligen vara på helspänn. Om någon säger ’hörru Babsan’ så måste jag ju lyssna på vad de säger och prata tillbaks och skoja. Därför är det är jättefå artister som gör sådant där. Men det är roligt när det lyckas.
Under sommaren har han provat på en ny färdighet, som skådespelare i farsen Kuta och kör på Gunnebo slottsteater. Det gav mersmak så i januari kommer han att spela i Eslövsrevyn. Dessutom ser han fram emot att lite längre fram få kliva in i regissörsrollen, i en stor musikal som sätts upp 2020.
Kopplar av gör han helst i sommarhuset i barndomens Furuvik. Han är en händig man, som gillar att snickra, gå med gräsklipparen och kapa ved.
– Jag kan till och med hantera motorsågar och fälla stora träd. Men det vill jag inte att någon lägger ut på Instagram. För då förstörs hela illusionen av paljett-Babsan, haha.
