Betraktelse att införas i Barometern/OT fredagen den 7 januari 2011

Familj Artikeln publicerades

Tiden efter ett barns födelse är speciell. Föräldrar, syskon och andra kan knappt stilla sin nyfikenhet. Vi tittar, känner, undrar. Vi gör allt vi kan för att lära känna barnet.

Därför är det självklart att söndagarna i januari, handlar om vem Jesus är. Vi har ju precis firat Jesu födelse. Vi har firat både jul och trettondedag jul. Nu är vi nyfikna på denna person. Vem är han? Därför kommer betraktelserna under januari att handlar om vem Jesus är.
Jesus döps (Markus 1:9-11)
I många familjer följs ett barns födelse ganska snart av dophögtid. Släkten samlas och gläds över en ny familjemedlem. Livet går vidare. Genom dopet får också kyrkan ta emot en ny familjemedlem. Men det är inte om det kristna dopet, som texterna på första söndagen efter trettondedagen handlar. Temat för denna söndag är Jesu dop. Jesu dop skiljer sig på flera sätt från det kristna dopet. Eftersom Jesus var ett judiskt barn blev han omskuren på åttonde dagen. Dopet i Jesu fall betydde något annat. Men det finns också likheter med ett barndop, trots att Jesus var vuxen, när han döptes. Hans dop innebar att han tog klivet ut i offentligheten, skulle man kunna säga. Kyrkan firar därför Jesu dop i samband med julens högtid. Genom detta får vi veta något viktigt om vem Jesus är.
Evangelisten Markus beskriver dophändelsen kort och precist. Vi får veta fakta om Jesu ursprung, var dopet skedde och vem som döpte.
Den som döpte var Johannes Döparen. När han döpte handlade det om ett omvändelsedop till syndernas förlåtelse. Frågan blir därför uppenbar: Varför behövde Jesus döpas? Jesus, Guds egen son, var ju utan synd, som Hebreerbrevets författare skriver: Jesus har prövats på alla sätt och varit som vi men utan synd. Varför behövde han då döpas? Svaret är att Jesus delar våra mänskliga liv. Han har ingen egen skuld att göra bättring för men han har kommit för att dela våra liv och tar på sig all vår skuld redan i sitt dop. Jesu dop här därmed intimt ihop med hans död och uppståndelse. Mitt i julfirande påminns vi alltså om vem Jesus är. Han är den som kommit för att befria oss från vår skuld. Det är tack vare Jesus som vi kan få förlåtelse. Gud själv har gått in i kampen mot ondskan på alla plan.
När vi har glatts över Jesu födelse i vårt julfirande, passar det bra att vara med och lära känna honom mer, i julens efterfirningstid. Det kan vi göra genom att läsa om Jesus. Men vi inbjuds också att lära känna Jesus genom att delta i gudstjänstens gemenskap. Genom att samtala med andra och inte minst genom de särskilda mötesplatser, som Jesus själv visat oss. De mötesplatser vi kallar sakrament, framför allt dopet och nattvarden. Genom dopet blir vi en del av Jesus-familjen och i nattvarden, när vi delar bröd och vin med varandra, får vi ta emot Jesus själv. Vi får steg för steg möta honom, som vill dela våra liv och befria oss!
Bön:
Gud, när Du blev människa valde Du att dela det mänskliga livet med oss. Kom också till mitt liv. Kämpa med mig mot allt det som är ont och nedbrytande i tillvaron. Befria mig i Jesu namn. Amen.