Ekonomi

Friår tar hårt på ekonomin

Den som tar friår kan räkna med att ekonomin blir påverkad, både direkt och på sikt.

Ekonomi

Direkt genom minskade inkomster, ju mer du tjänar desto mer förlorar du, och på sikt genom att man kanske inte hänger med sina arbetskamraters löneutveckling. Ändå är det relativt få som väljer att avbryta friåret av ekonomiska skäl.
När det så kallade friåret infördes i hela landet den 1 januari i år var det många som utnyttjade möjligheten. På några månader var kvoten fylld och de som hade varit sena med sin ansökan fick avslag. Friåret innebär att en anställd kan var ledig från arbetet mellan tre och tolv månader och ändå få ersättning. I stället anställs en arbetslös person som vikarie.
Den som har friår får 85 procent av a-kassans ersättningsnivå, alltså en kännbar sänkning av inkomsten. För den som tjänar 12 000 kronor i månaden och normalt får ut 8 600 kronor efter skatt, får vid ett friår bara ut 6 100 kronor. Eftersom det finns ett tak för hur mycket man kan få i ersättning vid ett friår drabbas de med höga inkomster hårdast. Tjänar man 22 000 kronor före skatt får man ändå inte ut mer än den maximala ersättningsnivån 9 737 kronor i månaden efter skatt, om man har friår.

Undersökning
En undersökning som nyligen gjordes av Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, visade att de ekonomiska effekterna även kan vara långsiktiga. IFAU har undersökt försöket med friår som bedrevs i tolv kommuner under perioden februari 2002 till december 2004.
I undersökningen framkom att den som varit ledig ett år, kan ha svårt att hänga med i samma löneutveckling som arbetskamraterna. Ett år efter ledigheten tjänade de som varit lediga i genomsnitt 3 procent mindre per månad än de som inte haft friår.
- En annan effekt av friåret är att de som är över 60 år och tagit friår, är mer benägna att gå pension, än de som inte haft friår, säger Linus Lindqvist.
Han har tillsammans med Laura Larsson och Oskar Nordström Skans skrivit rapporten Friårets arbetsmarknadseffekter.
Trots att ett friår tar hårt på ekonomin direkt väljer ändå det stora flertalet att vara lediga den tid som man begärt.
I rapporten står också att det är även tänkbart att grupper med mycket låga löner avstår från att ansöka om friårsledighet eftersom ersättningen maximalt täcker cirka 68 procent av lönen.
De flesta som tagit friår är kvinnor, offentliganställda och äldre personer. Vårdyrken, barnomsorgen och yrken där det är liten lönespridning är grupper som dominerar.
- Erfarenheter från tidigare studier tyder på att kvinnor, offentliganställda och äldre arbetstagare kan ha mindre att förlora på ett förvärvsavbrott med avseende på framtida löneutveckling. Det gäller även arbetstagare inom yrkesgrupper där lönespridningen är liten, säger Linus Lindquist.

Rekreation
Erfarenheterna i rapporten verkar stämma bra överens med de som har friår nu. Fortfarande är det flest kvinnor, 68 procent, som har friår och mer än hälften som tagit friår är över 50 år. Den största gruppen av lediga arbetar inom vården, barnomsorgen, service och försäljningsyrken. Ledigheten ägnas främst åt rekreation, 55 procent, följt av studier, 22 procent, ägna sig åt barnen eller vård av anhöriga, 15 procent, och starta eget företag, 6 procent. (PM)
Robert Gustavsson