Vindkraften är för dyr

Debatt Artikeln publicerades

Stora Alvaret pekades nyligen ut av Energimyndigheten som riksintresse för vindkraft. Världsarvets status på södra Öland hotas av dessa vindkraftsplaner.
I Torsås och Mönsterås planeras nya vindkraftsparker.
Finns det behov av mer vindkraft?

2012 producerades 160 TWh el­energi i Sverige, vi förbrukade sam­tidigt 141 TWh, vilket innebär att vi exporterade 19 TWh elenergi. Vindkraften stod för cirka 7 TWh av elproduktionen. Finns det verkligen behov av att bygga ut vindkraften med ett så stort elöverskott? Vindkraften som dessutom förfular vårt öppna landskap.
Elkonsumenterna och skattebetalarna bistår dessutom vindkrafts­ägarna med stora ekonomiska subventioner årligen för att skapa incitament för en fortsatt utbyggnad av vindkraften.
Orsaken till dessa enorma subventioner för vindkraften är förväntade klimatförändringar och önskan att minska koldioxidutsläppen. Sveriges elproduktion är mer eller mindre redan fossilfri i?dag.
Klimatförändringarna ifrågasätts från fler och fler forskare som menar att vi inte haft någon global uppvärmning under de senaste 15 åren trots en stigande koldioxidhalt i atmosfären. Flera forskare menar dessutom att koldioxidens ”växthuseffekt” avklingar starkt vid dagens nivåer och att de klimatmodeller som använts varit tvivel­aktiga.
Företag som bygger vindkraftsparker använder ofta koldioxidutsläpp som ett alibi för sina egna investeringar. Ett exempel är Eons havsbaserade vindkraftspark utanför Kårehamn på Öland. I sin information skriver Eon:
”Vidare kan varje enskilt verks produktion ersätta fossil energi på andra håll i Europa och därmed sänka utsläppen årligen med 6?000 ton.”
Eon menar att svenska elkonsumenter och skattebetalare ska subventionera elproduktionen med enorma summor genom bland annat elcertifikat för att Eon skall kunna sälja elenergin till Europa, bland annat till Tyskland som nu håller på att avveckla sin kärnkraft.
När det gäller vindkraft subventioneras den med så mycket som cirka 55 öre/kwh under vissa förutsättningar. Vilket snedvrider konkurrensen mellan de olika energislagen på ett mycket ofördelaktigt sätt. De flesta känner till elcertifikaten som ger en subvention på cirka 20 öre/kwh för vindkraftverksägarna. Elcertifikaten betalas av alla elkonsumenter via elräkningen men den specificeras aldrig på din elräkning.
Utöver detta har vindkraftverken låg fastighetsskatt i förhållande till andra energislag. När man räknar om fastighetsskatten till öre/kwh förstår man konsekvenserna av detta. För vattenkraft motsvarar den i dag 8–9 öre/kwh, för kärnkraft ca 5,5 öre/kwh och för vindkraft endast cirka 0,5 öre/kwh. En stor skattesubvention för vindkraftsägarna.
Det finns dessutom en ”okänd” skatte­subvention som utnyttjas allt mer. I Energiskattelagen finns en paragraf som säger att den som inte yrkesmässigt producerar elkraft vid vindkraftverk är befriad från energiskatt. Denna paragraf innebär att kommuner, landsting, regioner, fastighetsföreningar och tjänsteföretag nu investerar i vindkraftverk för att undvika energiskatten på 29,3 öre/kwh.
Region Skåne tog nyligen beslut på att investera i tio vindkraftverk. Kalmar kommun har också tagit beslut om att investera i två vindkraftverk. I?dessa fall får man då subventioner på?cirka 55 öre/kwh. Vilket innebär att?elkonsumenter och skattebetalare i?stället får stå för notan i slutändan.
De vanligaste vindkraftverken på 2MW subventioneras i de ”värsta” fallen med hela 2,9 miljoner kronor per år, runt 8 000 kronor om dagen. Något att tänka på när du passerar ett vindkraftverk!
Fråga dig om det är rimligt och nödvändigt.
Nu byggs vindkraftsparker för att dessa subventioner skall kunna utnyttjas med följden att elenergin exporteras till Europa för halva verkliga kostnaden.
Det är ett ohållbart system med elcertifikat och skattesubventioner som leder till tokiga och oekonomiska vindkraftsprojekt som dessutom förstör vår natur, landskap och livsmiljö.

Thoralf Alfsson (SD), ledamot av skatteutskottet i riksdagen