Annons

Vi kan locka fler att stanna kvar

Personalpolitik
”På femtio år har fantastiska medicinska framsteg gjorts! Samma framsteg måste ske inom den patientnära personalförsörjningen för att attrahera de bästa och mest rutinerade sjuksköterskorna att stanna kvar i vården.”
Publicerad 8 maj 2019
Detta är en opinionstext i Barometern Oskarshamns-Tidningen. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Ska sjukvården lösa den personalkris som ställer till stora problem just nu krävs det nya idéer och annorlunda förslag. Dagens L-debattör ger sjukvårdsledningen några tips på hur fler ska lockas att börja eller stanna inom sjukvården i länet.
Ska sjukvården lösa den personalkris som ställer till stora problem just nu krävs det nya idéer och annorlunda förslag. Dagens L-debattör ger sjukvårdsledningen några tips på hur fler ska lockas att börja eller stanna inom sjukvården i länet.Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Vi har de senaste femtio åren upplevt en fantastisk medicinsk utveckling där allt fler sjukdomar kan behandlas allt högre upp i åren. Den medicinska och tekniska utvecklingen har inneburit kortare vårdtider men också en mer avancerad och högspecialiserad sjukhusvård.

Personalens möjligheter har tyvärr inte följt samma utveckling.

Annons

I patientsäkerhetslagen kan vi läsa om hälso- och sjukvårdspersonalens skyldigheter att bidra till en hög patientsäkerhet, där det också ingår en skyldighet att rapportera risker för vårdskador. Brist på sjuksköterskor medför mindre tid för kompetensutveckling och en högre arbetsbelastning som också ökar riskerna. Sjuksköterskor varnar nu på olika sätt.

Inger Hilmansson (L)
Inger Hilmansson (L)Foto: Henrik Hilmansson
”Det är dock slöseri att rutinerade sjuksköterskor, som trivs med sitt yrkesval, väljer bort vården på grund av arbetsförhållanden som kunde undvikits.”
”Inger Hilmansson (L)”

Av tillfrågade sjuksköterskor i Sverige har mer än 50 procent redan vid 30-49 år övervägt att byta yrke och de uppger dålig arbetsmiljö och dålig lön som huvudskäl.

Trots en påfrestande arbetsmiljö arbetar många kvar, men mer övertidsarbete och treskift kan leda till att fler blir sjuka eller slutar i förtid. Det kan innebära att ännu fler vårdplatser måste stängas. Dessutom verkar semesterperioden komma som en överraskning varje sommar.

Strukturomvandlingar behövs och all personalomsättning är inte av ondo. Det är dock slöseri att rutinerade sjuksköterskor, som trivs med sitt yrkesval, väljer bort vården på grund av arbetsförhållanden som kunde undvikits. Varje sjukfrånvaro och rekrytering innebär också höga kostnader för produktionsbortfall och introduktion.

En VD kan inte driva en stor koncern med hög sjukfrånvaro och återkommande brist av nyckelkompetens.

Sjukvården och även andra arbetsplatser inom offentlig sektor måste attrahera och behålla de bästa i en hård konkurrens om arbetskraften.

Varje anställds behov varierar, men kortsiktigt tror jag att följande åtgärder skulle få fler att stanna kvar i det yrke de valt.

-Möjlighet till utbildning och kompetensutveckling.

-Handledning av studenter kan premieras.

-Patientnära karriärvägar kan uppvärderas och ansvar som specialistsjuksköterska belönas bättre.

Annons

-Bättre löneutveckling och mer differentierad lönesättning för erfarenhet och skicklighet.

-En högre grundbemanning som ökar kontinuitet och sparar pengar för rekrytering och introduktion.

- Generösare tillämpning av 80,90,100 modellen.

Det pågår ett generationsskifte där många sjuksköterskor, som nu passerat åren i livet med behov av barnledighet och VAB, ska ersättas av en yngre generation med de behov vi hade när vi var unga i vårdarbetet .

Uppmuntra fler att arbeta några extra år med generösare tillämpning av den befintliga modell som bygger på att man arbetar 80 procent till 90 procent av lönen och 100 procent av tjänstepensionen. Det löser också till viss del behoven under introduktionsperioden med en mix av erfarna och nyutbildade sjuksköterskor.

Många tror att personalbristen är något som hänt de senaste åren. Det var dock brist på sjuksköterskor redan år 1970, då jag erbjöds förtur till en bostad, för att börja min första anställning som sjuksköterska i Stockholm. Trots den svåra personalsituationen startade ett, för den tiden stort och supermodernt, Huddinge sjukhus upp mitt i miljonprogrammet. Det saknades också då en helhetsplanering.

På femtio år har fantastiska medicinska framsteg gjorts! Samma framsteg måste ske inom den patientnära personalförsörjningen för att attrahera de bästa och mest rutinerade sjuksköterskorna att stanna kvar i vården.

Vårdens stora utmaning är framför allt att använda de resurser som finns så effektivt som möjligt, men det måste ske med en helhetssyn som inte skapar nya problem eller nya kostnader någon annanstans.

Med den revolution som digitaliseringen inneburit, kan vi idag följa utvecklingen överallt i världen och ta del av varandras goda exempel. Självklart måste det också innebära ett uppsving för personalens utveckling. Det är en hisnande tanke att fundera över vad som är möjligt om bara 50 år!

Inger Hilmansson (L)

Annons
Annons
Annons
Annons