Vi är på rätt väg

Debatt Artikeln publicerades
Integrationsarbetet i Kalmar är på rätt väg, anser dagens debattör. Men för att integrationen verkligen ska snabbas upp krävs stora satsningar på språkundervisning, ”språket är särskilt viktigt för att integrationen ska lyckas.”
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Integrationsarbetet i Kalmar är på rätt väg, anser dagens debattör. Men för att integrationen verkligen ska snabbas upp krävs stora satsningar på språkundervisning, ”språket är särskilt viktigt för att integrationen ska lyckas.”

Integration

”Vårt integrationsarbete är inte enkelt, och det går inte snabbt. Men det går väldigt tydligt framåt, och det är vår viktigaste nyckel till att kompetensförsörja såväl den privata som den offentliga arbetsmarknaden.”

Man kan välja att se möjligheter, och man kan välja att se problem. Eller så kan man se att problemen innehåller både möjligheter och nödvändigheter. Kalmar kommuns och andras integrationsarbete har stora möjligheter att lyckas, samtidigt som integrationen är en nödvändighet för både kommunen och för dem som kommit hit och bidragit till vår lovande och viktiga befolkningsutveckling.

Vårt integrationsarbetet är inte enkelt, och det går inte snabbt. Men det går väldigt tydligt framåt, och det är vår viktigaste nyckel till att kompetensförsörja såväl den privata som den offentliga arbetsmarknaden. Snart sagt alla branscher har svårt att rekrytera. Då kan man välja att se det som ett problem att det finns en ganska stor grupp människor som behöver hjälp in i det svenska samhället, och hjälp ut på den svenska arbetsmarknaden. Ännu hellre kan man välja att se det som en stor, stor möjlighet!

Dzenita Abaza (S), kommunalråd.
Foto: Mats Holmertz
Dzenita Abaza (S), kommunalråd.
”Kommunen gör mycket och gör det också bra, men för att maximera kraften i insatserna sker integrationsarbetet i samarbete med många andra aktörer.”
Dzenita Abaza (S), kommunalråd

Fokus fick i samband med den stora toppen asylsökande 2015 läggas på själva mottagandet. Ett mottagande som är väl inarbetat sedan länge, och med handläggare som hjälper till under tiden personer har etableringsersättning. Sedan 2017 har istället mer och mer fokus kunnat läggas på att integrera de nyanlända i vår kommun. Kortutbildade och språksvaga får idag bra hjälp med goda resultat. Det är uppenbart att språket är särskilt viktigt för att integrationen ska lyckas.

Profilen på de som tagits emot har också förändrats. År 2016 var det över 50 procent av de som togs emot av Kalmar kommun som saknade utbildning eller som bara hade förgymnasial sådan. Två år senare, 2018, var motsvarande siffra under 30 procent. Samtidigt sjunker även antalet som vi tar emot. Jämför man samma år, 2016 och 2018, så handlar det om en minskning med ungefär 20 procent. (stämmer!) Siffrorna hittills för 2019 indikerar en fortsatt minskning. Det innebär att Kalmar kommun kan lägga mer kraft på varje individ, samtidigt som den genomsnittliga individen dessutom redan från början har bättre förutsättningar.

Samarbete är också oerhört viktigt. Kommunen gör mycket och gör det också bra, men för att maximera kraften i insatserna sker integrationsarbetet i samarbete med många andra aktörer; EU, studieförbund grannkommuner, regionen och arbetsförmedlingen, för att nämna några.

Vad har vi då för grund när vi säger att vårt integrationsarbete är framgångsrikt? God grund. Kunskapsnavet har fem pågående utbildningar riktade till utrikesfödda med lägre svenskkunskaper, fyra utbildningar som är på väg att startas upp och en utbildning som det skissas på. Centralt är att utbildningarna ska spegla behoven på arbetsmarknaden, och det gör de. Ett exempel. I december 2017 slutförde 21 elever, samtliga utrikesfödda, sin utbildning hos Kunskapsnavet. Av dessa hade två månader senare två fått fast jobb och sex fått vikariat. Endast två av 21 var arbetslösa. Ytterligare fyra månader senare var det ingen av de 21 personerna som var arbetslös.

Tittar vi på arbetsmarknadsenhetens arbete så ser vi en liknande utveckling. Av de 133 insatser som hittills har avslutats under 2019 har 42 procent gått vidare till reguljära arbeten eller CSN-finansierade studier. En betydande andel är utrikesfödda. För var och en av dessa individer är det en enorm livsframgång, och för Sverige och Kalmar kommun innebär det stora möjligheter.

För att lyfta ytterligare behövs fler och djupare samarbeten, och det behövs att hela arbetsmarknaden öppnar upp och ser potentialen i integrationsarbetet. Vi på kommunen och det övriga offentliga Sverige måste bli bättre och vi ska vara förebilder som inspirerar privata arbetsgivare att också öppna sina dörrar. Sverige behöver alla!

Dzenita Abaza (S), kommunalråd

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Barometern Oskarshamns-Tidningen och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.