Varför är tillgänglighet inte prioriterad

Niklas Cedergren Maria Hammarström
 ,

Sedan den 1 januari 2015 har grunden Bristande tillgänglighet implementerats i diskrimineringslagen. Lite förenklat ska diskrimineringstillägget förstärka och komplettera redan befintliga lagar som exempelvis skollagen, arbetsmiljölagen och plan- och bygglagen.

Offentliga miljöer är särskilt viktiga. Endast människor med en varaktig funktionsnedsättning kan hävda sin rätt enligt det nya lagtillägget. 

Ett stående exempel på en offentlig miljö i vår närhet är Kalmar teaters ingång för personer med funktionsnedsättning som kräver hjälpmedel för att ta sig fram. Detta kan vara rullstolar, elskotrar och rullatorer.

Hur ser då denna ingång ut på teatern? Vägen dit, som från huvudingången ligger cirka 40 meter norrut, täcks av kullersten vars själva utformning är direkt opassande för hjul av mindre dimensioner, ju mindre hjul, desto besvärligare framkomlighet. Som kronan på verket är den sista metern en uppåtriktad förhöjning som även den är täckt med kullersten.

Visst, det är inte alltid lätt att genomföra tillgänglighetsunderlättande projekt på byggnader som är kulturmärkta. Men å andra sidan gick det, snyggt och praktiskt, att bygga en hiss inne i ett renässansslott. 
I Växjö finns exempelvis två tillgänglighetskonsulter, dock inte kommun- eller statsanställda, som arbetar på halvtid. De får ritningar från arkitekter vid ny- och ombyggnationer som de granskar och analyserar.

Konsulterna bevakar också kommunernas översiktsplan och detaljplan. 

Det finns dessutom vinster för många andra om tillgängligheten blir enklare och mer genomtänkt. Det torde gynna företagare om så många som möjligt har tillgång till deras produkter och/eller tjänster och det underlättar definitivt för alla med barnvagnar.

 Och då kan man tänka på att fysisk tillgänglighet är betydligt enklare att förbättra än de hinder i samhället som brister i tillgänglighet för personer med kognitiva nedsättningar.



Idag är det många som inte vet hur den nya lagstiftningen ser ut, vilka konsekvenser den har och vad som är skäliga anpassningar. Inga rättspraxis har hittills fastslagits under lagens fyra månaders existens. Kulturminister Alice Bah Kuhnke har dessutom redan aviserat att lagen kan komma att skärpas.


Frågan är om regionens kommuner är redo att bemöta den nya implementeringen av diskrimineringslagstiftningen både ur ett kunskapsperspektiv samt ur ett ekonomiskt dito?



Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Barometern Oskarshamns-Tidningen och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.