Varför är det svenska folkets intresse så lågt för EU-valet

Debatt Artikeln publicerades
Varför är svenska folket så ointresserade av EU-politik? Vet svenska folket vem Nigel Farage är och vilken politik har driver i EU-parlamentet. Dagens debattör är kritiska till hur svenska media bevakar EU och efterlyser mer politik i Public servicekanalerna.
Foto: Alastair Grant
Varför är svenska folket så ointresserade av EU-politik? Vet svenska folket vem Nigel Farage är och vilken politik har driver i EU-parlamentet. Dagens debattör är kritiska till hur svenska media bevakar EU och efterlyser mer politik i Public servicekanalerna.

EU-valet

”Egentligen borde public service, det vill säga både SVT och SR, ha en TV-kanal, respektive en radiokanal som enbart handlar om politik. Inrikespolitik, utrikespolitik och EU-politik. Det borde ingå som krav i sändningstillståndet för public service.”

Det enkla svaret på frågan är att en stor majoritet av svenskarna är helt okunniga om EU och vad som händer i EU-parlamentet. Varför är det så? Svaret på den frågan är enligt min åsikt, Public service! Menar regeringen allvar med att få upp valdeltagandet i EU-valet måste det också få kosta en del skattemedel, av den nya finansieringsmetoden för public service.

Om man generaliserar något så är enda gången som public service visar något större intresse för EU-parlamentet bara när det närmar sig val till EU-parlamentet, vart femte år. Vad som händer där emellan har uppenbarligen inget större nyhetsvärde för public service, SVT och SR. Då ägnar sig public service mer åt att indoktrinera folket med vänsterorienterad information.

Jag funderar ofta på varför nyhetsprogram som Rapport och Aktuellt rapporterar så lite från EU-parlamentet, trots att så mycket av vår lagstiftning idag styrs från Bryssel. Det påstås att cirka 60 procent av lagarna som styr kommunsektorn har sitt ursprung från EU-parlamentet. Har public service medvetet beslutat om att minimera rapporteringen från Bryssel? Eller anser man att svenska folket får söka information på egen hand via sociala medier och utländska TV-kanaler?

Hur många svenskar vet idag vilka till exempel Nigel Farage och Guy Verhofstadt är för EU-politiker? Om svenska folket hade haft bättre kunskap om Guy Verhofstadt hade säkert fler varit kritiska mot EU och även röstat i EU-valet.

Thoralf Alfsson, Kalmar.
Foto: Mats Holmertz
Thoralf Alfsson, Kalmar.
”Jag funderar ofta på varför nyhetsprogram som Rapport och Aktuellt rapporterar så lite från EU-parlamentet.”
Thoralf Alfsson, Kalmar.

Expressens Anna Dahlberg en krönika med rubriken ”Europa är faktiskt inte Långtbortistan, SVT”, där hon ställde frågan och konstaterade. ”Hur kan SVT ha en ensam Europakorrespondent? Det svenska ointresset för EU och Europa är förbluffande.” I krönikan skriver Anna Dahlberg att den svenska EU-bevakningen är ett skämt och jämför med hur många korrespondenter som Danmark och Finland har i Bryssel. Till och med Norge som inte är ett EU-land har fler korrespondenter i Europa än vad Sverige har.

”Sverige är pinsamt underrepresenterat i Bryssel. Man behöver vara på plats i Bryssel för att lära känna processen, personerna och besluten. Förstår man inte EU kommer man att hamna helt fel”, säger landets kunnigaste EU-skribent Ylva Nilsson

Egentligen borde public service, det vill säga både SVT och SR, ha en TV-kanal, respektive en radiokanal som enbart handlar om politik. Inrikespolitik, utrikespolitik och EU-politik. Det borde ingå som krav i sändningstillståndet för public service. I synnerhet som public service sedan den 1 januari betalas med skattemedel på cirka 8 miljarder kronor per år. Istället har nöjesprogram och annat börjat att ta mer och mer plats, till och med P1.

Barometern ledarsida påpekade nyligen också att ”medieutredningen konstaterade att det är väsentligt att notera att endast en mindre del av bolagens omsättning (7,7 miljarder kronor) går till nyhets- och samhällsorienterad verksamhet".

Kostnaden för utökad nyhets- och samhällsorienterad verksamhet kan enkelt prioriteras om från alla olika typer av nöjesprogram, som till exempel Melodifestivalens alla deltävlingar där till och med flera internationella jurys tillåts rösta om det svenska bidraget till finalen. Helt absurt! Varför skall en jury i Australien ges det inflytandet över den svenska uttagningen. Säkert inte gratis heller. Är det inte svenska skattebetalares ensamrätt att utse vårt eget bidrag?

Det finns många sätt för public service att spara på i dagens mediokra utbud. Uppdraget för public service behöver enligt min mening stramas upp i sändningstillstånden, för att vara den kanal för samhällsinformation som det borde vara. Då skulle säkert både intresset och kunskapsnivån höjas bland allmänheten och säkert även valdeltagandet i EU-valet.

Då kanske till och med skatten kunde sänkas för skattebetalarna. Precis på samma sätt som danska regeringen genomfört i Danmark. Nöje och andra lustigheter kan överlåtas på de reklamfinansierade kanalerna i TV och radio. Det finns gott om den typen av kanaler i både TV och radio.

Thoralf Alfsson, Kalmar.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Barometern Oskarshamns-Tidningen och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.