Vård kräver alla krafter

Debatt Artikeln publicerades

”Riktigt pinsam blir debatten när man upptäcker att de största kritikerna av alternativa utförare själva hyr in privata företag när den offentligt drivna verksamheten inte klarar av att fylla de behov som finns.”

I vårt landsting förs ofta en diskussion om vem som ska vara utförare av vår gemensamt finansierade hälso- och sjukvård. Debatten domineras tyvärr ofta av ideologiska låsningar där man sällan ser till nyttan för den enskilde patienten och dennes behov. Riktigt pinsam blir debatten när man upptäcker att de största kritikerna av alternativa utförare själva hyr in privata företag när den offentligt drivna verksamheten inte klarar av att fylla de behov som finns. Sådana exempel finns både inom primär- och specialistsjukvården.
Samtidigt brottas landstinget med höga kostnader för bemannings­företag.
Bara inom landstingets psykiatri­förvaltning beräknas dessa kostnader uppgå till nästan 20 miljoner kronor under 2012. Det är pengar som skulle kunna användas mer effektivt.
Många akuta lösningar med bemanningsföretag skapar dessutom en sämre kontinuitet i vårdkontakterna för patienten, och kan därför utgöra en fara för patientsäkerheten. Inom psykiatrin är behovet av en fast kontakt stort eftersom behandlings­arbetet är än mer individanpassat än inom den övriga sjukvården.
I stället för att kortsiktigt anlita dyra bemanningsföretag borde det vara naturligt för landstinget att teckna långsiktiga vårdavtal med utförare utifrån för att rätta till exempelvis brister i vårdkedjan.
Inom psykiatrin upplever många att det finns ett glapp mellan den första linjens psykiatri som håller på att byggas upp på hälsocentralerna i primärvården och den övriga – allt mer specialiserade – verksamheten som nu koncentreras till länets tre sjukhusorter. Vem fyller detta tomrum och det behov av behandling som finns runt om i länet? Om landstinget inte lyckas göra det så är risken stor att den psykiska ohälsan kommer att öka. Inom Samordningsförbundet, som samordnar olika rehabiliteringsinsatser, samt inom flera kommuner i länet anlitas nu privata utförare eftersom trycket på den offentligt drivna psykiatrin är mycket hårt.
Resultatet blir oftast mycket kostsamt eftersom de privata vård­givarna saknar avtal med landstinget och därför måste ta ut helt andra och högre avgifter. Detta tar stora resurser från redan hårt ansträngda ekonomiska ramar. Är detta verkligen att arbeta på rätt sätt och att använda resurserna effektivt?
Sedan ett år tillbaka finns det en ansökan om vårdavtal liggande hos landstinget men ideologiska låsningar och ren prestige gör att ingenting händer.
Allt hamnar i en långbänk. De som drabbas värst är patienterna.
Genom långsiktiga vårdavtal med noggranna uppdragsbeskrivningar och kontinuerliga uppföljningar skulle dessa privata utförare kunna fylla en viktig funktion i psykiatrins vårdkedjearbete.
För min och Folkpartiets del har det viktigaste alltid varit att patienten och brukaren kan känna trygghet och få vård när den behövs. Sjukvården ska vara gemensamt finansierad via landstingsskatten, men vem som utför vården är inte avgörande för oss. Som liberaler vill vi ha en hälso- och sjukvård med valfrihet för patienten. Kan alternativa lösningar dessutom skapa bättre tillgång till vården och minska behovet av inhyrd personal så finns det bara vinnare.

Pierre Edström
landstingsråd, Folkpartiet liberalerna.