Valets egentliga fråga i Nybro Kommun
Jag har varit kommunrevisor i Nybro Kommun under 16 år. Det har varit intressant att få en djupare inblick i kommunal verksamhet och ekonomi. Vi står inför ett val och jag tycker det låter likadant som vid varje val, de svåra frågorna som egentligen bör diskuteras lyser med sin frånvaro. Under en längre tid har man talat om "fler händer i vård och omsorg", ser man på utvecklingen mellan 2010-2017 har 2,2 procent fler tjänster tillkommit trots att volymökningen har varit större. Vad som kanske är intressant är att under samma tid har 35,8 procent fler anställts i administrationen .
Kommunerna har de senaste åren fått mycket stora statsbidrag till integration av nyanlända och kommunerna har redovisat stora överskott. Efter 2018 finns inga nya statsbidrag beslutade och om det inte kommer nya statsbidrag räknar Sveriges kommuner och landsting med stora underskott för i stort sett alla kommuner.
Den ekonomiska utvecklingen i Nybro kommun har varit negativ under lång tid. Under mina år har revisionen de flesta åren påtalat att utvecklingen går åt fel håll. Man har haft bra inkomstökningar som klart överstigit inflationen men utgiftsökningarna har nästan varje år varit högre. Några år har man gjort en liten vinst men den har berott på försäljning av tillgångar, återbetalning av pensionsinsättningar eller större statsbidrag. Jag kan inte minnas något år när driften har gett ett överskott.
”Kommunerna har de senaste åren fått mycket stora statsbidrag till integration av nyanlända och kommunerna har redovisat stora överskott.”
”Anders Carlsson, Ebbehult.”
Nybro kommun har gjort några goda år tack vara statsbidrag för integration, men de prognoser som finns talar för mycket stora underskott 2019 och framöver. Efter 2018 finns inga nya statsbidrag beslutade. Nybro Kommun utmärker sig inte i fråga om ekonomisk effektivitet, man har generellt dyra kostnader för många verksamheter och man har framförallt dyra kostnader för en massa verksamheter som inte är kommunala angelägenheter eller kommunal basverksamhet. Man bör också påpeka att kostnaderna inte avspeglar sig i de kvalitetsmätningar som görs. Kommunkoncernen har dessutom nått sitt lånetak och vad gäller framtida investeringar talas det om att dessa ska finansieras med "hyrköp" vilket är den absolut dyraste finansieringsformen.
För några år sedan beslutade man i kommunplanen att målet 2030 var 25 000 invånare i Nybro Kommun. För att överhuvudtaget öka antalet invånare behövs fler bostäder till att börja med. Förra mandatperioden påbörjades diskussioner med en fastighetsintressent som gick ut på att kommunen sålde sina fastigheter samt hyrde de lokaler man behövde. Köparen förband sig att bygga ett stort antal bostäder i Nybro, renovera Kvarnbacken och Kulturhuset samt medverka till en lösning på hotellfrågan i Nybro. Kommunen skulle dessutom få 250 miljoner i köpeskilling. Det var ett mycket bra upplägg inte bara ekonomiskt utan man hade också fått in en ytterligare intressent på bostadsmarknaden i Nybro. Läget i kommunen hade idag varit annorlunda om man hade fullföljt planerna.
Det var ett synnerligen olyckligt beslut när fullmäktige i början av denna mandatperiod beslutade att avsluta diskussionerna kring fastighetsaffären och istället göra ett eget kommunalt fastighetsbolag. Med facit i hand kan man konstatera att detta var en vanvettsaffär. Det har blivit en väldigt dyr lösning och ingen verkar idag riktigt veta hur kommunens fastighetsorganisation och utveckling ska hanteras och några eventuella rationaliseringsvinster har inte märkts. Något likviditetstillskott till kommunen har affären inte gett och man vet ännu inte hur stor stämpelskatten blir. Det hade blivit billigare att fortsätta i förvaltningsform.
Jag tycker därför att vi väljare har rätt att få reda på hur politikerna tänker sig att lösa ekvationen. Blir det skattehöjning, i så fall hur mycket? Blir det besparingar, hur ska i så fall besparingarna ske? Vilka investeringar ska ske och hur ska dessa finansieras? Vill man kräva lite överkurs kan man också fråga om slutnotan för bolagiseringen av fastigheterna.
Anders Carlsson, Ebbehult.
