Vad händer nu efter Salve?

Bertil Dahl (V) Liselotte Ross (V) Per Gawelund (V) Leila ben Larbi (V) ,
Samarbete mellan kommun och frivilligorganisationer har i flera städer möjliggjort att härbärgen för bostadslösa har kunna öppnas. Dagens V-debattörer efterlyser att även Kalmar lär av goda exempel i arbetet med de EU-migranter som kommit till Kalmar.
Foto:Mats Holmertz
Samarbete mellan kommun och frivilligorganisationer har i flera städer möjliggjort att härbärgen för bostadslösa har kunna öppnas. Dagens V-debattörer efterlyser att även Kalmar lär av goda exempel i arbetet med de EU-migranter som kommit till Kalmar.

”Vi har ett ansvar som medmänniskor och som kommun och det gäller även våra grannkommuner att bemöta dessa utsatta människor på ett humant och respektfullt sätt. Vi måste kunna förstå deras situation.”

Det är fruktansvärt att människor är så diskriminerade i sitt hemland att det är bättre att försätta sig i en ovärdig situation och tigga exempelvis i Sverige. Situationen för Rumäniens­ och Bulgariens invånare måste naturligtvis främst lösas i dessa länder. EU och enskilda medlemsländer måste trycka på hårdare för att få till en förändring.

Men vi själva måste också granska vår egen historiska roll med diskriminering av till exempel romer i Sverige. Representanter från Amnesty­ international påpekar i en rapport att det är sällsynt att en grupp så regelmässigt nekas sina mänskliga rättigheter såsom romer i Sverige. Det är också nyttigt att tänka sig in en situation där vi själva är mer eller mindre tvungna att flytta till något annat land. De människor som vi i dag möter på våra gator hade med all säkerhet valt att leva ett annat liv om de haft ens en bråkdel av de valmöjligheter som väldigt många av oss svenskar har.

Det är en orolig värld vi lever i. Människor flyr från krig, död, våld, förföljelse och fattigdom för att om möjligt börja ett bättre liv med familj­ och barn. De människor som tvingas röra sig på flykt från land till land blir allt fler. Alternativet att stanna kvar ”hemma” är inte möjligt då det som varit hemma för dem i många fall inte längre finns kvar.

Vi kommer att ha människor som kommer till Kalmar från Rumänien och andra länder även i framtiden, även efter att Salve har stängt. Salve var en tillfällig lösning som fungerade relativt bra i början, men som blev ohållbar efter hand. Därför blev en stängning genomförd. Som en del av den politiska majoriteten har Vänsterpartiet varit informerat om och accepterat att Salve stängdes.

Den viktiga frågan är, vad händer nu? Grundproblemet är situationen i Rumänien som måste förändras, men vi har ett ansvar för situationen här. Det handlar om fattiga och diskriminerade människor som bara vill söka stöd för att något lyfta sitt dagliga liv, att klara dagen för en tid.

Vi har ett ansvar som medmänniskor och som kommun och det gäller även våra grannkommuner att bemöta dessa utsatta människor på ett humant och respektfullt sätt. Vi måste kunna förstå deras situation. Om det ska behöva sägas så är det naturligtvis självklart att de liksom alla andra ska följa de lagar som finns.

Efter Salve är nästa steg att fortsätta samtalen med övriga myndigheter och framför allt de frivilliga organisationerna som exempelvis Stadsmissionen. Hur ordnar vi ett tillfälligt stöd vad gäller samtal, informa­tion, möjlighet att duscha? Är det någon form av härbärge som vi behöver skapa? Vilka olika alternativ finns?

Här borde vi lära mer av de goda exempel som finns i Linköping, Marie­fred eller till exempel Lund där samarbete med frivilligorganisationer lett till att ett härbärge startats där man kunnat bo en tid vilket lett till att flera fått arbete och egen bostad.

Vi kommer inte att lösa problematiken med EU-migranter med förslagen, men vi kommer att veta att vi gör det bästa av situationen och att vi möter dessa människor på ett humant sätt och med respekt för deras­ situation.