Annons

Vad händer när svenska företags datainformation hamnar fel?

För en tid sedan riktade Fortifikationsverket en skarp och akut varning för att IT-läckor blir allt vanligare genom att företag och myndigheter använder så kallade "molntjänster" på Internet för lagring av data.
Debatt • Publicerad 9 mars 2011

I praktiken innebär det att program och filer inte lagras på företagets egna datorer utan i stora datacenter som kan nås via Internet. Fortifikationsverket varnar för att utländska stater och utländska industriföretag har starka kopplingar till de företag som erbjuder så kallade molntjänster. Länder som Ryssland, Kina och Iran lyfts fram som exempel på länder som aktivt startar upp molntjänstföretag för att komma över företagshemligheter.

"De slipper ägna sig åt aktivt företagsspionage och att hacka sig in i system. Istället får de till och med betalt för att komma över informationen, säger Henrik Thernlund, säkerhetsskyddschef på Fortifikationsverket"

Annons

När svenska företags data hamnar på en server i exempelvis Kazakstan uppstår en mängd oklarheter. Vilken juridik gäller? Vem äger informationen? Vem ligger egentligen bakom företaget? Vad händer om det blir ägarbyte? Vad händer med informationen om företaget går i konkurs?

Alla dessa problem aktualiseras nu när regeringen tillsammans med Socialdemokraterna vill införa EU:s datalagringsdirektiv som innebär att en rad uppgifter om mobiltelefontrafik och mejl skall lagras.

Sverigedemokraterna har ställt som krav att dessa data inte får lagras utanför Sveriges gränser för att vi ska stödja förslaget i riksdagen. Tyvärr verkar inte allianspartierna och Socialdemokraterna inse problem och de konsekvenser som kan uppstå. Flera av de EU-länder som redan infört datalagringsdirektivet har gjort det just med förbehållet att data endast får lagras i det egna landet.

Om inte allianspartierna och Socialdemokraterna tar sitt förnuft till fånga och lyssnar på Sverigedemokraterna kommer vi istället stödja den minoritetsbordläggning som Miljöpartiet och Vänsterpartiet kommer att yrka på i riksdagen. Med hjälp av Sverigedemokraterna kommer då denna minoritetsbordläggning få stöd av minst en sjättedel del av riksdagens ledamöter vilket innebär att frågan bordläggs under tolv månader. Förskjutningen på tolv månader kan innebära att Sverige bötfälls av EU och summan 100 miljoner kronor har omnämnts.

Om sunt bondförnuft får råda hoppas jag att allianspartierna och Socialdemokraterna ansluter sig till vårt krav så att vi kan undvika böter och att rättsväsendets möjligheter att spåra terrorister och andra brottslingar inte fördröjs. Thoralf Alfsson - riksdagsledamot SD

Mats Andersson
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons