Tillsammans kan vi skapa tillväxt

Debatt ,

Andelen högutbildade som jobbar i näringslivet har på 15 år ökat med 74 procent i Växjöregionen och 72 procent i Kalmarregionen.

Artikeln publicerades 4 juli 2017.

De högutbildade uppgår nu till 23,7 procent i Växjö och 22,4 i Kalmar, klart över riksgenomsnittet, enligt ny statistik från Statistiska Centralbyrån. Linnéuniversitetet med campus på båda orter spelar en viktig roll i denna utveckling, samtidigt som den nya arbetsmarknaden ställer nya krav på kompetensutveckling och livslångt lärande.

För 15 år sedan var andelen högutbildade i näringslivet i Växjöregionen 13,6 procent och 13 procent i Kalmarregionen (FA-regioner). Den kraftiga ökningen gör att båda regionerna idag placerar sig väl över riksgenomsnittet på 18,4 procent.

Vilka konsekvenser får detta för regionen? En forskningsrapport från Entreprenörskapsforum visar att högutbildade har stått för så mycket som hälften av den ekonomiska tillväxten i Sverige 2001–2010, medan resterande tillväxt härrör från till exempel teknisk och ekonomisk utveckling.

Tillväxten i Sverige beror med andra ord till stor del på effekterna av att de nya universiteten och högskolorna – med sin omedelbara närhet och öppenhet till näringslivet – etablerats i olika regioner runt om i landet. Inte minst i Växjö och Kalmar, där universitetet under många år examinerat studenter för samhällets behov.

I dag finns alltså en betydligt högre kompetens på arbetsplatserna i regionen än tidigare. Det ställer nya krav på möjligheter till fortsatt kompetensutveckling. Förr kunde anställda vidareutbilda sig inom ett företag. Men med allt större utmaningar – inte minst genom globaliseringen, digitaliseringen, krav på hållbar produktion och ökad resurseffektivitet – behövs olika typer av fortbildning där universiteten och högskolorna har en viktig uppgift att fylla. Kompetensutveckling av yrkesverksamma måste byggas in i lärosätets vanliga utbildningsutbud. Utbildningarna måste både anpassas till näringslivets och övriga samhällets nuvarande behov och vara i framkant för framtida kompetenser. Fortbildning måste ske löpande. Inte bara när eventuella kriser och nedläggningar är ett faktum.

Två exempel på bra lösningar är hur Linnéuniversitetet skräddarsyr kurser för yrkesverksamma i expertkompetensprogrammen Hållbart träbyggande och Sociala medier och webbteknologier för innovation och tillväxt. Kurserna är framtagna utifrån lärosätets unika expertkompetens, i nära samarbete med olika företag. Alla kurser ges på distans och deltid, så att studenterna kan yrkesarbeta samtidigt. De är kostnadsfria, tack vare bidrag från KK-stiftelsen, men det är dags att även regeringen uppmärksammar lärosätenas viktiga roll, inte bara i ord, utan framför allt i reella medel.

Enligt Universitetskanslerämbetets Årsrapport 2017 går 37 procent av alla helårsstudenter på de sexton nya universiteten (här ingår Linnéuniversitetet) och högskolorna, men de får endast 11 procent av de direkta statsanslagen för forskning och utbildning på forskarnivå. Den avgjort största delen går till de gamla universiteten. Det finns ingen rimlig motivering till denna snedfördelning. Kvaliteten i forskningen är i relation till anslagens storlek lika på de gamla och nya lärosätena. Storleken på basanslagen lägger ribban för förutsättningar för avancerad utbildning och kompetensutveckling i hela landet.

Närings- och den högre utbildningspolitiken borde kunna förenas i denna ambition, och uppmuntra denna för Sverige viktiga form av forskning och kompetensutveckling som görs på de nya lärosätena i nära samverkan med näringsliv och samhälle. Om Linnéuniversitetet tilldelas forskningspengar utifrån hur väl vi förvaltar dem och efter andelen studenter, skulle forskningsanslagen mer än fördubblas. Det skulle ge lärosätet helt andra möjligheter att bidra till utvecklingen. Det är på universitetet som den kontinuerliga kompetensutvecklingen på avancerad nivå måste äga rum, för nu är andelen högutbildade i regionerna betydligt högre. Det är på plats i regionen som forskningen kan bidra till att finna lösningar på samhällsutmaningarna.

Det är så vi tillsammans – näringslivet, högskolan och offentlig sektor – påtagligt kan påverka regionens tillväxtmöjligheter och välfärd.

Peter Aronsson

Vik rektor, Linneuniversitetet

Ulf Nilsson

Ordförande, Regionförbundet i Kalmar län

Anna Fransson

Ordförande, Regionstyrelsen, Region Kronoberg