Statlig skola är efterlängtad av många – utom S

Socialdemokraterna styr i många av Sveriges kommuner och gillar säkert att få bestämma över en av kommunens största offentliga budgetposter. Lärarförbundets granskning i fjol visade att i två av tre av de kommuner där (S) styr ligger lärarlönerna under Sverigesnittet, som i Kalmar. Det är kanske detta som är de lokala avvägningar som Hellberg vill slå vakt om.

Förutsättningarna varierar mycket riktigt mellan kommunerna. Just därför behövs en statlig huvudman som kan styra resurser dit de behövs mest. Hur kan samma socialdemokrater som vill centralstyra vuxna människors fria val på så många områden säga nej till centralisering just där det faktiskt behövs för att ge alla barn en likvärdig start i livet?

I en ny OECD-rapport har man analyserat olika länders skolpolitik och vad som ger resultat för eleverna. Socialdemokraternas dyra vallöfte om mindre klasser avfärdas som nästintill effektlöst, liksom deras vendetta mot friskolor.

Men Folkpartiets och regeringens skolpolitik får över lag starkt stöd av forskningen. Som tidigare betyg; tidig utvärdering och feedback är ett område som är viktigt för skolutvecklingen men där Sverige alltjämt ligger efter. Likaså studiedisciplinen, som vi också vill öka.

Den enskilt viktigaste faktorn för en lyckad skola är lärarnas kvalitet och läraryrkets status. Det är just därför regeringen storsatsar på lärarlöner. Det är därför vi har reformerat lärarutbildningen, skärpt kraven och gjort den mer attraktiv. Men för att kunna garantera ett långsiktigt ansvar för läraryrket behöver staten ta över.

Detta görs förstås inte i en handvändning. Alliansregeringen har reformerat skolan i hög takt. Trots detta har ingen av alla lärare jag talat med varit reformtrött när det gäller att göra skolan statlig igen – tvärtom!

Björn Brändewall (FP), riksdagskandidat