Snöröjningen måste få kosta

Thomas Hammarström, regionchef Sveriges Åkeriföretag Christer Samuelsson, ordförande Åkeriföreningen Småland/Öland ,
En ordentlig snöröjning skapar trygghet på våra vägar, inte minst för alla yrkeschaufförer. Därför måste regeringen anslå de pengar som krävs för att snöröjningen fungerar i hela Sverige anser dagens debattörer.
Foto:
Foto:

"Det är helt orimligt att Sverige inte ska klara större snöoväder. 4,5 miljarder går till planerat underhåll med mera, och 3,7 miljarder till snöröjning och basunderhåll. En siffra som alltså stått sig sen år - 92."

Artikeln publicerades 10 mars 2017.

Västra Götaland har drabbats av vinterns värsta väglag i år, med lamslagen trafik. Precis som i Stockholmsområdet i november. Vinterlandet Sverige, lamslaget. Sveriges Åkeriföretag har under åratal kritiserat den allt sämre vinterväghållningen. Vägfriktionen minskar och därmed ökar risken för svår halka och olyckor. Entreprenörerna som ansvarar för snöröjningen måste våga ta ut svängarna i avtalen och kraftfullt agera när vädret slår till.

Och då är frågan, görs detta i tillräcklig omfattning? Frågar du en lastbilschaufför som kör genom Kalmar, Kronobergs eller Jönköpings län denna vecka så är nog svaret nej. Men problemet är tudelat mellan å ena sidan dåliga däck, förare ovana vid vinterväglag, vissa lastbilstyper och å andra sidan dåliga vägar.

I samtal med Trafikverket uppger de att kostnaderna för plogbilstjänster inte ökat sedan år 1992. Samt att det är hundratals färre plogbilar på samma vägsträckor sedan -92. Det spelar ingen roll hur skicklig en förare är om vägen inte är plogad och vägen inte håller måttet.

Sveriges Åkeriföretag har så sent som i oktober föreslagit till regeringen att införa krav på snökedjor för vissa särskilt olycksdrabbade lastbilstyper, så kallade EU-trailers. Anledningen är att de är tre gånger farligare än skandinaviska lastbilar på vissa vägnät. Det visar fakta.

Problemet är som sagt tudelat. För det första. Trafikverket digitaliserar arbetet med uppföljning för att få bättre kontroll. Det välkomnar vi. Det är helt orimligt att Sverige inte ska klara större snöoväder. 4,5 miljarder går till planerat underhåll med mera, och 3,7 miljarder till snöröjning och basunderhåll. En siffra som alltså stått sig sen år - 92. Vilken lön eller lastbil har samma prislapp år 2017 som år 1992? Det faller på sin egen orimlighet.

För det andra. Vi måste få bättre ordning på vägarna. En norsk studie visar att skandinaviska lastbilar, till skillnad från de kortare EU-trailerlastbilarna, har en marginell skillnad i olycksfrekvens mellan sommar- och vinterväglag. De allt vanligare EU-trailers som finns på våra vägar är tre gånger oftare inblandade i olyckor i vinterväglag.

Dessutom hade knappt sex av tio av de utländska fordonen däck med rätt mönsterdjup, enligt Trafikverkets rapportering inför införandet av vinterdäck på drivhjul. Konsekvensen blir en fällknivseffekt på fordonen, där även dåliga däck och bristande vinterväglagserfarenhet påverkar.

Idag blir det ett nollsummespel där 1990-talet står som modell för vad det rimligen får kosta med vägunderhåll och snöröjning. Regeringen måste satsa rimliga pengar på vinterväghållning och underhåll av vägar. Det måste märkas tydligare att det är år 2017.