Skolan diskriminerar barn

Debatt

Dagens betygsystem är inte rättvist för alla elever. Barn med någon funktionsnedsättning har stora problem att lyckas nå goda resultat eftersom betygskriterierna inte är anpassade efter deras behov. Detta är diskriminerande och måste ändras.

Artikeln publicerades 21 januari 2014.

Det nya betygsystemet i grundskolan fungerar dåligt för en stor grupp funktionsnedsatta elever. Vi menar att det är orimligt att elever med neuropsykiatriska diagnoser ska betygsättas efter kriterier som de omöjligt kan klara trots att de gör sitt yttersta. Dagens betygssystem är illa genomtänkt för den här gruppen och fungerar diskriminerande eftersom hänsyn inte tas till deras funktionsnedsättning och förutsättningar.
Enligt gällande regelverk ska elever med autism, Aspergers syndrom, adhd eller en IQ närmare 70 än 100 gå i grundskolan, inte i särskolan. Det är positivt att den svenska skolan har ett inkluderande synsätt och har en strävan att ge alla elever en välkomnande plats. Med rätt stöd och förutsättningar är det möjligt för dessa elever att klara den ”vanliga skolan”.
I realiteten ser däremot inte situationen alltid ut så. 

Föräldrar till barn med olika former av diagnoser berättar återkommande att deras barn inte alltid trivs i skolan. Skolan har långt kvar att skapa den pedagogiska miljö och den individanpassade pedagogik som dessa elever behöver för att ha tillgång till sin begåvning.
Autism- och aspergerförbundet har genomfört en enkät som visar att knappt hälften av elever med autism fick godkända betyg i svenska, engelska och matematik. Särskilt svår anses situationen vara för flickor med autism. Drygt hälften av flickorna i de senare åren av grundskolan har stor frånvaro på grund av bristande stöd och anpassningar, enligt enkäten.
Skolinspektionen bekräftar den här verklighetsbeskrivningen.
Förra året granskades situationen för elever med diagnoser inom autismspektrumtillstånd.
Granskningen visade att skolpersonalen saknade fördjupade kunskaper om de enskilda elevernas behov och därför inte gav dem det stöd de behövde.

Enligt skollagen har alla elever rätt till särskilt stöd och rätt att få utvecklas så långt som möjligt. För att lagstiftningen ska kunna bli verklighet krävs det en rejäl kompetensförstärkning och en översyn av gällande regelverk för bedömning.
Det nya betygsystemet innebär bland annat att elever med neuropsykiatriska diagnoser måste kunna dra egna slutsatser, jämföra material och genomföra analyser för att bli godkända.
Lärare, rektorer och föräldrar som vi träffat är uppgivna över hur betygssystemet på detta sätt omöjliggör för denna elevgrupp att klara godkänt betyg, trots att de gör sitt yttersta. Själva diagnoskriterierna för exempelvis autism beskriver nedsatt förmåga inom områden som krävs för godkänt betyg i de flesta ämnen.

Skollagen innehåller visserligen en möjlighet att bortse från enstaka delar av kunskapskraven vid betygsättning. Men denna så kallade ”pysparagraf” är otillräcklig eftersom de nya kriterierna ligger insprängda i ett stort antal krav för att få betygen A-E. Resultatet blir att dessa funktionshindrade elever misslyckas gång på gång, vilket naturligtvis skapar frustration och skoltrötthet.
Vi uppmanar utbildningsminister Jan Björklund (FP) och vice ordförande i Riskdagens utbildningsutskott Ibrahim Baylan (S) att lösa den här viktiga frågan.
Partipolitiken måste läggas åt sidan och en överenskommelse tas fram som förändrar reglerna och förbättrar stödet för dessa elever. En lagförändring kring pysparagrafen borde utredas.
Alla elever som har utredda svårigheter som omöjliggör att uppnå godkänt betyg borde omfattas av pysparagrafen, Det vill säga att tillämpningen blir bredare, mer allomfattande och därmed mer rättvis.

Ska Sverige ha en skola för alla måste samhället ställa upp realistiska krav och ge alla elever det stöd som krävs för att klara kunskapskraven.

Jonas Hellberg (S), ordförande barn- och ungdomsnämnden Kalmar kommun
Eva Nordin-Olson, ordförande Autism och aspergerförbundet
Anna Soltorp, förälder till en pojke med autism