Skogsstyrelsen i symbios med intressegrupper

,

i debatt om skogspolitik, första inlägg publicerat 2 februari.

Vi har i Sverige en lång tradition av öppenhet som vi kan vara stolta över. Offentlighetsprincipen handlar dock om att medborgarna ska ha insyn i de offentliga institutionerna. Minns att myndigheterna finns till för medborgarna, och inte tvärtom.

Skogsstyrelsen tillämpar en omvänd offentlighetsprincip genom att i detalj redovisa enskilda näringsidkares affärer, genom publicering av avverkningsanmälningar. En parallell kan dras till våra skatteuppgifter.

Med samma argument som chefen för enheten för geografisk information på Skogsstyrelsen använder sig av skulle medborgarnas deklarationer kunna läggas ut digitalt till allmän beskådan. Tror Patrik André att det skulle accepteras?

Vi vänder oss inte emot att avverkningsanmälningar klassas som offentlig handling, likt inkomstdeklarationer. Det vi vänder oss emot är sättet uppgifterna tillgängliggörs. Hur integritetskänsliga uppgifter hanteras skiljer sig uppenbart åt i statsförvaltningen.

När Södra frågade 300 skogsägare i samband med att avverkningsanmälningar lämnades in svarade 97 procent att de inte ville att uppgifterna skulle publiceras digitalt av Skogsstyrelsen. Samtliga av Sveriges fyra skogsägarföreningar har stämmobeslut med krav om att publiceringarna bör upphöra.

Detta är känt av Patrik André, som trots det vidhåller att hans myndighet gör skogsägarna en tjänst. För att använda samma språkbruk som nämnde enhetschef: detta är obegripligt.

Det kan heller inte vara okänt för honom att förvaltningsrätten i Jönköping gav en av Södras medlemmar rätt att dels överklaga Skogsstyrelsens beslut (vilket myndigheten först nekat honom) och dels rätt att neka myndigheten att publicera avverkningsanmälningar. Domen är förvisso överklagad av Skogsstyrelsen, men signalen om att övervakningen upplevs kränkande av skogsägare torde frambringa någon form av ödmjukhet i hur Skogsstyrelsens företrädare lägger fram orden.

Dessutom vet vi att olika intressegrupper påverkar Skogsstyrelsen genom inventeringar som tvingar fram prioriteringar inom myndigheten. Skogsstyrelsen är skyldig att agera när nya uppgifter kommer fram. Det är så den externa påverkan ser ut. Det går därför att tala om att Skogsstyrelsen skapat ett system där de lever i symbios med grupper som har som mål att hindra pågående markanvändning.

För oss är detta en förtroendefråga. Om vi ska nå framgång i det viktiga arbetet med skogsskötsel och naturvård finns det mer att vinna på att ha markägarna med sig, i stället för emot sig. Det, om något, borde uppta Patrik Andrés tankar.

Karl Johan Höckerdal och Ingemar Torstensson

Ordförande respektive vice ordförande i Mönsterås Skogsbruksområde Södra.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Barometern-OT och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.