Regnvatten är en misskött tillgång

Bo Johnér ,

Jag läste 28 juni i Barometern att "avlopp blir drickbart med modern teknik”.

Jag dricker mycket hellre ett renat takregnvatten, som vi bör använda innan det går ut i avloppet.

Miljontals kubikmeter takvatten rinner ut i avloppet varje gång det regnar i stället för att användas till att minska vårt uttag av dricksvatten.

Att spara och förvalta de naturliga dricksvattenreservoarerna för framtiden är viktigt för våra barn och deras framtid.

Allt väl att man på ett avancerat tekniskt sätt kan rena avloppsvatten till nästan drickbart vatten, men det är mycket dyrt.

Ambitionen att rena avloppsvatten för att eventuellt dricka är inte att rekommendera med tanke på många olika förorenade ingångskällor rinner gemensamt till reningsverket. Det är ett mer eller mindre ogenomtänkt slöseri med tid och pengar, då man samtidigt inte har som norm i byggbranschen att ta tillvara på allt takregnvatten.

Man bör om möjligt minska volymen av avloppsvatten innan det når reningsverket.

Vi har ännu inte en helhetssyn på alla giftiga ämnen som finns i vårt vatten, som professor Hogland uttrycker det: Vatten har vi överflöd men rent nyttigt dricksvatten blir en utmaning för den närmaste framtiden. Vi lever och handhar vårt dricksvatten på ett inte hållbart sätt för framtiden, slöseriet är för stort.

Ett exempel: Ett företag i Torsås kommun har ungefär 16 000 kvadratmeter tak.

SMHI beräknar att ungefär 500 millimeter regn faller på ett år vid normal nederbörd. Det blir sammanlagt 8 000 kubikmeter vatten på ett år! Detta kan användas till olika behov varvid dricksvatten sparas.

Vi kan tänka oss 100 takvattensparare med i snitt 2 000 kvadratmeter yta vilka kan ge 100 000 kubikmeter vatten per år, det vill säga något mindre än hälften av hela Torsås årliga behov!