Nyinvandrade barn ska få mer tid i skolan

Debatt Artikeln publicerades

En viktig anledning till att skolresultat har sjunkit är att barn med utländsk bakgrund kommer till Sverige allt senare i livet, vilket ger lärarna allt färre år att utbilda dem.

Alliansregeringen föreslår mer undervisningstid, tidigare språkinlärning och i vissa fall förlängd skolplikt för nyanlända.
En god utbildning är vägen till ett fritt och rikt liv. Men resultaten i svensk skola har sjunkit i över tio år. Bland annat ser vi att en allt större andel av eleverna inte blir behöriga till gymnasiet, eller inte fullföljer påbörjad utbildning. Gymnasiebehörigheten har dock varit oförändrad hos barn födda i Sverige, och barn födda utomlands som invandrat innan skolstarten. Minskningen, som drar ned snittet, har kommit från utomeuropeiska barn som kommit till Sverige efter sju års ålder.
Gymnasiebehörigheten bland dessa har sjunkit från drygt 60 procent 2000 till drygt 40 procent 2010. Vi tror inte för en sekund att invandrade barn har blivit dumma. Däremot vet vi att de kommer till Sverige i allt högre åldrar. Förr började de skolan runt årskurs 3 eller 4. Numera börjar de skolan i snitt runt årskurs 5 eller 6.
Denna trend ser vi även i Kalmar, och den gör stor påverkan. Elever som inte får tillbringa lika många år i skolan som andra, kommer inte att lära sig lika mycket. En del har knappt haft någon skolgång alls i sitt hemland, och får börja i svensk skola först i årskurs nio. Att hinna lära sig både det svenska språket och nio års grundskola på några månader, samtidigt som man orienterar sig i det nya samhället och helst skaffar sig vänner också, är förstås en orimlig uppgift för de allra flesta.
Alliansregeringen och utbildnings­minister Jan Björklund (FP) föreslår därför mer tid i skolan för nyanlända barn. Skolplikten ska kunna förlängas för de elever som kommer till Sverige sent, och även papperslösa barn ska ha rätt till skolgång. När årskurser sätts ihop bör större hänsyn tas till elevens kunskapsnivå snarare än åldern. Första året ska kunna intensivsatsas på att lära sig svenska språket, så att eleven snabbare kan komma ut i den vanliga undervisningen med sina nya klasskamrater.
I morgon lämnar barn- och ungdomsnämnden remissvar på promemorian ”Utbildning för nyanlända elever, Mottagande och skolgång”. Vi tror att detta är mycket bra åtgärder som kommer att göra stor skillnad för en viktig grupp elever. Vi ställer oss dock frågande till att definitionen ”nyanländ” begränsas till fyra år, och kommer att föreslå att även barn som börjar skolan så sent som i slutet av årskurs 5 ska kunna få förlängd skolplikt. Då blir utbildningen mer anpassad till var och ens förutsättningar.