Nedskärningar ger sämre undervisning
Det tar lång tid att bygga upp en bra skolverksamhet, men det går snabbt att rasera den. Politiker måste inse att skolan inte är någon kortsiktig kostnad utan en långsiktig investering.
Över hela Sverige genomför kommuner nedskärningar inom skolväsendet. Mörbylånga kommun är inget undantag. Tredje året i rad minskar nu skolans budget. 2019 får verksamhetsområdet Utbildning minskade resurser på 9 miljoner kronor. Sett över treårsperioden 2017-2019 innebär det att utbildningsområdet tvingats hantera en minskning på 22.7 miljoner kronor.
Besparingskraven äventyrar möjligheterna att möta skollagens krav om att skolan ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande. Vi ser en kraftigt minskad bemanning samtidigt som elevgruppers storlek ökar. I dagsläget har kommunens skolor en god lärarbehörighet men när lönesatsningar sedan uteblir ser vi en risk i att lärarbehörigheten kommer att minska och även försvåra kompetensförsörjningen på sikt.
Det centrala avtalet HÖK18 som slöts så sent som i höstas har tydliga skrivningar om att förbättra lärares arbetsmiljö. Arbetet ska ske på varje skola och ska ge effekt på varje arbetsplats, för varje lärare. Men gällande avtal motverkas nu av nedskärningar och vi upplever att rektorerna får svårt att genomföra intentionerna som en konsekvens av de senaste årens minskade budget.
Skolan ses som en budgetpost i ett ettårigt perspektiv, men måste ses som en långsiktig investering i våra barns och vårt samhälles framtid. Det krävs politiker med förmågan att se långsiktigt och med modet att ta beslut för barnens framtid.
Staten måste ta ansvar för hela skolan. Den nationella politiken ger skolan riktlinjer med skollag, läroplaner med mera. Rimligt vore att den som beställer också betalar.
Camilla Olin, kommunombud
Daniel Jonesjö, biträdande kommunombud
Lärarnas Riksförbund
