Mycket kvar att önska
Det var vårt andra besök i Kalmar och anledningen var att följa upp och diskutera länets hjärtsjukvård. Förutom att risken att dö i hjärtinfarkt på väg till sjukhus var större än i övriga Sverige så var PCI- behandlingen, så kallad ballongsprängning, ett stort orosmoln.
I morgon är det dags för ett nytt besök. Landstinget i Kalmar har utmärkt sig för sin goda vård och förtroendet hos patienterna är högt. Oskarshamns sjukhus har av tidningen Dagens Medicin utsetts till ett av landets bästa mindre sjukhus. Strokeenheten vid samma sjukhus utsågs även till Årets strokeenhet 2012. Det är bra. Men betyder utvecklingen inom vissa områden att hjärtsjukvården fått stå tillbaka?
Enligt Socialstyrelsens Öppna jämförelser 2013 ligger Kalmar län i bottenskiktet när det gäller andelen överlevande 30 dagar efter ett hjärtstopp. Resultatet påverkas av olika omständigheter såsom ålder, annan samtidig sjukdom, eller hjärtsjukdomens svårighet. Men resultatet kan också bero på tillgången till hjärtstartare på allmän plats, hur många invånare som lärt sig hjärt-lungräddning och om räddningstjänsten rycker ut i väntan på ambulans.
I många län finns, vid larm om hjärtstopp, en samordning mellan ambulans och räddningstjänst. Det innebär att räddningstjänsten är utrustad med en defillibrator och kan påbörja första hjälpen innan ambulansen anlänt. I flera landsting bedrivs också projekt där frivilliga livräddare nås med sms. Hur ser det ut i Kalmar?
Enligt en sammanställning från Sveriges kommuner och landsting, Trygghet och säkerhet 2013, är det också stora skillnader i länet för hur länge man får vänta på ambulans, från det att det första samtalet till 112 inkommer tills dess att ambulansen är på plats hos den som är sjuk. Bor man i Högsby kan man få vänta 18,4 minuter. I Mörbylånga och Vimmerby tar det mellan 14–16 minuter medan man i Nybro, Västervik, Oskarshamn och Kalmar har en väntetid på mellan 11–12 minuter. Så ska det naturligtvis inte behöva vara. Vid en infarkt är varje minut viktig och fördröjningar kan vara skillnaden mellan liv och död och för vilket liv man får efter insjuknandet om man överlever.
Även när det gäller så kallad reperfusionsbehandling ser det illa ut i länet i jämförelse med rikssnittet. Reperfusionsbehandling betyder att patienten antingen ges PCI eller propplösande läkemedel.
I vissa fall görs en akut bypass operation. Behandlingen används vid hjärtinfarkt som orsakats av en akut tilltäppande blodpropp i ett kranskärl. Här hamnar Kalmar på näst sista plats i Öppna jämförelser. Man gör helt enkelt för få behandlingar.
Vad är det som gör att hjärtsjukvården i Kalmar halkar efter på dessa områden? Följer man inte upp resultaten från Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting? Riksförbundet HjärtLung är oroade över situationen för de hjärtsjuka i Kalmar Län. Vi är rädda att patienterna inte alltid får den vård de har rätt till.
För att vården ska vara optimal krävs en fungerande vårdkedja, allt ifrån från det akuta omhändertagande till vilken vård man får på sjukhus.
För att vården ska kunna kallas god måste också skillnaderna både i landet och inom länet suddas ut. Bostadsorten ska inte få avgöra vilken vård man får. Här återstår en hel del arbete att göra.
Inger Ros, förbundsordförande Riksförbundet HjärtLung
Per Olof Rossberg, länsordförande HjärtLung i Kalmar
