Marknadshyror är ingen lösning
Ett hem är inte en vara som alla andra, utan tillgodoser människans mest fundamentala behov som tak över huvudet och en plats för vila och återhämtning. Hemmet är platsen där vi vågar ta sats och där vi landar mjukt. Det är en nödvändighet för att vi ska fungera som individer i ett samhälle. Och ett fungerande samhälle behöver fungerande individer.
Det faller sig då rätt självklart att den som inte har ett grundläggande mänskligt behov tillgodosett, den som söker ett hem, lätt hamnar i ett dåligt förhandlingsläge. I synnerhet i bostadsbristens Sverige.
Syftet med dagens system med kollektivt förhandlade hyror är bland annat att neutralisera detta skeva maktförhållande mellan den som äger och den som hyr. De som förespråkar marknadshyror utgår ifrån ett marknadsteoretiskt ramverk som tar liten eller ingen hänsyn till denna skeva maktrelation. Marknaden anses vara det effektivaste sättet att fördela resurser utifrån individers preferenser.
Slår vi upp begreppet ”preferens” så betyder det ungefär något man föredrar över något annat. Det här handlar inte om ordklyveri, utan det är faktiskt så själva innebörden i begreppet tillämpas inom ramen för marknadsteori. Och det är här vi måste göra en åtskillnad. Vi menar att ett hem är mer än något man föredrar. Ett hem är något alla människor och medborgare i ett samhälle behöver.
Om priset på brödrostar, blomkrukor eller digitala kanalpaket blir för högt kan vi välja bort dessa varor helt och hållet, utan att våra grundläggande mänskliga behov åsidosätts. Ett hem kan inte väljas bort på motsvarande sätt. I en bristsituation väljer de allra flesta bort all annan konsumtion för att ha råd att bo. Sverige har ungefär 3 miljoner hyresgäster och detta får därför, oundvikligen, negativa samhällsekonomiska konsekvenser.
Ett huvudargument från de debattörer som förespråkar marknadshyra är att marknadshyra skulle leda till ökat byggande, då den högre hyran ökar incitamenten till nyproduktion. Det finns mycket som talar emot detta. Tittar vi till exempel på bostadsrätter som är marknadsprissatta har priserna ökat utan att stimulera nyproduktion på motsvarande sätt. Högre bostadspriser leder nämligen även till högre priser på att bygga, i alla led. Alla vill ha en större del av den växande kakan, det är ju precis så marknaden förväntas fungera.
Slutsatsen vi kan dra är att marknadshyror skulle öka hyrorna, inte utbudet. Samtidigt ser vi ett fortsatt skriande behov av i synnerhet hyresrätter med rimliga hyror. Det är bra att politikerna försöker skapa en regering och breda politiska reformer. Men, om det är fler bostäder som efterfrågas så är inte marknadshyror lösningen.
Björn Johansson
ordförande Hyresgästföreningen region sydost
