Majoriteten prioriterar inte länets utveckling
Region Kalmar län ansvarar sedan årsskiftet för den regionala utvecklingen i länet. Det är ett omfattande uppdrag som handlar om att i samverkan med andra aktörer göra länet mer attraktivt att bo och verka i, och skapa bättre förutsättningar för tillväxt. Utmaningarna är många, men det råder till stor del politisk enighet om vilka de är, och att vägen framåt är att jobba tillsammans: Vi politiker måste ”tala med en röst”, som regionmajoriteten uttryckte det i en debattartikel. Vi instämmer.
”För att ens kunna betala tjänstepersonernas löner i år måste majoriteten använda delar av regionförbundets egna kapital.”
”Pär-Gustav Johansson (M), regionråd.”
Desto oroligare blir vi när vi ser hur samma majoritet prioriterar det regionala utvecklingsuppdraget inom den egna organisationen. I den stora regionorganisationen är regionala utvecklingsförvaltningen en liten enhet som hanterar stora belopp i form av statliga utvecklingsmedel och pengar från EU:s strukturfonder. Relativt få tjänstepersoner ska göra verkstad av regionpolitiken.
Det är därför lätt att tro att förvaltningen fått en lika stor budget som det gamla regionförbundet, där samma uppdrag tidigare utfördes. Men så är det inte; uppdraget på 22,8 mkr överskrider budgeten majoriteten tilldelat med 7 mkr. För att ens kunna betala tjänstepersonernas löner i år måste majoriteten använda delar av regionförbundets egna kapital, som man förfogar över efter att regionförbundet lades ner. Enligt uppgift ska två tredjedelar avsättas för att täcka underfinansieringen kommande år. Den hanteringen har vi inte blivit inbjudna att besluta om, eller hur återstående tredjedel av kapitalet ska användas.
Varför har det blivit så här när majoriteten samtidigt skriver stora debattartiklar om vikten av att satsa på regional utveckling?
Hur turerna gick när dåvarande landstinget och länets kommuner förhandlade fram den nya organisationen är inte lätt att reda ut i efterhand. Det skapades också ett kommunförbund, som får del av pengarna kommunerna tidigare betalde enbart till regionförbundet. Det tog över intäktsbringande verksamheter efter regionförbundet. Slutsatsen blir att Anders Henriksson (S) gjorde en taskig förhandling för landstinget, och att den S-ledda regionmajoriteten som tillträdde efter valet inte prioriterade regional utveckling i sitt budgetarbete. M och KD-Alliansen la ett budgetförslag som hade inneburit mer pengar till regional utveckling.
Som ledamöter i regionala utvecklingsnämnden är vi bekymrade över att majoriteten satt för snäva budgetramar för verksamheten vi är ansvariga för. Nu krävs det att majoriteten presenterar en plan för att balansera budgeten för regional utveckling. Regionen måste naturligtvis pressa kostnader, men för att inte tappa utvecklingskraft och ödsla mer kapital måste majoriteten prioritera regional utveckling i nästa budget.
Nyttjandet av regionförbundets kapital måste behandlas politiskt. Med strategiskt avvägda satsningar möjliggör det en rejäl ambitionshöjning. Det kan till exempel användas till ett länsgemensamt arbete med att förbättra näringslivsklimatet, för att skapa mer tillväxt och större skatteintäkter. Viktigt i ett läge där nio av tolv kommuner i länet hamnar på nedre halvan när Svenskt Näringsliv rankar näringslivsklimatet och bruttoregionalprodukten har gått kräftgång de senaste tio åren. Andra möjligheter är tidigareläggning av infrastrukturprojekt, och mer varaktigt stöd till aktörer där vi idag måste vara kreativa med olika former av projektfinansieringar via staten och EU.
Det samlade kapitalet från regionförbundet kommer att landa på över 30 mkr, när bokslutet är klart, vilket vida överstiger den totala ramen för regional utveckling. Likväl är det en droppe i havet jämfört med de gigantiska underskotten inom regionens sjukvårdsförvaltningar. Vi är rädda att kapitalet slukas av Anders Henrikssons avgrundsdjupa budgethål om vi inte tar ett gemensamt beslut om hur det ska användas.
Pär-Gustav Johansson (M)
Anders Andersson (KD)
Åke Nilsson (KD)
Åke Bergh (M)
