40 år senare – så gick det med kommunens byggplan

Debatt Artikeln publicerades
Vilka framtidsplaner hade Kalmar kommun för 40 år sedan? Svaret vet dagens debattör som också konstaterar att framtiden inte helt blev som planerat. En märkbar skillnad är att ”Kalmar bygger mer på höjden än vad som då tänktes.”
Foto: SUVAD MRKONJIC
Vilka framtidsplaner hade Kalmar kommun för 40 år sedan? Svaret vet dagens debattör som också konstaterar att framtiden inte helt blev som planerat. En märkbar skillnad är att ”Kalmar bygger mer på höjden än vad som då tänktes.”

Kommunplanering

”Ölandsbron medförde att en stor del av den tänkta befolkningsökningen under 70-talet kom till Färjestaden då Kalmar hade dålig beredskap för villabyggande efter miljonprogrammet.”

En kommunplan var det dokument som togs av fullmäktige innan de nya översiktsplanerna kom på 90-talet. En kommunplan var mer omfattande än en översiktsplan, som är mera av fysisk plan, och innehöll näringslivs-, energi- och miljöfrågor. Kommunplanering 78 (KP78) kom till i en tid av stora förändringar. Storkommunenen hade bildats 1971 och leddes 1978 centerns Olle Andersson i god samverkan med socialdemokraten Ingvar Gustavsson.

I KP 78 fanns en diskussion som samlades kring tre begrepp, Olga, Regina och Görel. Olga var centerns modell (efter Olle i Haga) och var en balanserad utbyggnad av staden men där alla mindre orter skulle utvecklas och Ljungbyholm få en särskild roll. Regina var en uppföljning av Regionplanen från 1972 och betonade sambandet med Nybro genom byggande i Smedby, Trekanten och mellanliggande Tomtebyholm. Idag är det faktiskt Nybro som bygger enligt regionplanens intentioner med nya arbetsplatsområden längs R 25. Görel slutligen var mer tänkt som en än tydligare satsning på kuststaden Kalmar som kanske kan ses i form av stadsstråket längs Erik Dahlbergs väg.

Lars Malmborg, före detta utvecklingschef.
Foto: SUVAD MRKONJIC
Lars Malmborg, före detta utvecklingschef.
”Turismen och Ölandsbron sågs nog som framtida satsningar men det var oklart hur samarbetet över bron skulle gå till.”
Lars Malmborg, före detta utvecklingschef.

Olga beslutades och med Ljungbyholm som centralort för den södra delen. Lindsdals utbyggnad fastställdes och nästa område blev Västra Smedby. Rinkabyholm skulle följa när E 22 förbifarten var byggd och Vimpeltorpet när verksamheten vid F 12 hade upphört. Områden avsatta för bebyggelse och arbetsplatser skulle räcka till en befolkning på 76 000 invånare.

Kalmar genomgick en stor förändring med flera positiva tecken. Dit hörde förstås Ölandsbron som var klar 1972, Rifa byggdes ut 1972, Volvo etablerades 1974 och KVAB blomstrade trots hot om nedläggning, högskolan i Kalmar startade 1977 och Televerket utlokaliserade fyra enheter till Kalmar bland annat Teleskolan 1978. F 12:s nedläggning öppnade upp för Vimpeltorpet och en ny flygterminal med omgivande ytor.

Ölandsbron medförde att en stor del av den tänkta befolkningsökningen under 70-talet kom till Färjestaden då Kalmar hade dålig beredskap för villabyggande efter miljonprogrammet. 80-talet gick bättre med högskolans begynnande tillväxt och telejobben men 90-talet var svåra år för Kalmar då nära 5 000 jobb försvann (inklusive nedläggningen av Rifa och Bombardier lite senare).

Unionsjubileet 97 blev en nystart och lite i skymundan började det som skulle leda tillväxten senare när högskolan fick vetenskapsstatus 1999. Kalmar Science Parks föregångare startade 1995 och satsningen på Graningestiftelsen (med Kalmar Energipengar) lyfte högskolan så att den så småningom fick universitetsstatus tillsammans med gamle konkurrenten Växjö,

I KP 78 var huvudmålet för byggnation Vimpeltorpet (nu Krafslösa, Vimpeltorpet, Ljusstaden, Kalle Karlssons äng, Snurrom) men även Vesslö norr därom som blir arbetsplatsområde för Modigs och Norden. Rinkabyholm kommer så sakta i gång när E 22 efter 40 å r(!) blivit byggd.

Stadsplanearkitekt Fredrik von Platen och jag såg att det behövdes ett avlastande centrum till Kvarnholmen, ett nytt affärsområde, det som blev Giraffen 1982. Vad vi inte kunde föreställa oss var Hansa city med IKEA 2006. (Volvo var ju nyetablerad då!)

I förarbetet gjorde jag en studie av industriytor i Sverige och konstaterade att Nordchoklad (Candelia), Rifa, Arenco (då Norden och Arenco) och Kalmar Läns slakterier borde få förslag på nya tomter annars hotade på sikt en nedläggning. Visade sig svårt för företagen att få ekonomi i en flytt.

Varvsholmen fanns inte med i tankarna även om orosmoln började dyka upp inom varvsindustrin. Nedmonteringen av det Jeanssonska imperiet pågick där dock Baron de Geer löste upp flera tomma ytor med Baronen och kvarnarna kunde tas om hand av kommunen som blev bland annat Kalmarsalen. Diskussion om hamnen fördes men inte så intensivt som senare och för högskolans rektor var Malmen högskoleområdet men det var innan expansionen tog fart på allvar.

Turismen och Ölandsbron sågs nog som framtida satsningar men det var oklart hur samarbetet över bron skulle gå till. När arbetet med Regionplanen började 1970 försökte länsstyrelsen att få med även ölänningarna men det gick inte. De hade problem nog med att få ihop de egna storkommunerna. Kanske hade vattenfrågan lösts då när det gavs möjligheter med bron men inte heller i Kalmar drevs frågan med Allgunnen som kommit upp som en lösning på 60-talet.

Det kan konstateras att ramen som gavs 1978 hållit men att det nu finns behov av att vidga perspektivet. Blir det ”Olga, Regina eller Görel”? En sak som ändrats är ju att Kalmar bygger mer på höjden än vad som då tänktes, typ Gesällen, Norra vägen och Kajalen.

IKEA, Universitetet, e-hälsomyndigheten och en rad andra satsningar har gjort att Kalmar haft en hög befolkningsökning de senaste tio åren som gör att kommunen närmar sig taket i KP 78. Utmaningen är att fortsatt vara på framkant eller för att citera Johan Claesson ”utan investeringar dör Kalmar”.

Lars Malmborg, före detta utvecklingschef.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Barometern Oskarshamns-Tidningen och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.