Kaxiga Kalmar glömmer jordbruket i sin klimatsatsning

”Jag förstår inte varför jordbruket ska vara ett så undanskuffat tema när det gäller utsläpp av växthusgaser. I transport- och energisektorn går utvecklingen framåt men inom jordbruket står det stilla. Händer det inget snabbt så har vi ingen matsäkerhet någonstans [i världen] i framtiden.”

Orden kommer från FN:s klimatchef Christiana Figueres, när hon i början av sommar deltog i EAT Forums årliga internationella konferens i Globen, Stockholm. Efter det har vi genomlevt den hetaste sommaren någonsin och vår bristande matsäkerhet har givit sig till känna.

Här i Kalmar län har vi all anledning att ta till oss hennes budskap. Jordbruket är den sektor som har de högsta utsläppen av växthusgaser. Energisektorn har minskat sina utsläpp väsentligt och transportsektorn mer blygsamt. Men jordbruket ligger kvar på höga nivåer med små årsvisa variationer.

Jordbruket borde verkligen inte vara ett undanskuffat tema i klimatdebatten varken inför valet eller på Kalmarsundsveckan. Det finns stora möjligheter för jordbrukarna att bli planetskötare av rang, men då måste politiker, myndigheter och intresseorganisationer bli kunniga på det regenerativa (återskapande) hållbara jordbruket.

Kort uttryckt innebär det regenerativa jordbruket ett ekologiskt kretsloppsjordbruk. Inom denna brukningsform finns ett antal olika odlingssätt och arbetsmetoder som till exempel agro-forestry, plöjningsfri odling och naturbete. De bidrar alla till minskat läckage av växthusgaser och ökad inlagring av kol i marken. Samtidigt minskar även näringsläckaget till vattnet och biologisk mångfald gynnas.

Det finns en del framsynta bönder som tillämpar regenerativa brukningsformer i Sverige och vi tror att många fler skulle bli intresserade att ställa om ifall ekonomiska möjligheter ges.

Sommaren har med tydlighet visat oss att vår matproduktion måste bli robustare. Vi vet också att vi måste minska våra utsläpp av växthusgaser mycket snabbare än vi gjort under de senaste 30 åren. Och vi vet att växter är det som naturligt kan binda in mest kol i marken och då minska halten växthusgaser i atmosfären.

Om vi vill vara ett föregångslän även inom hållbar livsmedelsproduktion så måste jordbrukets förmåga att binda kol i marken utvecklas. Vi önskar att länets jordbrukare med sina intresseorganisationer och länets politiker initierar ett samtal om det framtida regenerativa jordbruket och om de förändringar av strukturer och ersättningssystem som kan krävas.

Aina Hagberg och Daphne Thuvesson, Folk och Frö.