Källkritik viktigt i skolan

,
Skolan måste bli mer aktiv, och få verktyg för att kunna driva på, i arbetet med källkritik. Att använda sociala medier som nyhetskällor har stora brister som skolan måste uppmärksamma.
Foto:

"Det redaktionella filtret ersätts av vännerna på Facebook, Instagram eller Snapchat. Kunskapen blir nischad och verkligheterna glider i sär."

Artikeln publicerades 13 februari 2016.

Eleverna tror mer på en Youtube-video än på vad som står i läroboken, säger en lärare i en förort som vi talat med, som upplever att de inte får det stöd de behöver för att hantera situationen i klassrummet.

För den unga generationen är traditionell media inget naturligt inslag i vardagen. I stället får de nyheter i sina sociala medier-flöden, där det redaktionella filtret ersätts av vännerna på Facebook, Instagram eller Snapchat. Kunskapen blir nischad och verkligheterna glider i sär. Gamla sanningar sätts ur spel och ifrågasätts och spänningar mellan olika grupper växer. Lägg därtill de utmaningar samhället står inför i form av flyktingkris, utanförskap och terrorhot. I en sådan miljö trivs konspirationsteorierna särskilt bra.

Ungdomsbarometern slog nyligen fast att konspirationsteorier fått fäste bland ungdomar. Och det är lärarna, som möter dem varje dag i skolan, som måste bena ut för eleverna vad som är sant och vad som är falskt. Vad är en konspirationsteori och vad är bara ett annat perspektiv? Vem har tolkningsföreträde? Enligt Fredrik Konnander på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap är konspirationsteorierna ett allvarligt hot mot stabiliteten eftersom de används för att skapa misstro mot samhället.

Det finns förstås någonting hälsosamt i elevernas skepsis mot den världsbild lärarna förmedlar. Att ifrågasätta det som står i läroboken är till och med önskvärt i en demokrati. Unga som kommer till Sverige med andra erfarenheter kan bidra till en livligare debatt och hjälpa infödda svenskar med att se samhället ur nya perspektiv. Men diskussionen i klassrummen måste ske med hjälp av fakta och inte konspirationsteorier.

Därför vill vi arbeta med journalistik i undervisningen:

# Bättre ämneskunskaper: Den som själv undersöker, vrider och vänder på verkligheten för att sedan förmedla sin bild till andra får en kunskap för livet och inte för nästa provtillfälle.

# Utmanar fördomar: Elever från alla samhällsskikt besitter olika fördomar, som de kan ha plockat upp från sociala medier eller hemma vid köksbordet. Att integrera arbetet med aktuella nyheter i undervisningen gör att vi bemöter fördomarna aktivt i det gemensamma samtalet och i diskussionerna som uppstår.

# Övning i medie- och informationskunnighet: Det är av största vikt att lära elever att underbygga sina resonemang med fakta. Detta förhållningssätt präglar dagens svenska läroplan; Att arbeta in ett källkritiskt förhållningssätt hos eleverna gör att de blir aktiva, självständiga, källkritiska samhällsmedborgare som tar demokratin på allvar och inte för givet.

# Öppnar klassrummet mot verkligheten: Att jobba journalistiskt är ett roligt och effektivt sätt att lära sig om hur samhället och vår demokrati fungerar. Möjligheten att sedan nå ut och göra skillnad skapar motivation och engagemang hos eleverna.

# Praktisk träning i demokrati: Demokratiutredningen skriver i sitt betänkande: Vi föreslår att kunskap om den lokala demokratins funktionssätt liksom kunskap om kritisk granskning och källkritik ska ingå som en av insatserna i det nationella skolutvecklingsprogrammet. Att jobba journalistiskt är att inte bara lära sig om detta utan att få praktisk träning i det.

# Fler granskande ögon: I dag lämnas stora delar av Sveriges yta helt utanför medias bevakning. Bara vetskapen om att en gymnasieklass plötsligt kan ringa och ställa jobbiga frågor kan få makthavare att tänka en extra gång innan beslut fattas.

# Demokratiutredningen fastslår att det finns ett stort samhällsintresse bland unga. Låt dessa Fler röster i samhällsdebatten komma fram! Med skolans värdegrund om demokrati och allas lika värde som ledstjärna och källkritiken som vapen finns alla möjligheter att skapa en bredare debatt och empati för andras perspektiv.

När media inte längre når den breda gruppen måste skolan träda in och förklara och diskutera aktuella nyhetshändelser och politiska skeenden. Men det krävs resurser, fortbildning och plattformar för att stötta lärarna i deras utmaningar!

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Barometern-OT och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.