Annons

I Kalmar nekas barn rätt till skolgång

Rätt till utbildning
”Beslutsfattare hänvisar till lagstiftning men vilken lag säger att man får exkludera barn med funktionsnedsättning sin rätt till utbildning på grund av att ingen ansvarig part vill lägga pengar på tillräcklig elevassistans eller de resurser som krävs?”
Publicerad 11 september 2019
Detta är en opinionstext i Barometern Oskarshamns-Tidningen. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Medan hans jämnåriga går i skolan tvingas Jonathan Köhlin, här med sin mamma Susanna Köhlin och sin personliga assistent Fredrik Karlsson, stanna hemma eftersom ingen vill betala för hans assisten i skolan.
Medan hans jämnåriga går i skolan tvingas Jonathan Köhlin, här med sin mamma Susanna Köhlin och sin personliga assistent Fredrik Karlsson, stanna hemma eftersom ingen vill betala för hans assisten i skolan.Foto: Mats Holmertz

Att två ansvariga beslutsfattare inte kan enas leder till att ett barn vägras sin rätt till skolgång. Detta skriver Barometern om med anledning av att Jonathan Köhlin fråntas rätten att gå i gymnasiesärskolan. Att detta är helt galet hör vem som helst men det är ren fakta i ett dagens Kalmar där vissa elever med funktionsnedsättning inte får gå i skolan. Detta eftersom varken gymnasieförbundet eller kommunen vill ta sitt ansvar och bidra med rätt personligt stöd i form av elevassistans. En insats som många gånger är en förutsättning för att Jonathan och många andra barn med funktionsnedsättning ska kunna delta i undervisningen på lika villkor som andra barn men utefter sin egen förmåga.

Nora Eklöv, Generalsekreterare Förbundet Unga Rörelsehindrade
Nora Eklöv, Generalsekreterare Förbundet Unga RörelsehindradeFoto: Mats Holmertz
”Ett barn som nekas rätt till utbildning är ett barn som också kommer få det mycket svårt genom hela vuxenlivet.”
”Nora Eklöv, Generalsekreterare Förbundet Unga Rörelsehindrade”

År 2014 tillkännagav Sveriges statsminister Stefan Löfven (S) i sin regeringsförklaring att Sverige ska anta FN:s barnkonvention till lag. Där påtalas alla barns lika rätt till skolgång. År 2008 ratificerade Sverige FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, CRPD. I konventionens artikel 24 stärks rätten till skolgång ytterligare när det kommer till barn med funktionsnedsättning.

Annons

Sverige åtaganden gentemot konventionen innebär att med alla möjliga medel säkerställa och garantera rätten till utbildning. Detta ska följas på alla nivåer i samhället, nationellt såväl som lokalt. Ansvaret ligger på staten, myndigheter och kommuner. Alla kommuner förutom Kalmar. Uppenbarligen. I Kalmar gäller inte rätten till skolgång för ALLA barn.

Kalmarsunds gymnasieförbund menar att Jonathan och hans familj förväntas vara tacksamma för att Jonathan tilldelas elevassistans under fyra veckor. Enligt läkare är elevassistans en förutsättning för att Jonathan ska kunna delta i undervisningen. Vad är det för mening med att Jonathan går i skolan i fyra veckor när intentionen är att han inte ska kunna få gå kvar med sina klasskamrater?

Beslutsfattare hänvisar till lagstiftning men vilken lag säger att man får exkludera barn med funktionsnedsättning sin rätt till utbildning på grund av att ingen ansvarig part vill lägga pengar på tillräcklig elevassistans eller de resurser som krävs? Jonathan hamnar mellan stolarna på olika de olika parterna, en oerhört utsatt situation. Parterna har en skyldighet att se till att detta inte ska hända. En lösning hade till exempel kunnat vara att dela på kostnaden mellan kommunen och gymnasieförbundet. Att säkerställa alla barns rätt till utbildning är inget val som parterna kan göra, det är en skyldighet. Ett ansvar som kan inte frånsägas och som inte heller kan läggas på individen.

Sverige är ett välfärdsland där rätten till skolgång även för barn och ungdomar med funktionsnedsättning länge varit självklar. Det finns ingen legitimitet i att dra in rättigheter som denna genom att neka vissa barn sin fundamentala rätt till att få i skolan. Ett barn som nekas rätt till utbildning är ett barn som också kommer få det mycket svårt genom hela vuxenlivet då möjligheten till att få ett jobb eller en meningsfull sysselsättning minimeras, vilket slutligen kommer att leda till fattigdom och utanförskap. Framtiden ser inte ljus ut för barn som nekas skolgång. Vi alla vet ju dessutom att skolan inte bara handlar om att lära sig saker, utan också om att ha ett socialt liv med vänner och lärare som förebilder.

Beslutsfattare i Kalmar, ta ert ansvar. Lös den här situationen, det är er skyldighet. Sluta exkludera barn deras rätt till utbildning!

Tack på förhand!

Nora Eklöv, Generalsekreterare Förbundet Unga Rörelsehindrade

Annons
Annons
Annons
Annons