Hur får vi eleverna att lyckas

,
Den snabba digitala utvecklingen måste hanteras på rätt sätt inom skolan, både av lärare och elever. Det är en förutsättningen för att eleverna ska kunna prestera maximalt.
Foto:
Foto:

"Om vi lärare inte orkar fortsätta att undervisa våra elever och vi inte får nya lärare som med energi kan ta tag i undervisningen vem skall då göra det?"

Det har under de senaste årens skoldebatt fattats en viktig aspekt. Utan den vinkeln kan vi göra nya ”lyft” och andra reformer inom skolan men ändå aldrig nå riktigt ända fram. Den aspekten handlar om vad du själv kan göra som lärare för att orka att bemöta dina elevers olika behov dag ut och dag in.

Den handlar om hur eleverna kan lära sig att ta del av och använda sig av det vi utvecklat i vår kultur på ett positivt sätt. Går man på djupet i den frågan kommer man se att roten till en del av de problem vi hittar hos eleverna hittar vi också hos lärarna. Svaret är urgammalt och hänger ihop med att vi alla tillhör arten Homo sapiens som funnits på jorden i över 300 000 år!

Vi ser nu och hör om att många lärare inte orkar vara kvar i yrket och många unga som kommer ut på arbetsmarknaden efter några år lider av utmattningssyndrom. Både för gamla och nya lärare såväl för elever är det viktigt att hitta strategier för att få energi och bygga upp en motståndskraft mot stress och sjukdomar.

Enligt SCB 2014 kommer det fattas 65 000 lärare 2025. Det är genom läraryrket vi kan ge våra barn och ungdomar grunden för ett gott liv och samtidigt lägger vi grunden för det demokratiska samhället och en hållbar utveckling.

Om vi lärare inte orkar fortsätta att undervisa våra elever och vi inte får nya lärare som med energi kan ta tag i undervisningen vem skall då göra det?

Själva grundproblemet när det gäller hälsa i vårt samhälle är att vi som människosläkte utvecklades och har levt som jägare och samlare under större delen av den tid vi funnits som art. Vår kropp är byggd för det livet. Men den biologiska evolutionen går långsamt.

Under de 300 000 år vi funnits på jorden har vi bara de senaste 10 000 åren livnärt oss av jordbruk. Det var då som vår civilisation tog fart och vår kulturella evolution började utvecklas mycket fortare än vår biologiska.

Vår kropp är i otakt med vår kulturella utveckling och vi lever nu i en kultur vår kropp inte är riktigt byggd för. Det är den biologiska verklighet vi måste vara medvetna om och kunna hantera om vi skall lösa viktiga delar av skolans problem.

För att i längden orka med att arbeta som lärare och ge eleverna en bra grund för sina liv behöver man ha kunskap om de viktiga livssystemen i sin kropp och hur de påverkas av vår kultur och vad man kan göra för att de skall fungera så bra som möjligt. Både för sig själv och för sina elever.

Vår hjärnas belöningssystem är ett exempel på det. Det utvecklades under årmiljonerna så att när vi åt, rörde på oss och hade sex fick vi dopaminkickar som vi mådde bra av. Det gjorde att vi kunde överleva som art. När vi sedan hittade olika substanser som alkohol, tobak och olika narkotiska preparat och socker ”kidnappades” vårt belöningssystem av dessa och försämrade dessa individers liv.

När vår mobiltelefon piper till när nästa sms, mail eller statusuppdatering på sociala medier sker får vi också dopaminkickar. Det gör att vi blir så fast vid vår mobil och att vi har svårt att vara utan den. Fler och fler utvecklar ett internetberoende. Inte minst våra elever som i tonåren har en ökad känslighet i sitt belöningssystem.

1994 skapades en ny gren inom psykologin som kallas positiv psykologi. Inom den forskning som genomförts där har det gjorts stora framsteg att förstå hur vår hjärna kan få oss att skapa goda liv och en positiv utveckling. Denna kunskap måste lyftas fram i vårt arbete med att skapa en god skola.

Att på djupet förstå hur våra livssystem fungerar och hur vi med hjälp av en sund livsstil och dagens teknik och forskningen inom den positiva psykologin kan bygga vanor som stödjer hälsa, välbefinnande och en god inlärningsförmåga är det nya skolparadigm som nu växer fram efter att digitaliseringen har blivit den nya normen för hur vi undervisar.

Digitaliseringen kommer aldrig att fungera optimalt om vi inte samtidigt får ihop den med hur vår kropp och hjärna är byggd och fungerar optimalt. Först då kommer vi få alla fördelar med den digitala utvecklingen och kan minimera de mindre önskvärda sidorna och kan ge eleverna den bästa grunden för ett gott liv.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Barometern-OT och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.