Gör skolan statlig igen

För 25 år sedan genomförde skolministern Göran Persson (S) en kommunalisering av den svenska skolan, trots starka protester från bland annat lärarkåren. Från att ha varit ett statligt åtagande, blev det nu landets kommuner som ansvarade för att ordna utbildning till barnen.

Det var förstås roligt för många kommuner att få inflytande över sin största budgetpost. Det blev mindre roligt för eleverna i kommuner som började skära ner på skolan eller på annat sätt missköta den. Folkpartiet ser hur kommunaliseringen har blivit ett misslyckande, och vi vill göra skolan statlig igen. Alla barn har rätt till en bra skola, oavsett var de bor.

Svenska elevers kunskaper har sjunkit i över 20 år. Skulden ska delas med andra reformer från 1990-talet, som otydligare betygssystem och läroplaner. Detta har Folkpartiet och Alliansen nyligen ändrat på. Liberala reformer som det fria skolvalet har i forskning sam­tidigt visat sig dämpa kunskaps­tappet. Men få saker har påverkat skolan så mycket under dessa år som kommunaliseringen.

Lärarnas status har urholkats. Karriär­möjligheterna försämrades i och med kommunaliseringen, och lärarnas löner har under dessa år ­halkat efter de statliga akademiker­yrkena med över 10 000 kronor per månad.

Det finns lika många skolsystem som kommuner i Sverige. Vissa kommuner har kunnat sköta det relativt bra, som Kalmar som på senare år tackat ja till många av regeringens resurser och åtgärder till skolan. Men många kommuner har helt enkelt inte klarat ansvaret och uppgiften att ge varje barn en god utbildning.

Många kommuner sparar på skolan när kassan tryter, vilket ger kortsiktiga vinster i årsbokslutet, men stora förluster för samhället på sikt. För fem år sedan skalade de rödgröna i Kalmar bort 3 procent av bland annat skolans resurser, och har sedan dess röstat nej till Folkpartiets förslag att öka resurserna.

Lärare har tvingats lägga tid på administration i stället för elevtid, då kommunpolitiker ofta lagt på skolorna lokala skolplaner och detaljerade styrdokument. Något som även Kalmar hade till för några år sedan, och som vi var kritiska till.

Men om Folkpartiet nu tycker att detta är så viktigt för skolresultaten varför förstatligade vi inte skolan så fort som Alliansen vunnit makten 2006? Svaret är: För att övriga rege­ringspartier säger nej. Socialdemo­kraterna säger också nej. Därför glädjer det oss att allt fler svenskar ser förstatligandet som en viktig fråga för skolans framtid.

I maj 2013 höll 45 procent av svenska folket med oss om att förstatliga skolan, enligt TNS Sifo. I december 2013 hade stödet vuxit till hela 81 procent i en undersökning Novus gjorde på uppdrag av TV4.

Skoldebatter som de som i dagarna hålls i länet mellan Socialdemokraterna och Moderaterna kommer nog inte att vilja ta upp den här frågan, eftersom inget av dessa partier håller med folket om att skolan bör för­statligas. Därför ser vi det som vår uppgift i Folkpartiet att hålla frågan vid liv. Frågan om skolans framtid är för viktig för att fastna i politisk prestige.

Det finns många saker som staten inte ska hålla på med, som andra i samhället kan göra bättre. Fristående skolor erbjuder ofta ett kvalitetshöjande komplement i de kommuner där de etablerar sig. Men rätten till en likvärdig skola ska finnas för alla. Var du bor ska inte avgöra hur det går för ditt barn.

Därför behöver skolan göras statlig igen.

Björn Brändewall (FP),

skolpolitiker i ­Kalmar och riksdagskandidat