Försäkringskassan – rätt och fel

Göran Söderlund

Med en bakgrund som anställd på Försäkringskassan och numera som pensionär har jag under elva års tid hjälpt de som får avslag på ersättning eftersom det är Försäkringskassan som bedömer rätten till ersättning.

Jag har under år 2017 skrivit över 200 ärenden och har en bred erfarenhet vad som gäller.

Jag medverkar vid kundbesök (den försäkrade) hos Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och vid läkarbesök. Föreläsningar för föreningar, Fibromyalgiföreningar, Föreningen RME (Riskföreningen för Myalgisk encephalomyelit, kroniskt trötthetssyndrom), Föreningen FUSiG (Föreningen för utmattningssyndrom och stressrelaterad ohälsa).

Försäkringskassan får felaktigt mycket kritik för sin bedömning av ersättning. Media vinklar det oftast som att det är Försäkringskassans fel och bortser från att det är flera aktörer i ett ärende.

Visserligen kan man många gånger kritisera Försäkringskassans utredning och bedömning, men ett minst lika stort problem är de medicinska underlag Försäkringskassan har för att göra en rättssäker bedömning. Jag påstår, med min erfarenhet, att vart tredje medicinskt underlag inte innehåller de uppgifter Försäkringskassan behöver för att fatta rätt beslut.

Det vanligaste när det gäller bedömning av aktivitetsbegränsning (arbetsoförmåga) är att det inte framgår vad patienten/den försäkrade inte klarar att utföra med hänsyn till sina besvär.

Vad kunde han/hon göra som frisk och vad kan han/hon inte göra som ”sjuk”.

Ett annat vanligt problem vid sjukskrivning är att läkarna kopierar föregående underlag, vilket ofta blir kommentar från Försäkringskassan ”att inget nytt har hänt”. Det kan i och för sig bemötas med att om det inte är någon förändring behöver det inte skrivas med andra ord, men det är en fördel om läkaren ändå har ett tillägg, för att undvika problem.

När det gäller sjukersättning (”sjukpension”) har läkarna svårt att veta vad kriterierna är för bedömning av sjukersättning. ”Arbetsförmågan ska vara nedsatt för all överskådlig framtid, oavsett arbete, det vill säga skyddat, anpassat, lönebidrag eller Samhall. Alla rehabiliteringsmöjligheter ska vara uttömda, medicinska och arbetslivsinriktade. Eventuella åtgärder som behövs kan vara habilitering, det vill säga att förstå besvären och göra vardagen enklare utan att återskapa arbetsförmåga”.

Detta är ett kort inlägg i debatten som visar att om läkarna blir bättre på att skriva sina medicinska underlag får Försäkringskassan lättare att ta rätt beslut och fler ärenden blir rätt bedömda.

Läkarna är, enligt min mening, onödigt irriterade på Försäkringskassan då det ofta beror på ofullständiga medicinska underlag.

Det finns naturligtvis anledning att även kritisera Försäkringskassans bedömning och utredning men det viktigaste är att få bra underlag för att kunna bedöma och fatta beslut.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Barometern Oskarshamns-Tidningen och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.