Folkbildningen klarade 2015

Peter Högberg (S), vice ordförande Åsa Kratz (S), ordförande ,
Folkhögskolorna har dragit ett stort och viktigt lass i arbetet med att ge de nyanlända utbildning och möjlighet att ta klivin på arbetsmarknaden. I Kalmar län har exempelvis landstinget satsat på att ge nyanlända med sjukvårdslegitimation utbildning och praktik.
Foto:Paul Madej
Folkhögskolorna har dragit ett stort och viktigt lass i arbetet med att ge de nyanlända utbildning och möjlighet att ta klivin på arbetsmarknaden. I Kalmar län har exempelvis landstinget satsat på att ge nyanlända med sjukvårdslegitimation utbildning och praktik.

"Folkbildningens olika organisationer har en förmåga att snabbt ställa om för att möta de utmaningar som samhället står inför. Det är en styrka som gjort att folkbildningen fortsätter, efter mer än hundra år."

Hur hade Sverige klarat av hösten 2015 när det anlände 162 000 människor på flykt utan folkbildningen? Svaret är att det inte hade fungerat kan vi kaxigt sticka ut hakan och säga. Under hösten 2015 så ställde folkhögskolor och studieförbund om sina verksamheter och kunde ta emot 60 000 deltagare i sina verksamheter. Under 2016 så tog folkbildningen emot 90 000 av de nyanlända och gjorde en avgörande roll i omhändertagandet.

Folkbildningens olika organisationer har en förmåga att snabbt ställa om för att möta de utmaningar som samhället står inför. Det är en styrka som gjort att folkbildningen fortsätter, efter mer än hundra år, ha en stark roll i samhällets utveckling. Genom de två grenarna, folkhögskolor och studieförbund kan vi möta människor på den nivå de behöver. Allt från en cirkel till avancerande studier på folkhögskola, antingen för att nå ett yrke eller förberedda dig för högre studier, eller helt enkelt växa som människa och aktiv samhällsmedborgare. En annan viktig del i folkbildningens uppdrag är att se de unika individerna och utifrån detta se till att varje person får det stöd som den behöver i sin utveckling.

Under hösten 2015 så ställde studieförbunden upp med svenska från dag ett och folkhögskolorna tog sig an etableringskurserna språkcaféer, integrationssamordnarutbildningar, skapande av nya mötesplatser, mottagande av ensamkommande. Lokalt så fann man också lösningar utifrån lokalsamhällets behov. Vi kunde höra historier från studieförbunden att det var först där som de nyanlända inte mötte anställda utan engagerade medborgare.

    Som ett exempel kan vi visa hur landstinget i Kalmar län tillsammans med sina folkhögskolor, Vimmerby och Högalid, tog tillvara de som anlände med någon form av sjukvårdslegitimation och snabbt kunde börja ett program med språkstudier och praktik för att få dessa människor att få svensk legitimation så de kunde få jobb inom sjukvården som så väl behövde deras händer och kompetens. Idag så har vi fått ut läkare som både klarat legitimationen och behärskar språket.

    Nu är vi i en ny fas där det omedelbara omhändertagandet övergått i en integrationsprocess. Fortfarande tror vi att folkbildningen kommer ha en avgörande roll även i den. Men för att lyckas måste vi se till att det finns resurser för detta mer långsiktiga arbete. För folkhögskolorna handlar det om fler deltagarveckor och få en bättre uppräkning på deltagarveckans värde. En viktig del i folkbildningens integrationsarbete är att det inte tränger tillbaka den ordinarie verksamheten då det är där som möten sker. Möten som är värdefulla och som ger förståelse för det nya land som man kommit till. Vi brukar kort och gott påtala att folkbildning kan förklaras med att folk bildar folk och då behöver det finnas plats för alla grupper på våra folkhögskolor och studiecirklar.