Feminister ses som ett hot
Vi har tagit del av näthatet när vi gjort våra aktioner, där vi fått kommentarer som ”en bra feminist är en våldtagen feminist” och ”vi borde spruta ner dom där kvinnorna”.
Nu är det så att vi även har män i vårt nätverk. Att vara feminist är nämligen inte detsamma som att hata män. Det är att kämpa för mäns och kvinnors lika rättigheter/skyldigheter och lika värde i ett samhälle.
Det fanns en tid när alla var feminister både till vänster och höger. När vi såg vad de stod för insåg vi att vi var tvungna att gå ett snäpp högre. Visa vad feminismen verkligen går ut på. Snacka går ju, men feminist bör du vara både i ord och handling!
Att vi startade Ninjafeministerna har mött ett starkt motstånd även där vi minst anade det. Visst beter sig världen lite inkonsekvent ibland? Olika sorters engagemang bedöms nämligen väldigt olika. Är man intresserad av hyresgästfrågor så engagerar man sig i hyresgästföreningen. Det är helt OK.
Brinner man för miljöfrågor så är Naturskyddsföreningen ett självklart val. Ingen tycker att det är konstigt.
Vill man göra något åt missförhållanden på arbetsplatsen och verka för rimliga villkor för anställda så blir man medlem i facket och blir kanske fackligt ombud så småningom. Det är en naturlig utveckling.
Om man upprörs över hur illa det står till med respekten för mänskliga rättigheter i världen så har Amnesty ett arbete man kan stödja på många olika sätt. Det ses också som rumsrent i de allra flesta demokratiska sammanhang. Men om man ser ojämställdheten mellan kvinnor och män som ett stort samhällsproblem som drabbar flickor och kvinnor i första hand, och om man vill bedriva feministiskt arbete då ringer varningsklockorna på full volym.
Det feministiska arbetet misstänkliggörs så gott som alltid. Det är inte nog med att de former som arbetet bedrivs i ses som suspekta, det är vi så vana vid, utan även innehållet ifrågasätts. Om vi inte anpassar arbetet till traditionella (manliga) strukturer så ses vi som ett hot. Nätverk och tankesmedjor är plötsligt av ondo, trots att vi jobbar för samma vision som många andra organisationer, politiska partier och föreningar. Skillnaden är att vi är öppet feministiska och inte väjer för att ta striden var den än dyker upp.
När det gäller innehållet i arbetet så är det långt ifrån ovanligt att vi blir bemötta med påståenden som ”feminism har väl inte med kön att göra” eller ”varför jobbar ni inte för pojkarnas, männens, Afrikas, Asiens och djurens rättigheter också?”. Det första tyder på ren dumhet och okunskap och kan arbetas bort, men det andra tyder på rädsla vilket är allvarligare.
Vem säger till en Amnestyföreträdare att han borde jobba för lägre hyror också? Eller till miljökämpen att hon borde lägga mer krut på kollektivavtal? Men feministers arbete kan man alltid ifrågasätta eftersom det då tycks finnas annat som är viktigare. Vi har inget emot vare sig djurens rättigheter, fackligt arbete eller kampen för en rättvis värld.
Vi välkomnar allt engagemang och ser arbete på en mångfald av olika arenor som en framgångsväg, men vi kan inte låta bli att förundras över hur illa feminister gång på gång blir behandlade av det rådande samhället. Tänk att den utvecklade demokratiska världen år 2013 fortfarande ser kampen för ett jämställt samhälle som ett så stort hot!
Susanne Johansson
Christine Holmberg
Magnus Stavbom
Tina Wennberg
Marianne Karlsson
Lise Kroer
Nanna Agneta Grahn
Annelie Johansson
Ulf Szymanski
Ninjafeministerna
