En framtid utan kärnvapen

"Världen måste ta sig samman", dagens S-debattörer efterlyser en världsomfattande kamp för att förbjuda alla former av kärnvapen.
Foto:
Foto:

"Vi har, ihop med en lång rad andra länder, tagit ställning för en FN-resolution om att inleda en process för att förbjuda kärnvapen. Att de inte är förbjudna är en skam för mänskligheten och det är dags att åstadkomma det, precis som vi gjort med till exempel klustervapen."

Ett kärnvapenkrig kan slå mot alla folk och länder, även de längst bort från krigets epicentrum. Det betyder att alla folk och länder har rätt att säga sitt om dessa vapen.

Överlevarna efter Hiroshima har beskrivit atombombens skräck och de konsekvenser de själva, och generationer efter dem, tvingas leva med. Kärnvapen är helvetiska i sin räckvidd. De sprider smärta och lidande över både tid och rum. De når över enorma geografiska områden och längre in i framtiden än vad människan förmår överblicka.

I dag ser vi med stor oro hur nya kärnvapen utvecklas. I dagsläget finns inga pågående förhandlingar för att åstadkomma nedrustning som involverar de två stora kärnvapenmakterna, USA och Ryssland. Vi som lever i kärnvapenfria stater, och vår framtid, är uppenbart hotade av detta.

Utifrån Sveriges stolta tradition som en konstruktiv aktör för kärnvapennedrustning har regeringen engagerat sig i arbetet mot kärnvapen. Detta arbete kan sammanfattas i tre punkter:

Den första handlar om samarbete. För att uppnå resultat behöver vi samverka med andra. Därför arbetar vi med likasinnade, både i och utanför Europa. Sverige har gått med i det humanitära initiativet och arbetar aktivt i FN:s Open-ended Working Group.

Den andra punkten handlar om konkretion, om sakorientering. Internationellt samarbete är avgörande för kärnvapennedrustning. Det är långa ledtider och kan uppfattas som abstrakt. Från svensk sida är vi måna om att även kunna bidra konkret, här och nu. Några exempel är.

Stopp för provsprängningar. Provstoppsavtalet, CTBT, måste träda i kraft och Sverige är världsledande i arbetet för att upptäcka kärnsprängningar genom det system som Totalförsvarets forskningsinstitut har utvecklat för detta.

Minska kärnvapens avfyrningsberedskap genom så kallad dealerting. Många kärnvapen står klara för användning inom några få minuter. Det är en stor risk. Sverige har återinträtt i den så kallade dealertinggruppen som särskilt arbetar mot detta.

Verifikation. För att kärnvapennedrustning ska kunna äga rum krävs instrument för att bekräfta det. Sverige deltar i ett tekniskt samarbete på initiativ av USA och Nuclear Threat Initiative om just verifikation.

Den tredje punkten i Sveriges arbete mot kärnvapen handlar om synlighet. Faran med kärnvapen måste ständigt lyftas. Sverige kommer att fortsätta uppmärksamma kärnvapenstaterna på deras åtaganden enligt icke-spridningsavtalet (NPT) och uppmana dem att nedrusta. Vi fortsätter även att uppmana de stater som ännu inte gjort så att ansluta sig till NPT som icke-kärnvapenstater.

Vi har, ihop med en lång rad andra länder, tagit ställning för en FN-resolution om att inleda en process för att förbjuda kärnvapen. Att de inte är förbjudna är en skam för mänskligheten och det är dags att åstadkomma det, precis som vi gjort med till exempel klustervapen.

Detta ställningstagande har lett till kritik från Moderaterna och Liberalerna, eftersom det bedöms vara oförenligt med ett medlemskap i Nato. Hellre Natomedlemskap än en kärnvapenfri värld har varit deras logik.

Kärnvapnen har inte blivit mindre farliga. Om något land skulle använda dem, avsiktligt eller oavsiktligt, skulle det få förödande konsekvenser. Det enda hållbara alternativet är därför att de avskaffas. Det skulle förbättra säkerheten både i vårt närområde och resten av världen. Det är därför oroande att Moderaterna och Liberalerna inte vill att kärnvapen förbjuds.

Under flera år efter kalla krigets slut gjordes framsteg i nedrustningsarbetet. Men sedan några år tillbaka har utvecklingen avstannat. Cirka 16 000 stridsspetsar kvarstår, 90 procent av dem är ryska och amerikanska. I ett försämrat säkerhetspolitiskt klimat innebär status quo ökade risker. Världen måste återigen ta sig samman och påbörja processer för nedrustning och avspänning.

Historien har lärt oss två viktiga läxor om kärnvapen: Dels att de dödar allt i sin väg, dels att nedrustning är möjligt. Detta har Sverige tagit fasta på. En hållbar framtid kan inte inkludera kärnvapen.