Decentraliserad kraft som ger trygghet åt invånarna
En del vill förstatliga skolan andra vill att sjukvården ska staten ta hand om. Det finns politiska partier som vill styra de lokala prioriteringarna genom krångliga och detaljstyrda statsbidrag. Nu är det inte mer statlig styrning som behövs utan mindre. Decentraliserad verksamhet som inom barnomsorg, skola och äldreomsorg ligger på lokal beslutsnivå. Det gör att väljarna kan utkräva ansvar i kommuner och regioner.
Riksdag och regering ska självfallet ha ett övergripande ansvar som lagstiftare. Man ska som i dessa tider kunna gå in med generella statsbidrag till kommuner och regioner. Riksdagen ska också fatta beslut om den kommunala skatteutjämningen för att ge alla kommuner i landet möjligheter att bedriva välfärdsverksamhet. Sedan är det upp till de 290 kommunerna och regionerna att ta ansvar för hur pengarna fördelas, där väljarna i kommunvalen ska kunna utkräva ansvar.
Staten har i dag ansvar för bland annat arbetsförmedling, försäkringskassa, de större vägarna och polisen. Alla hyllar inte dessa verksamheter. Ännu har jag inte sett att man kräver förstatligande av den kommunala räddningstjänsten. Vi kan här jämföra med statlig verksamhet. I Nybro kommun för att ta ett exempel så rycker räddningstjänsten ut med fem personer på 90 sekunder och för deltidskårerna några minuter längre. Det kallar jag för en decentraliserad kraft som ger trygghet åt invånarna.
”Vi behöver mindre av statlig verksamhet och mera verksamhet kopplat till kommuner och regioner.”Stig Davidson
Skolan är ett område där både politiska partier och en del partsintresse driver på för ett förstatligande. Jag är så gammal så jag minns när staten och kommunerna hade ett delat ansvar för skolan. Med länsskolenämnder i länen där man hade ett lönesystem som i princip innebar löneutveckling efter ålder. Det var en betydligt sämre lösning än vad vi har i dag. En berättigad fråga är; ska statliga tjänstemän besluta om vilka skolor vi ska ha i kommunerna? Vi har sett en kraftig centralisering där staten har ansvaret, risken är att vi skulle få samma utveckling inom skolan. Om staten har ansvaret för skolan och det är problem i ett skolområde vem ska man då kunna utkräva ett ansvar av är det skolministern? Visst är det så i ett land med tusentals skolor att det finns skolor som fungerar sämre, men tro inte att staten är bättre. Det behövs en övergripande tillsyn och skolor om de är kommunala eller privata ska kunna straffas eller få lägga ner sin verksamhet om den inte bedrivs på ett bra sätt. Här ska lokalt elever, föräldrar och lärarna ha ett stort inflytande.
Jag tror inte heller på ett förstatligande av sjukvården. Även här är risken stor att det blir centraliseringar. Vi har tre sjukhus i länet som har mycket gott rykte bland invånarna, vi har en närsjukvård lokalt som kan utvecklas mera. Då behövs det regionalt styre i dessa frågor. Väljarna på lokal nivå är också medvetna om det lokala styret och vilka partier som styr det kan vi se i lokalvalen där en del partier gör starka val på grund av att man gör ett bre lokalt jobb.
Decentralisering och lokalt beslutsfattande är överlägsen ett centraliserat samhälle. Vi behöver mindre av statlig verksamhet och mera verksamhet kopplat till kommuner och regioner.
Stig Davidson
Nybro
