Arbetsterapeuter behövs i skolan

Debatt Artikeln publicerades
Låt även arbetsterapeuterna vara med i arbetet med elevhälsa. Dagens debattörer vill genom att lyfta in arbetsterapeuternas kompetens i skolhälsovården bredda det utbud av vård och förebyggande arbete som främjar elevernas hälsa.
Foto: Claudio Bresciani / TT
Låt även arbetsterapeuterna vara med i arbetet med elevhälsa. Dagens debattörer vill genom att lyfta in arbetsterapeuternas kompetens i skolhälsovården bredda det utbud av vård och förebyggande arbete som främjar elevernas hälsa.

Elevhälsa

”Arbetsterapeutisk kompetens i elevhälsan kan skapa förutsättningar för tillgängliga lärmiljöer där alla elever får tillgång till det stöd de har behov av och rätt till i skolan.”

Vi har nyligen haft ett val i Sverige med en valdebatt som i hög utsträckning innefattat både skola och vård. Tyvärr kan man konstatera att diskussionerna kring hälsofrämjande arbete och insatser för att nå en mer jämlik hälsa i Sverige saknats i hög utsträckning, en diskussion som gäller såväl vårdens som skolans område.

I enlighet med skollagen ska elevhälsan verka för att varje skola utvecklas till en miljö som främjar elevens hälsa och välmående och ger goda förutsättningar att utvecklas mot utbildningens mål. Fokus ska inte vara hälso- eller sjukvård i snäv bemärkelse utan förebyggande och hälsofrämjande insatser. Det behövs ett breddat perspektiv kring vad dessa hälsofrämjande insatser innefattar och vilka professioners kompetens som behövs för att åstadkomma detta.

Använd vår kompetens

Arbetsterapeuter är en av de hälsoprofessioner som i mycket högre utsträckning än i dag skulle kunna användas för att förstärka elevhälsan i denna riktning. Arbetsterapeutisk kompetens i elevhälsan kan skapa förutsättningar för tillgängliga lärmiljöer där alla elever får tillgång till det stöd de har behov av och rätt till i skolan, insatser som är avgörande för att förebygga såväl fysisk som psykisk ohälsa.

Internationellt sett, till exempel i Australien, Nya Zeeland och USA, är det självklart att skolan behöver arbetsterapeutisk kompetens. I Sverige ser vi just nu en ökning av antalet arbetsterapeuter som anställs i skolan. Ett gott exempel är Östergötland där det numera finns 15 arbetsterapeuter anställda inom skola och elevhälsa, medan det i Kalmar med omnejd saknas helt även fast vår kompetens redan idag efterfrågas.

Skolor hör idag istället av sig till barn- och ungdomspsykiatrins arbetsterapeuter för att få hjälp med deras interventioner. Detta behöver vi tyvärr avslå då vi arbetar klientcentrerat och endast kan bedöma anpassningar i skolmiljö för just den personen kopplat inom barn- och ungdomspsykiatrin. Kalmar skulle därför behöva en egen arbetsterapeut i skolhälsa för att arbeta med dessa frågor med rätt resurser och på rätt nivå.

Arbetsterapeutiska insatser bidrar

Det rör på sig inom elevhälsan, men det går för långsamt. Detta trots att det finns många goda exempel runt om i landet som visar att arbetsterapeuters kompetens i hög utsträckning kan bidra till att skapa en mer fysisk och kognitivt tillgänglig skolmiljö och därmed ett mer jämlikt lärande.

 

Ida Kåhlin, förbundsordförande, Sveriges arbetsterapeuter.
Foto: Jonas Malmström
Ida Kåhlin, förbundsordförande, Sveriges arbetsterapeuter.
”Ny Barn- och ungdomsnämnd i Kalmar startar upp sitt arbete för den kommande mandatperioden. Vi hoppas att det arbetet i hög grad kommer innefatta satsningar på en hälsofrämjande elevhälsa.”
Ida Kåhlin, förbundsordförande, Sveriges arbetsterapeuter.

En nyligen publicerad kunskapsöversikt över nordisk forskning kring arbetsterapi i skolan genomförd av forskare vid Linköpings universitet visar bland annat att arbetsterapeutiska insatser, såsom kommunikations- och kognitionshjälpmedel, bidrar till att barn och unga får ett bättre aktivitetsutförande och deltar i fler av skolans aktiviteter.

Finns redan lyckade projekt

De senaste åren har även flera utvecklingsprojekt genomförts och implementerats i skolor runt om i landet, där elevhälsan har förstärkts med just arbetsterapeutisk kompetens. Projekten ”Arbetsterapeuter i skolan” (ATIS), ”Teknikstöd i skolan” och ”Vägar till arbete” är tre exempel. Entydiga resultat från projekten visar att arbetsterapeutens synsätt och strukturerade arbetssätt skapar förutsättningar för elever att vara aktiva och delaktiga i skolan, att närvaron i skolan ökar samt att fler når utbildningsmålen. Elever uttrycker också att de mår bättre. Projektet ”Teknikstöd i skolan” visade även på en socioekonomisk vinst av att integrera arbetsterapeuters kompetens i elevhälsan.

Utbildningsnämnder måste satsa

Just nu sker förändringar i den politiska ledningen i många av landets kommuner. Ny Barn- och ungdomsnämnd i Kalmar startar upp sitt arbete för den kommande mandatperioden. Vi hoppas att det arbetet i hög grad kommer innefatta satsningar på en hälsofrämjande elevhälsa som kan ge ett bättre stöd till elever som riskerar att inte nå utbildningens mål.

Att inte klara grundskolan är avgörande för utveckling och hälsa senare i livet. Att satsa på förebyggande och hälsofrämjande arbete bland barn och unga är en avgörande förutsättning för att vi ska nå en jämlik och hållbar hälsa i befolkningen.

Gabriel Walter, leg. arbetsterapeut på barn- och ungdomspsykiatrin Kalmar, ordförande Kalmarkretsen, Sveriges arbetsterapeuter.

Ida Kåhlin, förbundsordförande, Sveriges arbetsterapeuter.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Barometern Oskarshamns-Tidningen och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.