Alla har rätt till praktik

Debatt Artikeln publicerades

”Praktikplatser är en bristvara, och i konkurrensen med gymnasieskolan får grundskolan ofta dra det kortaste strået. Det är synd, de är minst lika viktiga i grundskoleåren.”

Vi vill att alla elever som går ut grundskolan i Kalmar ska ha en klar och realistisk idé om vad de vill jobba med, eller vilket gymnasieprogram de vill välja. Vi i Alliansen i barn- och ungdomsnämnden vill att individens drömmar ska väckas tidigt, så att den kan jobba målmedvetet och inspirerat för att få de betyg som krävs för att komma in på drömutbildningen.
Detta kräver tidiga kontakter med arbetslivet. I Kalmar kommun pågår ett projekt att knyta olika delar av näringslivet till vissa skolor för ett tätt samarbete. I barn- och ungdomsnämnden har vi även nyligen antagit ett ”näringslivslöfte”: Alla elever ska under sin grundskoletid ha kontakt med minst en arbetsplats inom vardera området handels-, industri-, tjänsteföretag och offentlig verksamhet.
Det är dock ett minimum, och fortfarande efterfrågas praktikplatser. Det ser vi inte minst i ett med­borgarförslag som nämnden ska behandla i dag. Högstadieelever vill ha bättre inblick inför gymnasie­valen. Men praktikplatser är en bristvara, och i konkurrensen med gymnasieskolan får grundskolan ofta dra det kortaste strået. Det är synd, praktikplatser är minst lika viktiga i grundskoleåren.
Vi tror att det finns fler praktikplatser där ute än vad som besätts, men sökandet kan behöva anpassas mer till arbetsgivarnas villkor. Det finns säkert trösklar som kan sänkas. Från Alliansen i barn- och ungdomsnämnden kommer vi därför att lägga två förslag i dag:
Samordna förfrågningarna mellan grundskola, gymnasieskola och kommunens arbetsmarknadsenhet. Ett företag ska inte behöva bli kontaktat tre gånger om praktikplats från olika delar av kommunorganisationen; då säger de kanske nej av slentrian till slut och missar en jättebra matchning.
Samla möjliga praktikplatser i en platsbank på en öppen webbplats, där elever, skolpersonal och arbetsgivare kan söka och lägga upp förfrågningar eller erbjudanden om praktik. Då kan även företag se hur andra företag tar emot praktikanter – se att det inte behöver vara så krångligt.
Praktik behöver inte vara som gammaldags prao. Det kan lösas olika från skola till skola. Det kan ibland handla om att få gå sida vid sida med en yrkesman och ställa frågor, snarare än att barnet ska göra jobbet själv. Då behöver inte företaget avsätta personalresurser till att ”hålla eleven sysselsatt”.
Det finns dessutom många sätt som skolor kan förbereda elever på praktik- och jobbsökande, så att inte bara ”de som har bra kontakter” får praktikplats. Det handlar om att lära för (arbets-)livet.
Utbilda i cv-skrivande – långt före nionde klass. Även ett barn som aldrig haft ett ”riktigt” jobb har meriter att berätta om. Det kan vara att man sitter i elevrådet, är aktiv i en förening, ­spelar ett instrument eller talar ett annat språk.
Låt elever driva låtsasföretag, som affär eller restaurang. Entre­prenörtänkandet handlar om idé­rikedom, som finns naturligt hos barn och kan stimuleras redan i förskoleåldern.
Lär elever att tala för sig. Många svenskar är livrädda för att tala inför en folksamling eller inför främlingar. Att öva sig i att framföra ett budskap och berätta vad man är bra på ökar självkänslan och är ett vanligt inslag i amerikanska skolor. En elev som själv ringer upp en arbetsgivare och ber om en praktikplats gör också ett mycket starkare intryck än ett formellt brev från skolan. Detta är även en värdefull färdighet i det riktiga jobb­sökandet som väntar varje elev efter skolåren.
Detta är några idéer, varav en del redan används på olika skolor och förskolor i kommunen. För att bli en av Sveriges bästa skolkommuner ska vi lära av varandra och sprida goda idéer, och vi hoppas att många vill delta i den debatten.

Björn Brändewall (FP)