• SKRIV UT
• KOMMENTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

Timmerhus - mer än en gullig knut

Hem och trädgård 2008-02-29 | Uppdaterad 2008-03-03

Timmerhuset i våra hjärtan. Den lilla timrade stugan i backen är ett miljövänligt inslag i det svenska kulturlandskapet. Foto: Malin Eijde

Bra att ha. Bandkniv, knutyxa, stämjärn och bilyxa kommer man långt med när man timrar ett hus.

Fritidshuset Vistet - det första FSC-certifierade huset i Europa. Foto: Jan van der Heyde

Med bandkniven barkas timret, rundas och jämnas till.

Dalaknuten sedd från insidan. Det är ett styvt hantverk att få tätt mellan stockarna.

FAKTA

Byggteknik:
Det finns ett grundkoncept för byggtekniken bakom ett massivt timmerhus. Tillverkningen kan sedan ske maskinellt eller för hand.
Handtillverkning
Stockarna bearbetas individuellt av hantverkarna. Eftersom rot och topp har olika tjocklek så läggs stockarna med rot mot underliggande topp vid upptimringen, och förbinds med hjälp av träpluggar, så kallade dymlingar. Stockarna låses i knutarna. Det finns ett oändligt antal knuttyper som oftast är regionalt förankrade, men en av de vanligaste är dalaknuten. Laxknuten har inga utstickande knutskallar och är därför lämpligare att kläs med panel.
Maskintillverkning:
Stockarna sågas till jämn tjocklek och höjd, och knutarna fräses oftast med maskin. Stockarna förbinds ibland med dragstänger som löper genom hela väggen.
Källa: Svenska timmerföreningen, Stockholms länsmuseum

Den lilla knuttimrade stugan har länge haft sin plats i svenska hjärtan. Helst med timret synligt på utsidan och med runda stockar på ett sätt som för tankarna till gamla tiders fäbodar.
Men ett timmerhus är så mycket mer än en charmig utsida. Rätt omhändertaget har det en otrolig hållbarhet, och det anses ofta ha värmehushållande egenskaper. Föreningen Svenska timmerhus hänvisar till flera undersökningar som visar att timmerhus som har isoleringen på utsidan kräver mindre energi i uppvärmning än lätta hus med träreglar.
Det finns också ett upplevelsevärde med ett timrat boningshus, menar Göran Andersson, antikvarie och lärare på Bygghantverksprogrammet vid Göteborgs universitet. Den massiva stommen förlänar huset en speciell känsla som många som vistats i ett gediget timmerhus kan vittna om.
– Det har en akustisk kvalitet, som man upplever som oerhört trevlig i förhållande till lätta stommar, där det ekar betydligt mycket mer.
Trögt klimat
På samma sätt kan man uppleva trägolv som varmare än plast- eller laminatgolv, även om de håller samma temperatur. Ytterligare en egenskap hos den massiva timmerstommen är att den ger ett trögt klimat, liknande det som uppstår i ett stenhus.
– Enkelt uttryckt kan man väl säga att varma sommardagar är det ganska svalt inomhus, och på natten när det svalnar ute så är det något varmare inne. Det slår alltså inte om lika fort i ett timmerhus när utomhustemperaturen förändras.
Här ska snabbt tilläggas att många av dessa effekter försvinner om man väljer att isolera timmerhuset på insidan. Vill man isolera sitt timmerhus bör man alltså göra detta på stommens utsida, och då får man finna sig i att timret döljs utvändigt. Vilket faktiskt inte är så ovanligt om man tittar på timmerhus i Norrlandslänen, där fasaden ofta består av en panel. Ett vettigt alternativ till att tilläggsisolera det timrade bostadshuset är att täta med vindtät papp och brädfodra.
Lokalt material
Utan tilläggsisolering brukar det krävas lite mer energi för att värma upp timmerhuset. Men ett timmerhus är ändå en mycket miljövänlig historia, vilket även gäller nybyggen förutsatt att man någorlunda följer det gamla sättet att timra. Det vill säga, hämta och bearbeta timret lokalt så att man slipper långa transporter, och använda sig av i huvudsak återvinningsbara byggmaterial.
En timmerman som har anammat de gamla hantverksmetoderna är Ronny Johansson som driver enmansföretaget Winterede Timmer o Bygg utanför Strömsund i Jämtland. Han restaurerar och flyttar gamla timmerhus, och bygger nytt på beställning.
– Jag har alltid varit fascinerad av timmerhus. Tekniken, att det ser handgjort ut, och enkelheten i byggprocessen. I princip behöver du bara timmer, yxa, stämjärn, borrmaskin och en motorsåg för att sätta upp huset. Ja, och så en blyertspenna! säger han.
Hus med själ
Arbetet handlar delvis om en känsla för materialet, att finna de stockar som passar ihop och sedan bearbeta dem, stock för stock, genom att tälja dem på över- och undersida och bila sidorna. Han använder i möjligaste mån lokalt material och tätar med mossa eller lindrev.
Ronny Johansson försäkrar att det inte är något fel på ett fabrikstimrat hus, men att han personligen föredrar det handgjorda för att det "lever" på ett annat sätt. Det maskinellt framställda timmerhuset består av identiska stockar och präglas av raka linjer, räta vinklar och oftast släta ytor. Oregelbundenheten i handbygget å sin sida vittnar om hantverkskunnandet bakom arbetet, och ger byggnaden en själ.
Det bygge han hittills är mest nöjd med är ett bostadshus i Dalarna på 140 kvadratmeter i åttatumsvirke, tätat med mossa och med ett rejält torvtak.
– Jag gillar den där vildmarksstilen med grovt rundtimmer eller grovt blocksågat timmer. Det blir väldigt robust, ser rejält och hemtrevligt ut. Sextumstimmer är lite mer dalastil, det blir Carl Larsson-aktigt. Det har också sin charm, men då tycker jag att man ska ha gammal stil på hela huset, även fönster, färger och inredning. (TT Spektra)
Malin Eijde

• SKRIV UT
• KOMMENTERA
• TIPSA
•       Textstorlek

• Vad är det här?
•  
•  
•  
•  
•  
•  
•  
• Translate: