Målorgie, finfrämmat i division 2, Billie Joe Armstrong, favoritbarnbarnet och gissa rumpan

Tisdag 11 jun 2013, 19:43

Tävling! Vems rumpa är detta? Längst ner i inlägget ser ni tävlingsvillkoren. Vinnaren från en tränings-t-shirt från Diadora.

Tredje raka segern är ett faktum. Vi vann mot Kvarnby med 7-4 i lördags. Ja, 7-4, det är faktiskt sant. Man kan tro att det var innebandy vi lirade.

Vi började matchen mycket bra. Vi har två lägen som bör resultera i mål i inledningen. Dock bränner vi dem. Sedan kommer kalldusch nummer ett. Kvarnby tar ledningen från ingenstans genom en läcker lobb ifrån bortre delen av straffområdet. Några minuter senare kommer kalldusch nummer två. Efter en omställning och passivt agerande av oss i pressen gör de 2-0. Tungt, mycket tungt.

Detta skulle kunnat slå undan benen på vilket lag som helst. Men inte på oss. Vi reser oss, fortsätter att skapa chanser och till slut hänger vi dit den. Byström stöter in bollen i mål efter ett fint ”klapp-klapp-spel” i straffområdet. Halvtid 1-2.

Andra halvleken börjar bra. VI kvitterar, några minuter in i andra, genom CC. Sedan är det dags för Kvarnby igen. Vi tappar boll och är jävligt slöa hem i omställningen. Efter lite flipperspel i vårt straffområde skjuter Kvarnby-anfallaren på mitt knä, bollen styrs upp i krysset. Det var andra matchen i rad jag är på en boll som sedan smiter in i mål. Inte bra. Dock tur för mig att de inte står som självmål i matchrapporterna.

Kent gör några förändringar och byter in Jacke P och Måns. Dessa förändringar skulle bli avgörande. Bägge gör två superinhopp. Jacke P är så bra som han kan vara när han kommer in i ett ”stim”. Han står för ett klassmål på volley och ett annat mål samt en assist. Unge Måns står även han för två mål. Ett mål där han är stark och håller undan backen innan han lägger in bollen i mål. Innan detta mål har Byström stått för ett bra förarbete då han vunnit boll sedan tunnlat (?) en spelare innan han spelade fram bollen i djupet till Måns. Innan matchen är slut hinner Kvarnby reducera och Ville utöka ledningen, och spika slutresultatet.

Gott med tredje raka vinsten. Nu är vi med igen. Bra att göra sju mål. Även om dessa sju mål kunde varit det dubbla. Kvarnby var bedrövligt dåliga bakåt och vi missade mycket lägen. Det klart sämsta försvar vi mött. Vi då? Ja, mycket dåligt att släppa in fyra mål. Däremot har de fem skott på mål. Allt de sköt på gick in. Det går inte heller att lasta vår keeper, inte heller oss backar. Vi spelar dock ett för dåligt försvarsspel över hela banan. Pressen är dålig. Vi är lata i omställningsspelet. De få gånger Kvarnby anfaller gör dem det i fart, med mycket folk mot vår backlinje. Då är det otacksamt att spela försvarsspelare.

Det är två matcher kvar innan uppehållet och det är fyra poäng upp till Ljungby IF på förstaplatsen. På söndag möter vi det topptippade laget från Sjöbo, BW90, på bortaplan. De har inte infriat förväntningarna så här långt. Efter en bra inledning kom de in i en djup svacka på fem raka förluster. Nu är de dock på gång igen med fyra poäng på de två senaste matcherna. Fredde P är avstängd. Han är viktig såklart. Men sist visade många framfötterna och andra kommer att kliva fram nu. Sista matchen innan vi går på vila är hemma mot Torn från Lund. Kan vi plocka fyra poäng (eller varför inte sex?!) på dessa två matcher så har vi ett bra slagläge inför hösten.

***

Före detta Liffen-spelaren Daniel ”lille finnen” Ahonen fortsätter att imponera och producera mål i norrettan. Åtta mål på nio matcher och ensam ledare i skytteligan. Starkt! Frågan är hur länge han blir kvar där. En målskytt är alltid välkommen till lag högre upp. Och gör man så här mycket mål så förtjänar man också chansen i en bättre serie. Allsvenskan? Superettan?

En annan ex-Liffare, som jag skrev om i förra blogginlägget, Peiman, fick i helgen göra sitt första mål i Superettan. Tyvärr resulterade inte målet i någon poäng (1-2-förlust för Ljungskile mot Ängelholm) men viktigt för Peimans självförtroende. Hoppas att han får mer chanser framöver och att han tar vara på dessa.

***

Labinot Harbuzi, Malmöpågen som bland annat varit proffs i turkiska högstaligan, debuterade hos Prespa i vår serie den gångna helgen. Tydligen ska han bara lira fyra matcher med dem innan han drar iväg till proffslivet i Spanien (Valladolid?). Enligt Harbuzi är det den spanska klubben som vill att han ska spela matcher i den svenska fjärdedivisionen för att få lite tempo i kroppen. Det hela låter väldigt märkligt. Vilken klubb skulle vilja att sin spelare håller igång i en ”gärdsgårdsserie” i några veckor innan han kommer på plats till proffsklubben? Varför riskera att få benet avsparkat? Vad händer då men kontraktet, som enligt Harbuzi, ligger och väntar på en påskrift? Jag tror inte på att han är klar för en spansk klubb fören jag ser honom i den aktuella matchtröjan.

Hur som helst, som en polare på Twitter skrev till mig: innermittfältsparet i Prespa, Valentino Lai och Labinot Harbuzi, skulle kunnat vinna Champions league på vilket CM-save som helst.

***

Grattis Erik och Lou, håller redan på att fila på ett tal samt en svensexa som sent ska glömmas.

***

You can tell Gayle, if she calls,

That I'm famous now for all of these rock and roll songs.

And even if that's a lie, she should've given me a try.

When we were kids on the field of the first day of school.

I would've been her fool.

And I would've sang out your name in those old high school halls.

You tell that to Gayle, if she calls.

// Brian Fallon

Om några veckor får jag höra denna magiska låt live. På Bråvalla.

På tal om Bråvalla. Det ska också bli intressant att se vilken form Billie Joe Armstrong, musikgeniet och tillika frontman i Green Day, är i. Kanske får vi uppleva något liknande som detta, när han får psykbryt på scenen under en stor spelning förra året: http://www.youtube.com/watch?v=99PwfIzMzr0 (om länken inte funkar får ni klippa ut och klistra in den på en ny websida. Eller så söker ni bara på Billie Joe Armstrong - Meltdown).

***

Skolavslutningstider. Syrran går ut nian på torsdag och ska till hösten börja på samma skola som jag gick på, Stagneliusskolan. Vi har även några fjunisar i laget som slutar skolan. Dock inte nian (även om man skulle kunna tro det), utan de tar studenten. Om jag inte är helt fel ute så tar Oscar ”Olga” Andersson studenten imorgon och Oliver Bohman på torsdag. Givetvis kommer det ett gäng grabbar från laget och våldgästar dessa tillställningar. Hoppas Målvakts-Johan har lagat mycket mat. Vi är hungriga. Framför allt kan Witte äta enormt mycket. Även Klack-Fille tar studenten. Ni vet, Liffens förste (och sista?) klackledare.

***

Efter dagens träning blev det en hätsk diskussion i omklädningsrummet mellan kusinerna Ludde och Max. Max jobbar ju lite hos farfar Kjell Axelsson. Ni vet Kalmars stora entreprenör och företagsmogul. Ludde, i sin tur, sopar lite ute på lagret hos Fredde Gyllensten på Bröderna Olsson. Sjukgymnast-Tjabba undrade när det var dags för Ludde att börja jobba hos farfar, varpå Ludde svarar: - Han är ju favoritbarnbarnet, jag är tatuerad, lite rocker, en oäkting och familjens svarta får. Max, däremot, han är tvärtom, icke-tatuerad, fjäskar och bär skjorta 24/7… Fortsättning lär följa när det gäller barnbarnen, Kjell Axelsson och hans företagsimperium.

***

Ni ser bilden på bakdelen i början av inlägget. Vi hade en lirare i laget som fick en ”rumpkaka” under dagens träning. Jag tänkte anordna en liten tävling där vinnaren vinner en tränings-t-shirt från Diadora. Ni ska helt enkelt kommentera inlägget här under och gissa på vems rumpa det är. Om flera gissar på rätt person blir det en lottning om t-shirten. Glöm ej att skriva er mejl också. Ni kan gissa på följande personer:

1, Fredde Petersson

2, Målvakts-Johan

3, Max Axelsson

4, Johan Wittberg

5, CC

Seså, gissa på nu!

/ Johan Israelsson

• PERMALÄNK
• DISKUTERA

Peiman och Zana, Liffens fotbollsskola, lördagens startelva och Nisse

Torsdag 06 jun 2013, 21:19

Lindsdals fotbollsskola. Runt 170 tjejer och killar på plats.

Ett riktigt skönt väder har kommit till Kalmar. Perfekt, då jag i tisdags passade på att göra ett projektbesök hos Kalmar kanotklubb som samverkar med Östra Funkaboskolan. Kanotklubben låter eleverna prova på paddling i anslutning till skolan, detta projekt är något vi har beviljat medel för och bidragen kommer från Idrottslyftet.

Pelle Cegrell, stans bästa dörrvakt, är verksam både i föreningen och i skolan, och tycker att projektet är mycket bra och skulle gärna se att flera skolor fick denna möjlighet. Eleverna får inte bara lära sig att paddla utan de får även lära sig båtvett och att laga mat på stormkök. På detta sätt kan föreningen visa upp sin verksamhet för barn som kanske inte kommer i kontakt med denna idrott. Vilket hat lett till att föreningen kunnat rekrytera nya medlemmar.

Det var en trevlig förmiddag på vattnet och skönt fotbollstugg med Pelle Cegrell och Tomas Lindström. Dessa två herrar ska ha en stor eloge för jobbet de gör med denna verksamhet.

Det var rätt skönt tugg på eleverna också. Eleverna gick i årskurs fem. Framför allt grabbarna tuggade mycket med mig och de kom med en del frågor. Exempelvis undrade en kille om jag någon gång hade sett ett fyllo. Två andra killar frågade hur gammal jag var. Gissa sa jag. Den ena gissade på 19 och den andra på 40...

***

Det ryktas om att Peiman är på väg tillbaka till Oskarshamns AIK. Peiman, som tidigare i år gick till Superettan och Ljungskile, har fått skralt med speltid i den nya klubben, så det kanske inte är helt oväntat att dessa rykten florerar. Men jag tycker det är oerhört synd om Peiman ”ger upp” efter bara en halv säsong. Chanser kommer att komma, det är en lång säsong. Sedan tar det lite tid att acklimatisera sig till en högre nivå och i en ny grupp. Bra såklart för OAIK om han kommer hem men givetvis borde han stanna kvar och kriga till sig en plats i elvan.

Men visst, Peiman är lite hemmakär, och när OAIK kliar honom på ryggen och ger honom den bekräftelse han vill ha så kanske, kanske de kan få hem honom på ett lån.

På tal om Eliassis så är Zana på väg tillbaka efter sin korsbandsskada. Kul! Han kan bli en joker för oss i höst. Presterar han hälften så bra som han säger att han kan/ska så är jag mer än nöjd. Det märks när lillebror Zana är närvarande i vårt omklädningsrum. Han är en stämningshöjare och är skön att ha i laget.

***

Bråvalla Festival bokat och klart! Jag och Ludde drar dit om några veckor. Vi håller på att jobba in vår gamle målvakt också, Samuel Häggbring. Samuel som förövrigt öser in mål som anfallare i moderklubben Vissefjärda.

Dock blir det inget riktigt festivalliv för oss. Vi kommer att bo i centrala Norrköping hos min släkting och tillika Smedby AIS-spelaren Robin ”stjärnan” Lönn. Smedby, som vann serien före IFK Berga förra året, har kommit igång bra i tvåan och är inne i en positiv trend med sju poäng på de senaste tre matcherna. Säkert mycket tack vare Robin och hans känsliga inläggsfot.

***

Ikväll var jag, Max, Witte och Måns ute på fotbollsskolan i Lindsdal. Runt 170 tjejer och killar deltog. De allra yngsta var i femårsåldern. Detta är för mig fotboll i den allra renaste och finaste form.

Witte och Max var hos en lite äldre grupp i början, killar födda 04. När vi skulle skifta grupper kunde varken jag eller Måns se Witte och Max. Vi stod säkert och kollade efter dem i fem minuter. Till slut såg vi dem i klungan bland de små lirarna. Inte konstigt att vi inte såg dem, de var nämligen lika långa som deltagarna…

LIF Ungdom, med Hejdenberg i spetsen, gör ett kanonjobb med fotbollskolan. Bra!

***

Oskar Linnros nya platta, Klappar och slag, är riktigt bra. Jag gillar främst Stockholm, Plåster, För sent, Det är inte synd om dig och Kan jag få ett vittne (fan, det var ju nästan alla låtar jag räknade upp från plattan).

Plåster har en grym text:

Varje tråd som vi spunnit brister snart.

O inga sår, inga sår o slicka kvar.

Jag kan va ditt plåster, skydda dig ett tag men vi båda vet att plåster faller av.

Vet att du hängde med nån idiot.

Han va ful, spela dig som låga kort.

(han ringde o va full)

En som bygger upp dig, en som gör dig svag. Det finns plåster som du måste riva av.

Orosmolm hänger kvar sen du va ung.

Jag förstår har vart runt i kvarteret förr

(jag har varit runt det förr)

Mamma gick på nitar, farsan gick på stan. Det finns plåster som man måste riva av.

Varsågod, verkar som det läker bra.

Men gör det fort, det är inget att dra ut på, dra.

Du vill hitta framåt jag vill sitta kvar. Vi kan lika ta det i ett drag.

Jag kan va ditt plåster, skydda dig ett tag men vi båda vet att plåster faller av.

***

Viktig match för oss på lördag. Kvarnby hemma klockan 16.00. Kvarnby började serien riktigt bra men har under den senaste tiden blandat och gett lite. Om vi ska skaffa oss ett bra utgångsläge inför höstsäsongen så måste vi vinna dessa matcher. Det vore riktigt skönt att ta vår tredje raka seger. Vi startar så här:

Jocke

Borgh, Israelsson, Lewton, Tommy P

Fredde P, Byström, Max

Witte, Ville, CC

Vi är förresten med på Stryktipset på lördag. Trevligt. Jag hoppas givetvis att vi gör jobbet och tänker inte slösa en gardering där och kommer välja att spika ettan (oavsett vad Barometerns tipsexpert tror - han satte nämligen en enkeltvåa hörde jag).

***

Nisse Johansson, ni vet den mediokra vänsterbacken i AIK, har blivit inkallad till landslagtruppen och är till och med aktuell att starta imorgon mot Österrike i den viktiga VM-kvalmatchen. Vart är svensk fotboll på väg? Visst, man har mycket skador på den positionen, men kom igen, någon bättre borde du hitta, Hamrén. En 33-åring, som för länge sedan har haft sina bästa dagar. Jag trodde det var ett skämt när jag först hörde det. Dessutom blir han blixtinkallad från sin semester, på Ibiza (?!). Undra hur många kylslagna Nisse har sänkt senaste dagarna. Han är ju känd för att gilla det ljuva livet.

***

Nu ska jag se på Batman Begins med grymma Christian Bale som Batman. Efter det blir det sängen och laddning inför den viktiga tennismatchen mot Matte tidigt imorgon.

/ Johan Israelsson

• PERMALÄNK
• DISKUTERA

Derbyseger och pottfrilla

Lördag 01 jun 2013, 21:26

Jag, som liten grabb med pottfrilla. Ungefär denna frilla hade Petra Marklund när hon ikväll uppträdde på Insamlingsgalan på SVT1. Snyggt? Nja...

Tidigare idag tog vi en oerhört skön derbyseger mot Oskarshamns AIK på bortaplan. En fin skalp. Vi trivs bra där, på Arena Oskarshamn. Fjärde raka segern när vi besöker dem. Dagens match slutade 2-1, där Fredde P fortsätter att visa bra form och hängde dit bägge våra mål. Fredde P börjar komma igång nu efter en liten trögare start. Han har nu gjort mål i tre matcher i rad.

För andra matchen i rad fick jag agera mittback. Jag är ju i grund och botten mittfältare. Dock har vi stora problem med skador i backlinjen. Exempelvis saknades fyra potentiella mittbackspelare idag. De saknade var: Calle, Anton, Serell och Drott. Jag och Lewton bildade mittlås. Det funkade i det stora hela bra. Det är några tveksamheter kring vem som ska gå på bollen vid något tillfälle. Sedan är jag väl inte helt hemma i positionsspelet. När man ska kliva, när man ska falla etc. Men som sagt, jag tycker det funkade bra idag.

Vi ställde upp med följande lag:

Deurell

Borgh, Israelsson, Lewton, Tommy P

Witte, Fredde P, Byström, CC

Max

Ville,

Vi startade matchen bra. Vi har några fina kombinationer som kunde resulterat i mål men vi är inte tillräckligt heta i deras straffområde. I mitten av första halvlek är vi inne i en riktigt dålig 10-minutersperiod som skulle kunnat kosta oss matchen. OAIK får ett farligt frisparksläge, efter att domaren (Wodde) menar att Deurell fångar bollen utanför eget straffområde. Deurell i sin tur menar att han släpper bollen. Jag har svårt att se. Dock tycker jag att deras anfallare, Lengyel, kommer in tufft i duellen med vår keeper och att det istället ska vara frispark till oss i läget innan. Men, jag är ju färgad. Hur som helst, Fille Jäger stegar upp och drar till bollen mot bortre, den tar rakt i mitt ansikte och styrs in i målet i det andra hörnet. 1-0. Jag väntar på SVFF:s matchrapport och ser vem som får målet. Bedömer de målet som självmål får jag minus i Guldfemman. Vilket jag givetvis inte vill ha. Jag behöver alla poäng jag kan få nu när jag för tillfället är nere och lirar mittback, där är det nämligen svårt att prestera poäng framåt.

Efter denna period är OAIK bra. Men det är vi som gör dem bra. Vi tappar boll i väldigt farliga lägen. De kan ställa om och kommer rättvända mot vår backlinje. De har några riktigt heta chanser, men vi rider ur stormen. På en fast situation slår Tommy P in en bra frispark mot bortre, Fredde P går upp och nickar in den. Skönt. Precis vad vi behövde. Fredde P var förövrigt kung i luften idag. Jag tror att han vann alla duellerna han gick in i. En annan spelare som jag vill lyfta fram, som gjorde ett ovärderligt jobb i defensiven och visade vägen med ett uppoffrande spel, är Byström. Mycket bra jobbat. 1-1 står sig till halvtid.

Förutom en dålig 10-minutersperiod i första följer vi matchplanen och är relativt nöjda. Tanken är inte att vi ska åka till Oskarshamn och lira boll och spela något vackert skönspel. Vi åker till serieledarna, som ett bottengäng, och ska kriga hem tre pinnar. Detta genom att vi ska ligga rätt i positionerna, och ta tillvara på omställningslägena, som vi vet att vi får, samt ta vara på våra fasta situationer, där vi vet att OAIK har problem. I år har de nämligen ingen keeper som kan gå ut och fånga bollarna likt såsom Jansson gjorde förra året. I alla fall inte för stunden, jag hörde nämligen att Jansson börjat träna igen.

En stund in i andra halvlek kliver Fredde P fram och dunkar till bollen, på en frispark från runt 30 meter, upp i nättaket. Träffen är grym. Men bollen går rakt i mål, och kanske bör målvakten ta den. Även om Fredde P såklart menar att det är ett drömmål… Hur som helst, vi leder matchen med 2-1 och det är skönt att ha en spelare av Freddes kaliber, som kan kliva fram och göra viktiga poäng. Efter målet kan vi kontrollera matchen. Vi håller oss till matchplanen. Ligger tätt och tight. Jobbar hårt för varandra. OAIK skapar i princip inget av värde i andra halvlek. Fille Jäger får dock bollen i nät. Men bollen är sedan tidigare en bra bit utanför kortlinjen och vi slutar spela efter att linjemannen lyft sin flagga där ute. Annars har de nog bara något skott utanför ramen under andra halvlek. Deras forcering kommer inte. De lyfter in bollarna rakt på våra huvuden och vi kan istället ställa om. Jacke P, som trivs mot OAIK, har bra omställningslägen men kommer dock inte till några riktigt heta chanser. Däremot bör vi väl ha straff när nyinbytte Oscar ”Olga” Andersson, Målvakts-Johans son, är igenom och gör sin gubbe och därefter blir fälld? Domaren väljer däremot att fria. Konstigt, för det såg ut som en solklar straff.

Seger med 2-1 över serieledaren på bortaplan är vi som sagt mycket nöjda med. Nu bygger vi vidare på detta. Förhoppningsvis kan vi komma igång och in i ett litet stim där vi kan ta några trepoängare i rad och klättra i tabellen. En tabell som är otroligt jämn. Alla lag slår i princip alla.

***

Ikväll blir det en lugn hemmakväll. Jag ser just nu på Radiohjälpens insamlingsgala på SVT1. Det är några sköna artister där. Då tänker jag främst på Oskar Linnros. Petra Marklund tycker jag är rätt skön också. Men vad har hon för frilla?! En pottfrilla, likt den jag hade som liten kid.

***

Vi stod i 5 gånger degen idag som segrare. Oj vilket överodds. Jag vet att det var många vänner och bekanta som drog in fina slantar där. Varsågoda.

/ Johan Israelsson

• PERMALÄNK
• DISKUTERA

Islossning, kämpa Snurre, Hedman-anekdoter och Stefan Örn

Tisdag 28 maj 2013, 22:16

Äntligen fick vi vinna igen. Det blev en rejäl islossning i måstematchen hemma mot Sölvesborg. Vi vann med hela 6-1. Detta efter att ha legat under med 1-0 redan efter 10 minuter. Vi vänder på tillställningen genom en mycket fin frispark av Fredde P och en mycket fin löpning/prestation av Tommy P, där Max står för en fin framspelning. Vi går in i halvtid med en ledning. Första gången vi gör det i år.

I andra halvlek börjat vi svagt och spelar ett dåligt försvarsspel där vi pressar en och en. Sölvesborg skapar några chanser men Jocke står i vägen och vi rider ur stormen. Nyinbytte Ville, som var tillbaka efter skada, kan hänga dit det förlösande 3-1-målet med 20 minuter kvar. Efter det målet vågar vi spela ut. Vi spelar riktigt bra anfallsfotboll och hänger dit tre mål till, två mål av Witte och sedan avslutar Ville målkavalkaden med ett mycket snyggt volleyskott över målvakten.

Detta behövde vi verkligen. Skönt att vinna igen och skönt att göra många mål. Segern kommer lägligt inför det tuffa bortaderbyt mot serieledaren Oskarshamns AIK på lördag. Segern gav oss självförtroendet tillbaka. Vi kan ju faktiskt spela bra fotboll och vi kan faktiskt göra mål på våra chanser. Dock måste vi höja vår lägstanivå under matcherna om vi ska ha poäng med oss hem från Oskarshamn. Nu kan vi åka till Oskarshamn utan ångest och vi har allt att vinna. Ingen förväntar sig att vi ska vinna matchen. Men såklart kommer vi gå för seger. Dessutom trivs vi på Arena Oskarshamn. De senaste tre matcherna mot dem på bortaplan (seriematch, cupmatch och träningsmatch) har vi vunnit med några måls marginal.

***

Snurre, som har haft världens otur med skador och sjukdomar i år, har sagt upp sitt kontrakt med LIF. Han har åkt på bakslag efter bakslag (brutna båtben, långvarig sjukdom, knäskada och ljumskskada). Dessutom fick han även ett annat oerhört tungt besked nyligen. Snurre har en ögonsjukdom där han i dagsläget endast ser 20 % (!) på sitt ena öga. Han måste opereras och vet inte om/när han kan spela fotboll på denna nivå igen. Därför har man kommit överens om att bryta avtalet, men Snurre själv har förhoppningar om att få bukt på dessa problem och sedan kunna representera LIF nästa år igen. Jag lider något oerhört med Snurre. Som jag skrev före säsongen så trodde jag väldigt mycket på honom. En tränad och stark Snurre skulle kunna prestera väldigt bra i denna serie. Vilket han visat i vissa matcher och på träningar. Snurre frälste oss exempelvis i premiären med sitt avgörande 3-2-mål mot Karlskrona. Kämpa på Snurre så hoppas vi att allt går bra!

***

I fredags styrde jag upp en konferens på Hotell Brofästet där saker som kroppsideal, doping och hur man når sina mål behandlades. På plats hade vi föreläsare som Henke Rydström, Dopingjouren i Stockholm och dagens huvudnamn (även om Henke blev lite sur när jag sa att Hedman var huvudnamnet…) Magnus Hedman.

Det var många åhörare där, runt 180 personer, och det var framför allt en väldigt bra blandning av människor. Skolelever, elitsatsande idrottsungdomar, sjuksköterskor, tjänstemän, ledare och gymarbetare var exempelvis representerade. Det hade åkt folk från Ljungby, Växjö och Oskarshamn för att delta i konferensen. Mycket kul!

Föreläsarna var duktiga och hade mycket viktig kunskap att dela med sig av. Magnus Hedman berättade hur han nådde sina mål men vad det sedan kostade honom efter karriären. Det var en gripande historia han delade med sig av där han berättade om vad som egentligen hände när ljuset släcktes och han försvann ur rampljuset. Hedman klarade sig ur sitt tunga drogmissbruk, där han tog amfetamin varje dag i 14 månader, och mår idag bättre än någonsin. Jag fick ett exemplar av hans bok (När ljuset släcks) som jag inom kort tänkte avhandla.

Jag fick även lite egentid med Hedman efter konferensen där vi tog en middag på Gröna stugan innan jag skjutsade ut honom till hans flyg som skulle ta honom hem till Stockholm. Det var en trevlig, och framför allt intressant middag. Till en början pratade vi en del om hans bok som han håller på att skriva. En bok om ungdomsidrott, som han själv tror kommer att skapa debatt runt om i Idrotts-Sverige. Eventuellt ska vi hitta på något tillsammans i höst igen när denna bok har släppts. Efter detta snackade vi en hel del om hans karriär och vad han hade varit med om under årens som proffs- och landslagsmålvakt. Han verkade tycka det var kul att prata om gamla minnen och jag passade på att ställa massa frågor. Jag menar, hur ofta sitter man och käkar middag med en kille som varit proffs i ett flertal stora fotbollsländer och som representerat Sverige i fyra EM- och VM-slutspel?

Hedman bjöd på en hel del sköna anekdoter. Mourinho var en mästare på att få ihop gruppen och avdramatisera saker i extremt pressade lägen, men han hade svårt att få in Shevchenko och Ballack i gänget, mycket på grund av att de inte pratade engelska. Kihlstedt (rumskompis och andrakeeper bakom Hedman i landslaget) väckte alltid Hedman klockan 06.00 genom att sätta på text-tv:n och kollade nattens aktieförändringar. Tomas Antonelius (proffs samtidigt som Hedman i Coventry) var oerhört snål. Antonelius familj hade fått bo och äta hos Hedmans under två veckor som de letade hus. Kostnadsfritt såklart. När det i sin tur var familjens Hedmans tur att bo hos Antonelius i två dagar på grund av renovering så tyckte Antonelius, när de kom fram till kassan i mataffären, att Hedman skulle betala halva kostnaden för maten, som låg på runt 100 pund. Och detta kom från en kille som tjänade några mille om året... Carlton Palmer, som var på lån hos Coventry, älskade att klä sig i rosa (!) Versace-kostymer. Zlatan och Ljungberg ogillar varandra mer än vad Zlatan gjort sken av i sin bok. De kom verkligen inte överens. Ljungberg var Lagerbäcks gullebarn och kunde komma och gå som han ville. Detta tålde inte Zlatan och det bildades mycket undergrupper i den tidens landslag. Zlatan hade inte alls så bra självförtroende som han gjorde sken av som ung. När Zlatan kom upp i landslaget så sa han inte ett ord på de första tre samlingarna. När han väl hade kommit in i det sökte han alltid bekräftelse. Han frågade Hedman efter varje träning och match; vad sa Lasse och Tommy om mig? Vad tyckte de om min prestation?

Ja som ni märker, det var mycket intressant tugg för en fotbollsintresserad kille som mig. Och jag ställde frågor kring de bästa spelarna han mött. Ronaldo (den riktiga) var äckligt bra när de hade mötts i Barcelona. Owen, Bergkamp, Henry och Shearer hade varit oerhört svårlästa när de gick på avslut. Bollen kunde komma var som helst innanför målramen. De hade otäck precision.

Kort och gott så var Hedman en väldigt trevlig och ödmjuk kille som lärt sig en och annan läxa i livet. Det var en trevlig bekantskap.

***

Den gamla LIF-spelaren Filip Sachpekidis, som är född så sent som 97, fick i förra veckan ett A-lagskontrakt av Kalmar FF. Oerhört kul! Roligt att LIF kan fostra spelare som sedan tar klivet upp i ett allsvenskt lag. Tänk vad kul att se brorsan och Filip, två gamla Liffare, lira tillsammans på ett allsvenskt innermittfält. Jag vet att Filip hade ett konkret anbud från storklubben Ajax, men som förkastades. Tryggheten valdes istället för att åka till ett annat land, bort från tryggheten i lilla Lindsdal/Kalmar. Det var säkert ett klokt beslut och det ska bli intressant att följa Filips framfart de kommande åren.

***

Stefan Örn, den gamle LIF-spelaren, som figurerat flitigt i media i olika musiksammanhang de senaste åren ligger bakom Dam-EM-låten Winning Ground som framförs av Erik Saade. Kul att det går så bra för Örn med musiken. Han har haft en enorm utveckling. Från att harva runt i Kalmar på diverse saker till finrummet i Stockholm.

Jag minns exempelvis att Örn agerade lite fixare på Palace här i Kalmar samtidigt som han spelade i LIF. Han hade hand om ”råddningen” när band kom och spelade på Palace. Till sin hjälp tog han ofta oss, yngre, lagkompisar. Vi fick gå in gratis på Palace och ibland även käka något innan och ta en drink, om vi hjälpte till att bära in och ut bandets utrustning från lokalen. Ett villkor var att vi inte skulle vara för fulla. Men det kan ni väl räkna ut själva vilken form de flesta av oss var runt 00-tiden på en lördagskväll efter avslutad spelning. Ett gäng grabbar i 20-21-års åldern liksom. Ibland trillade vi med de dyra sakerna. De var otympliga och tunga. Även Örn tappade något när han var lite rund om fötterna och vet i fan om han inte fick ersätta detta.

Ett av de roligaste minnena jag har är när det gamla hårdrocksbandet Magnum lirade en kväll. För att skapa bättre inramning, hade Örn skrivit orden Magnum på ett vitt lakan, och bad oss att hålla upp detta när Magnum lirade. Men fan heller. Vi ville inte stå och skämmas med ett vitt skynke i handen. Damerna kunde ju se oss. Det slutade med att Örn själv fick stå uppe på balkongen på Palace och vifta med skynket.

Jag gillar Örn. Han var alltid snäll och trevlig. Han var också mästare på att göra en klackfint där han stannade bollen med ena foten för att sedan klackpassa med den andra. Jag minns att denna fint ofta fick mycket jubel i inomhusturneringarna i sporthallen. Det vore otroligt trevligt om Örn kommer på LIF-reunionen som äger rum i sommar.

***

Jag har ännu inte skrivit en rad kring händelsen med Martin Nilsson och B-G Svedjenäs. Och jag tänker inte bli långrandig inom ämnet nu heller. Men oj, vilka konsekvenser detta fick. Tänk att ett uttalande, som såklart inte är OK att säga någonstans (notera att jag menar att det absolut inte är OK att häva ur sig något sådant), får sådana här konsekvenser. Det kunde jag inte i min vildaste fantasi tro. Är det inte väldigt mycket oklarheter kring händelsen/anmälningen? Mediebevakningen som varit kring detta kan man skriva ett helt blogginlägg om också. Ena stunden är Gudrun Schyman i tidningen och pratar om händelsen, nästa dag är någon präst, eller Emiratus (eller vad det hette, lät i alla fall som han var kompis med påven och bodde i Vatikanen).

Detta kommer såklart inte enbart att få konsekvenser för Martin och B-G. Utan det kommer att drabba många andra. Inte minst B-G:s anställda på Metro Therm. Frågan är hur länge Metro Therm kommer att ligga kvar i lilla Kalmar. Detta kommer även att få konsekvenser för det lokala föreningslivet. B-G och Metro Therm har alltid (i alla fall så länge jag kan minnas) varit en stor sponsor till det lokala föreningslivet. Både till stora och små föreningar. Man har exempelvis sponsrat Kalmar FF, Ängö BK, Lindsdals IF, Kalmar HK och Nybro Vikings de senaste åren. Det kommer att bli kännbart att tappa dessa sponsorintäkter för samtliga föreningar.

Det ska bli intressant att se om Kalmar kommun, för de är väl de som har anmält dessa två herrar (?), fortsätter att anmäla folk som säger eller skriver något liknande som dessa har gjort.

***

Imorgon bär det av till Åhus med jobbet. Vi ska ha personalkonferens i dagarna tre. Jag har aldrig varit i Åhus men det sägs vara vackert där.

***

Fan, Håkan Hellström och hans låt För en lång lång tid är magisk. Det är även Tro och tvivel.

/ Johan Israelsson

• PERMALÄNK
• DISKUTERA

Jag är en mediakåt och överskattad fotbollsspelare...

Måndag 20 maj 2013, 21:33

…något i denna stil skrev en snubbe till mig på Twitter efter vår senaste, blytunga förlust, där vi förlorade på ett straffmål på övertid. Jag tänkte återge hela tweeten men när jag försöker hitta den så ser jag att den är raderad. Synd. Den gav upphov till ett gott skratt. Han hade nämligen hittat på något nytt ordspråk om en ond punkt. Ond punkt? Det har jag nog aldrig hört tidigare. Däremot öm punkt.

Vad är detta för stjärna då? Jag vet inte. Jag har aldrig träffat honom eller hört hans namn tidigare. Däremot hörde jag att han lirade division 6-fotboll i något ängagäng. Kämpa på lille grabb.

Det är alltså inte bara elitfotbollsspelare som får spott och spe mot sig. Det får även vi som lirar på en lägre nivå. Och jag har egentligen inget emot det. Det är kul, att vi som spelar i svenska fjärdeligan, får vara i ropet. Även om det, just nu, är mycket negativt och mycket skadeglädje över den bedrövliga säsong vi hittills mäktat med.

Är jag en överskattad fotbollsspelare? Nej, jag tycker jag klarar av denna division 2-nivå bra. Jag vet inte hur många matcher skojaren har sett med mig, men kanske har han sett mina allra sämsta insatser. Eller så har han inte sett någon match överhuvudtaget. Vilket kanske är det mest troliga.

Är jag mediakåt? Inte direkt. Men jag har absolut inte något emot att synas i media. När jag syns i media är det inte för att jag själv ber om det. Utan det är för att jag gärna svarar på journalisternas frågor. Det är inte jag som söker upp dem. Men han kanske menar att jag är mediakåt bara för att jag har en blogg hos Smålands största lokala tidning? Denna blogg har jag främst för att lyfta fram Lindsdals IF, samt att jag ibland, kan tycka att det är förbannat skönt att få skriva av mig. Ja, jag tycker helt enkelt att det är kul att skriva. Och jag tycker också det är kul att min blogg ligger på en webbsida som har över 100 000 besökare varje dag.

***

Vi åkte i lördags till Malmö och Prespa för ett möte med nykomlingen på Heleneholms IP. Arenan ligger inte direkt vid något naturskönt område (ser ut som ett industriområde). Och själva planen var inte särskilt skön den heller. Mattan var ojämn och oklippt. Och målen fick vi själva ställa på plats. Oseriöst värre. Dessa förhållanden skulle dock inte störa oss. Det verkade mer som Prespa-spelarna själva störde sig mest på detta, då de bad om ursäkt både en och två gånger för planens beskaffenhet.

Vi startade enligt följande:

Deurell

Lewton, Serell, Drott, Tommy P

Byström, Max, Israelsson

Witte, Fredde P, Ludde

Avbytare: David, Oscar A, Måns, Felix, Snurre

Vi har fortfarande stora skadeproblem. Borta var följande spelare (alla var dock inte skadade): Fille, Järne, Ville, CC, Jacke P, Anton, Calle, Bohman och Borgh. Ja, ni ser. Många spelare, och inte vilka dussinspelare som helst.

Matchen böljade fram och tillbaka. Prespa var bra framåt. De har några riktigt bra offensiva spelare som var vassa en mot en. De är sämre defensivt. Prespa tar ledningen, där vårt försvarsspel ser lite lojt ut, och där Serell oturligt råkar stöta in bollen i eget mål. Vi replikerar omgående när jag vinner en duell och ger bollen till Fredde P som vänder om och får drömträff. Bollen sänker sig in under ribban och målvakten har inte en chans. Ett typiskt Fredde P-mål.

Återstående delen av halvleken är jämn med chanser åt bägge håll. Ludde är så när på väg förbi målvakten, tyvärr avstyr målisen i sista sekund. Witte får ett friläge, där de rycker och drar i honom bakifrån, men han kommer till skott, bollen över. Straff? Nja, men det var verkligen på gränsen.

Under en 20-minutersperiod i början av andra är vi bra. Då känns det som att vi ska vinna detta. Vi får dock inte utdelning. Witte kommer igenom på kanten och skjuter från snäv vinkel som tar i gaveln. Oj vad jag ville haft den bollen snett inåt. Jag var tämligen fri, men det är bara att acceptera beslutet som tas i läget. Witte, som var het, får sedan ett friläge, men vänsterbacken sparkar ner honom bakifrån, inne i straffområdet. Jag trodde inte mina ögon när domaren friade. Solklar straff straff och rött kort.

Domaren stod i fokus ständigt denna match. Förutom att han halade upp kort till höger och vänster, blåste i pipan var och varannan minut och var allmänt kaxig (gick inte direkt att föra en dialog med honom) så missade han ett mål för Prespa. De är igenom och rullar bollen mot mål, och bollen ser ut att ta inne i målet, på hjulet, och sedan studsa ut igen. Där hade vi tur alltså.

Jag tvingas byta med 10 minuter kvar. Krampkänning och rejält orkeslös i benen. Jag vet inte varför det blev så. Visst, det var otroligt varmt att spela, men det brukar inte kännas så här tungt i benen. Jag hade också förberett mig på ett bra sätt. Kanske hade jag någon skit i kroppen (min sambo har legat rejält sjuk i över en vecka nu).

Sista kvarten trycker Prespa på och vi har svårt att hålla spelet uppe. Men det ser ändå ut som vi kan rida ur stormen och i alla fall få med oss en pinne hem. Men på övertid slår de in en boll i straffområdet som tar armen på Byström och domaren blåser straff. Vissa domare blåser, vissa friar. Det är någon minut kvar på klockan och Valentino Lai kan lägga in straffen bakom Deurell. Vi hinner få till någon halvchans sista sekunderna men det blir aldrig riktigt farligt.

Alltså, vi tappar poäng för andra matchen i rad på övertid. Blytungt. Man trodde inte att det kunde bli så mycket tyngre, men det kunde det tydligen.

***

De mest frekventa frågorna jag får från vänner och bekanta just nu är: varför är ni så dåliga? Varför vinner ni inte?

Och vad fan ska man svara? Jag vet inte. Vi har hamnat i en ond spiral. För det första är vi inte särskilt bra. Vi har också oflyt och marginaler emot oss. Vi har svårt att få igång något spel. Vi har svårt att göra mål och vi släpper in mål. Vi har inte haft samma startelva i någon match ännu. Jag tror knappt att vi haft samma lagdel i någon match i rad. Vi har också haft Jocke ståendes i tre matcher och David ståendes i tre matcher. Kontinuitet brukar vara a och o, men av olika anledningar (skador, sjukdomar, avstängningar, prestationer etc.) har Kent tvingats stuva om i laget hela tiden.

Och skadorna, dessa jävla skador. Det är inte på vilka spelare som helst vi får skador, utan det är på nyckelspelare såsom Calle (en av seriens bästa mittbackar), Anton (en mycket bra mitt- och ytterback på denna nivå) och Ville (fjolårets skyttekung i hela tvåan). Lägg därtill småskavanker på många andra samt att vi nu måste klara oss utan otursförföljde Snurre, som antagligen bröt sin hand igen i den senaste matchen. Snurre, som jag trodde väldigt mycket på innan säsongen, har haft extrem otur i år. Båtben brutet på försäsongen, sedan sjuk i en månad och därefter knäproblem när han äntligen kände sig på gång igen.

***

Det är i dessa tider man undrar varför man håller på med fotboll. Det är inte särkskilt kul för tillfället. Jag menar, hur kul är det att förstöra varannan helg genom att åka ner till Malmö och förlora? Då tänker man att det finns så mycket andra grejer man skulle kunna göra istället. Exempelvis skulle man kunna åka iväg på en weekend när man känner för det istället för att vara låst vid träningar och matcher.

Varför håller man då på? Jo, jag har spelat fotboll sedan jag var fyra år gammal. Det skulle kännas oerhört tomt utan detta. Och känslan att tillhöra ett lag (både på och utanför plan), en gemenskap, är också jävligt skön. Framför allt när man vinner och när det flyter på. Likt så som det gjorde under större delen av förra säsongen. Den känslan vill jag känna igen. En skön winning streak på ett gäng matcher skulle kännas fantastiskt.

Men vi är inte där nu. Vi är inte där vi själva och andra trodde vi skulle vara i år. Vi är i botten av tabellen och vi måste revidera vår målsättning. Målsättningen var att kriga i toppen. Det kan den inte vara längre. Vi kommer inte att åka ur serien och vi kommer inte att vinna serien - tyvärr. OAIK kommer att vinna. Som jag har sagt tidigare. De har stabiliteten, kvalitén och spetsen. Hela paketet har inte något annat lag i denna serie. Vi själva har exempelvis inget av detta för tillfället och måste inse allvaret i det hela och ta oss samman, göra det som ett lag, ta det därifrån. Kämpa. Ha kul. Vändningen kommer.

***

Och nej, vi förlorar inte fotbollsmatcher på grund av att vi inte har något damlag, som en person verkade vilja få det till. För övrigt hoppas jag (för den aktuella föreningens bästa) att denna person inte lyckas nästla sig in i den förening personen verkar ha siktet inställt på.

***

IFK Berga åkte på en blytung förlust efter ett sent och omdiskuterat mål på övertid i derbyt mot Nybro IF. Det var mycket skadeglädje och hån mot Bergalirarna (så som det brukar vara mot oss nu för tiden) i de sociala medierna.

Det sägs att skadeglädje är den enda sanna glädjen. Är det så? För många sorgliga människor verkar den onekligen vara så i alla fall.

***

På fredag kommer Magnus Hedman med flera till Kalmar och föreläser. Det finns platser kvar och det går bra att anmäla sig till mig på: johan.israelsson@smalandsidrotten.se

***

Fan vad jag tycker synd om dig. Men det kommer att bli bra. Du är så stark, både fysiskt och mentalt, och du är gjord för att hålla på med det du gör.

/ Johan Israelsson

• PERMALÄNK
• DISKUTERA

Magnus Hedman till Kalmar och den lokala fotbollen som app

Onsdag 15 maj 2013, 14:48

Magnus Hedman, Henrik Rydström och Dopingjouren föreläser i Kalmar fredagen den 24 maj.

Han var tredjemålvakt under den magiska sommaren 94 när Sverige tog ett brons i världens största mästerskap - Fotbolls-VM. Han är fostrad i AIK och varit proffs i klubbar som Coventry, Celtic, Ancona och Chelsea. Han har 58 A-landskamper i bagaget och har deltagit i fyra EM- och VM-slutspel.

Vem är detta? Jo, Magnus Hedman såklart.

Hedman har inte bara en fantastisk karriär bakom sig. Han har också haft ett rent helvete efter karriären. Han har dömts för dopingbrott och brott mot sexköpslagen. Han var så nere i skiten att han vid ett par tillfällen var nära självmord.

"Han var stjärna redan som ung tonåring. Sedan i Allsvenskan, landslaget och en rad proffsklubbar. Han gav allt för sin dröm. Och han fick allt han drömt om – en strålande karriär, en vacker fru, underbara barn och massor med pengar. Han var medias älskling. Han hade allt. Men när man ger allt för sin karriär finns inte mycket kvar när den är över och strålkastarljuset släcks. Det tog några ögonblick att rasera allt det som byggts upp under många år. Magnus förlorade allt. Det var smärtsamt – och mycket, mycket lärorikt.

Nu berättar Magnus Hedman sin historia. Den handlar om alla offer man måste göra för att nå sina mål och vad det kan kosta senare i livet. Om hur han kunde lyckas i fotbollsvärlden och sedan känna sig så vilsen när han lagt målvaktshandskarna på hyllan. Om vad lögner kan kosta och om vilken kraft sanningen kan vara, även om den är smärtsam. Nu har du chansen att ta del av Magnus berättelse om hur det kan gå till att ta lärdom av sina misstag och om den svåra men härliga vägen tillbaka."

Magnus Hedman kommer till Kalmar och Brofästet Hotell & Konferens fredagen den 24 maj och föreläser. Tiderna för konferensen är 12.30 - 16.30, och på plats finns även Henrik Rydström och Dopingjouren från Stockholm och föreläser kring kroppsideal och doping. Två stora samhällsproblem. Föreläsningarna passar alla. Spelare som ledare, elitidrottare som motionär, gammal som ung. Anmälan görs till mig på johan.israelsson@smalandsidrotten.se

En liten teaser: Hedman kommer att visa ett unikt filmklipp där han pratar ledarskap med ”The Special One” (Mourinho). Detta vill man väl som ledare inte missa? Nej, trodde väl inte det. Pjården och Kent är exempelvis redan anmälda till evenemanget. Målvakts-Johan, perfekt för dig att äntligen få träffa din idol, Hedman, in real life?!

***

Kul att det har kommit en app för den lokala fotbollen. Lokalbollen heter appen och det är tre kreativa Kalmargrabbar som ligger bakom detta - Auren, Hauke och Hampus. Ja, det är den Aurén. Han som kallas Tigern och har vaktat buren i bland annat KFF Tipselit, Liffen och Ängö BK.

Ett mycket bra och roligt initiativ där man nu kan få ännu bättre koll på de lokala lagen och dess matchresultat. Konceptet går ut på att föreningarna själva uppdaterar resultaten i appen och att de i motprestation får vara med i utlottningar där det finns priser som relaterar till fotboll och som kan komma till nytta i föreningen.

***

Vi har det fortsatt jobbigt i serien. Vi kryssade i helgen hemma mot Hässleholm. De kvitterar på en fast situation i slutminuterna. Bittert. Dessförinnan hade unge Måns Olström ett jätteläge att döda matchen. Tyvärr stötte han bollen över målet från en meters håll. Olström var såklart mycket besviken efter matchen. Men det är sånt som händer och det är bara att köra på. Olström stod annars för ett mycket piggt inhopp.

Vi gör en dålig förstahalvlek som slutar 0-0. Andra halvleken är desto bättre. Efter deras 1-0-mål är vi bra. Vi kör över dem i ungefär 30 minuter och vänder matchen genom mål av Max och WItte. Tyvärr lyckas vi som sagt inte att döda matchen trots många chanser. Och sedan kommer kallduschen på stopptid…

Något som är positivt är att vi äntligen gör mål igen. Det var ett tag sedan. Men vi vinner avsluten med 15-5 och matchen slutar 2-2. Bra? Nej, inte särskilt. Vi måste bli mer effektiva framåt och vi måste bli bättre på att täppa till bakåt.

Vi har fortfarande många spelare borta. Exempelvis Ville, Snurre, Jacke P, Järnesjö och Calle. En spelare gjorde dock comeback efter långt skadeuppehåll. Anton Arvidsson. Bra. Han behövs.

CC fick sitt tredje gula kort senast. Tre gula på fem matcher är väl sådär. Vad han fick kortet för? Han kastade gräs på motspelaren (?!). Så sa domaren till mig i alla fall. Men jag antar att det var gummikulor (granulat) från en av Sveriges sämsta konstgräsmattor han kastade. Fan, den mattan som ligger är helt jävla bedrövlig. Något måste göras. Det är helt olika sporter när man spelar på konstrgäs kontra naturgräs. Det blir ännu större skillnad när konstgräsplanen är hur jävla slut som helst. Och där tränar och spelar vi matcher 4-5 dagar i veckan. Så, nu fick jag avreagera mig lite.

Nästa match är på lördag mot Prespa i Malmö. Det vore gott med seger. Jag minns knappt hur det känns att vinna längre. Det ska bli inspirerande att möta Valentino Lai (tidigare i Serie A) på mitten. Enligt mina Malmökompisar håller han allsvensk klass.

***

Vi hyrde en film igår, Chasing Maveriks. Den rekommenderas. En skön rulle som är baserad på en verklig händelse. Vacker natur som förövrigt påminner en del om Australien. Även (surf) kulturen som råder i filmen påminner mycket om Australien.

/ Johan Israelsson

• PERMALÄNK
• DISKUTERA

Hur vi ska ta oss ur denna negativa trend? Jo, genom hårt jobb

Lördag 04 maj 2013, 20:24

Oj vad tungt det är att åka hem från Malmö utan en enda poäng. Vi förlorade mot FC Rosengård med 3-0. Känslan jag har just nu, några timmar efter matchen, hatar jag. Den känslan är fruktansvärd.

Varför förlorar vi med 3-0 då? För det första för att vi inte kan göra mål för tillfället. Vi börjar matchen helt ok och följer matchplanen. När vi vinner bollen ställer vi om snabbt och på detta sätt skapar vi tre heta chanser. Tommy P har ett friläge som målvakten räddar. CC har ett friläge där han försöker runda målvakten men där det går för sakta och målvakten läser honom och kniper bollen. Wittberg har ett läge, och oj vilket läge det var. Vi ställer om, jag slår ut bollen på Tommy P som tar med sig bollen ner mot kortlinjen och serverar en fri Wittberg som bara ska lägga in bollen i öppet mål. Men målvakten gör en snabb sidledsförflyttning och gör en bra räddning. Dock är avslutet i perfekt ”målvaktshöjd”. På marken och någon decimeter åt sidan är det mål.

Oerhört tungt att inte få utdelning på dessa chanser. Kanske sätter det sig mentalt. Vi går in i halvtid med ställningen 0-0 (som borde varit en ledning med ett par bollar) där vi låtit Rosengård ha mycket boll men vi har inte tillåtit dem att skapa särskilt mycket. Vi borde gå in med höga huvuden i omklädningsrummet. Det gör vi dock inte. Vi är tystlåtna och det känns som att självförtroendet på flera håll inte är det bästa.

Andra halvlek börjar inte alls bra. De har ett ribbskott precis i inledningen och vi blir darriga. Några minuter senare gör de 1-0. Ett väldigt billigt mål känns det som, där de gör mål för att vi är dåliga snarare än att de är bra. Det känns energilöst efter målet. Vi känns inte som en enhet, ett lag, som vill vända på matchen. Vi verkar inte tro på det riktigt. Varför vet jag inte. Det känns som det är för få som tar tag i det. Kring just detta saknas långtidsskadade Calle. I det verbala, i att mana på, i med och motgång.

2-0 kommer 10 minuter efter deras ledningsmål. David får en hemåtpass som han ska rensa men får felträff och den går rakt ut till en Rosengårdsspelare som kan ta med sig bollen och sätta dit den. Mentalt jobbigt. Två mål där vi bjuder på chanser. Vi försöker få in ett reduceringsmål och få lite liv i matchen men bollen vill inte in. Vi har många bra chanser men vi är helt enkelt för dåliga på att göra mål just nu. Tre matcher i rad där vi inte får in bollen. Det sätter sig i huvudet och det är något som vi måste få bort. Kriga på och fortsätta försöka. Jag är övertygad om att målen kommer och att vi då får lite flyt i det. Fjolårets skytteligavinnare i form, Ville (saknades idag pga. sträckning), får gärna komma och visa vägen nästa helg mot Hässleholm.

I slutet av matchen kan Rosengård sätta dit trean och den stora förlusten är ett faktum. Rosengård är ett bollskickligt lag och det är många lag som kommer att åker ner dig och förlora. Var så säkra. De har flera individuellt duktiga spelare som spelat i allsvenskan, superettan och även en kille som varit ungdomsproffs i Italien. De är skickliga med boll. Men de är inte skickliga utan boll. Och de gillar inte att ställa om från anfall till försvar. Något som vi visste, och utnyttjade, dock utan att utnyttja det till fullo. Det vill säga, att göra mål.

Denna inledning på säsongen är såklart väldigt tung. Fyra poäng på fyra matcher är inte godkänt för ett lag som vill vara med i toppen och kriga. Det är ungefär samma inledning som vi hade förra året. Hur kom vi ur den? Jo, genom hårt jobb, genom att följa direktiv och riktlinjer och genom att göra vårt bästa på varje träning och match. Och det är precis så vi ska göra för att komma ur denna ”svacka”. Jag hoppas att vi kan komma in i det där sköna ”flowet” som vi gjorde under förra vårsäsongen där vi hade sju raka vinster och på så sätt hakade på i toppen.

Och toppen av vår tabell är det faktiskt inte så långt upp till. Serieledaren, Ljungby (som snart kommer rasa) har tio poäng och till de lagen som ligger två, på sju poäng, är det bara tre poäng upp till. Alltså en mycket jämn serie där alla lag slår alla. Och det kommer säkerligen att fortsätta vara så under hela serien. Men jag tycker inte att vi ska titta uppåt i tabellen just nu. Utan vi ska bara fokusera på nästa match och göra det bästa utav det. Ta en match i taget helt enkelt (en klassiker).

Vi bryter ihop idag men vi tar nya tag i morgon och fokuserar på en bra träningsvecka så ska vi göra allt vi kan för att ta en trea hemma mot Hässleholm på lördag.

***

Jag vet att det finns många som gottar sig åt vår svaga säsongsinledning. Låt dem göra det. Vi fokuserar på vårt.

***

Det är tung och dyster musik i mina lurar i bussen hem. Imperiet och Nirvana.

***

Grattis på födelsedagen Lisa.

/ Johan Israelsson

• PERMALÄNK
• DISKUTERA

Ett kryss och ett tungt avbräck

Onsdag 01 maj 2013, 10:49

Calle med gips. Han får sikta in sig på höstsäsongen.

Vi kryssade mot Ljungby i söndags. 0-0 slutade det, och ja, det var ett steg framåt, oavsett vad folk säger. Vi förlorade ju som bekant mot Nike med 4-0 helgen innan och då är det väl självklart att ett kryss och en hållen nolla är ett steg framåt?

Vi ställde upp enligt följande:

David

Borgh, Serell, Calle, Max

Fredde P, Byström, Israelsson

CC, Ville, Tommy P

Prio låg på att börja matchen i rätt ände. Inte bjuda motståndarna på det minsta de inledande 20 minuterna. Och det lyckades vi bra med. Vi spelade ett väldigt kompakt och bra försvarsspel. Ljungby skapade inte en enda målchans under den första halvleken. Vårt anfallsspel? Inte bra. Vi slarvar i passningsspelet och har för bråttom framåt. Dock skapar vi några fina chanser. Fredde P har ett distansskott, som är stenhårt, målvakten står dock rätt och får upp en hand och tippar bollen till hörna. Hade målvakten stått någon halvmeter åt sidan, eller om bollen inte hade skruvat sig mot honom, hade Fredde P gjort ett drömmål.

Vi börjar andra halvlek bra och har två dubbelchanser inledningsvis. Mål där och vi vinner en sådan här match med två, tre mål. Vi fortsätter att trycka på. Ville snappar upp ett felpass djupt ner på Ljungbys planhalva och avancerar fri mot målet. Avslutet räddas tyvärr av målvakten. Målvakten som för övrigt måste gjort en av sina bästa matcher under karriären. Några minuter senare har jag ett skott med yttersidan som skruvar sig mot bortre, målvakten ser bollen sent, men får ändå fingertopparna på den och tippar den till hörna. Ludde, som gjorde comeback efter 18 månaders skadefrånvaro, har två fina lägen som tyvärr inte resulterar. Jag hade unnat Ludde att bli matchvinnare något oerhört, men det får bli en annan gång istället.

Sista 20 minuterna blir, som det så ofta blir när man går för fullt för ett ledningsmål, Hawaii-betonad fotboll. Det är böljande fotboll fram och tillbaka. Och det är nu Ljungby skapar några farligheter. De ha en boll som Lewton räddar någon meter från mållinjen och de ropar på straff när deras anfallare går omkull i kamp med David. Om det är straff? David säger nej, deras anfallare säger ja. Hade det varit tvärtom hade jag skrikit på straff och blivit vansinnig om domaren inte hade blåst.

Matchen slutar som sagt 0-0. Vi är inte nöjda med det resultatet. Detta är en match vi ska vinna. Vi vinner exempelvis skotten på mål med 16-3. Och i normala fall gör man kanske tre mål på dessa chanser. Men det är bara att kämpa på. Jag hade varit orolig om vi inte hade skapat något. Men nu är jag det inte.

Vi får inte glömma att Ljungby, före denna match, hade två raka vinster, mot Nike och Oskarshamn. De gjorde tre mål på Nike och fyra mål på Oskarshamn så det var skönt och att vi kunde nolla dem. Jag tycker dock att Ljungby var fruktansvärt uddlösa. De skapar inte mycket och deras anfallsspel var nästintill obefintligt.

Vi laddar om batterierna och siktar på att åka och hämta en trea i helgen. Vi åker till Malmö och Zlatans gamla kvarter för ett möte mot FC Rosengård. Jag känner flera spelare där som jag spelade med i Limhamn Bunkeflo. Exempelvis Ylli, Guri och Sadat. Det ska bli kul att träffa dem. Det vore ännu roligare att vinna mot dem.

Frågan är om vi behöver ha med oss egna säkerhetsvakter som kan vakta buss och omklädningsrum. För några år sedan, när FC Rosengård låg i division 1, så hade nämligen många av lagen med sig egna vakter. Varför? Jo, de ville inte råka ut för samma sak som ett lag tidigare hade gjort. Jag minns inte vilket lag, men det var i en seriematch där Rosengårds motståndare ledde med 3-0 i halvtid. När man kommer in till halvtidsvilan så var allt, precis allt, stulet från omklädningsrummet. Grabbarna har inget val än att gå ut och slutföra matchen. Men man kan inte riktigt fokusera utan faller ihop som ett korthus i andra halvlek och matchen slutar 4-3 till Rosengård…

***

Det roligaste på matchen i söndags var att se Sjukgymnast-Jimmy på plats. Han är en fantastisk människa och en av de snällaste personerna som jag känner. Jag hoppas få se honom snart igen.

***

Witte, som var sjuk under förra veckan, lirade i måndags B-lagsfotboll. Matchen mot Oskarshamns AIK slutade 1-1. Witte gjorde Liffens mål och detta på en drömfrispark. Själv säger Witte att det var exakt så som Ronaldo skjuter sina frisparkar. Undra om han är sugen på att dunka dit en likadan i helgens A-lagsmatch?

***

Calle har haft problem med en fot i flera månader. Under matchen knakade det till i samma fot och han tvingades utgå. Det visade sig vara en fraktur i foten, operation väntar och han blir borta runt 10 veckor. Mycket tungt att få en sådan viktig spelare skadad. Kämpa Calle!

På tal om skador så härjar det en hel del sådana i truppen. Ville tvingades utgå i andra halvlek mot Ljungby med en sträckning. Hans medverkan i helgen är tveksam. Jacke P tvingades utgå i bilagan, likaså Snurre. Skador på duktiga spelare men vi har en bred trupp och får göra det bästa av situationen.

***

Fotbollstittande idag. IFK Kalmar – Östers IF klockan 16.00 på Fredrikskans. Gratis inträde. En mycket viktig match. Ska IFK hänga kvar i Elitettan så måste man nog vinna sådana här matcher.

***

Igår fyllde jag hela 27 år. Tack för alla gratulationerna!

/ Johan Israelsson

• PERMALÄNK
• DISKUTERA

Revanschlusta och fotboll på biblioteket

Söndag 28 apr 2013, 12:07

Detta inlägg skrevs igårkväll (lördag) men kunde inte laddas upp på grund av tekniska fel.

***

Vi känner stor revanschlusta inför morgondagens match mot Ljungby. Imorgon är det karaktär och attityd som står högst på agendan. Ljungby har börjat serien bra, de har två raka vinster. Det vore oerhört skönt att slå dem imorgon så att deras första förlust blir ett faktum. Matchen spelas på hemmaplan i Lindsdal och startar klockan 16.00. Kom dit och kolla! Vi ska bevisa att förra helgens bedrövliga match var en engångsföreteelse.

Det spelades flera matcher i vår serie idag. Exempelvis åkte Karlskrona på en blytung förlust hemma mot Hässleholm. Målisen, Sebbe-Sill i Karlskrona, kvitterade till 1-1 på straff i 90:e minuten. Men Sillen fick inte agera poängräddare, utan Hässleholm slog in segermålet i 93:e matchminuten. Oskarshamns AIK åkte också på ett sent baklängesmål i bortamötet med Kvarnby. 1-1 slutade den matchen.

Som jag har varit inne på tidigare så kommer denna serie att vara mycket jämn och den kommer antagligen inte att avgöras förens långt in på hösten.

***

Kalmart FF kryssade hemma mot Åtvidaberg idag. Matchen slutade 0-0. Jag tycker att Kalmar inleder bra och har ett vårdat och lite småfyndigt spel. Efter ungefär 20 minuter drabbas Åtvidaberg av en fruktansvärt hård utvisning. Jag förstår inte hur Strömbergsson kan hala upp det röda kortet i den duellen. I mina ögon är det gult kort, absolut inte mer. Denna utvisning förstör matchen. Åtvidaberg tvingas backa hem och stänger ytorna på ett bra sätt.

Idag saknade jag min bror på planen. Jag saknade hans boxspel och hans hotande löpningar in i densamma. Nu blev KFF fruktansvärt statiska. Man spelade och höll i bollen men man skapade absolut ingenting som vållade några bekymmer hos motståndarna. Ett par ofarliga skott utifrån var väl det enda man mäktade med. Utan Erik har man ingen att slå in bollen på i straffområdet. Det är ingen mittfältare som går in boxen, och i de få fall man gör det, så gör man det halvhjärtat. Det finns ingen hänsynslös ”killer” som offrar sig i löp och dueller som Erik är så bra på.

Kalmar FF utnyttjade alla sina byten under matchen, dock gav inget av dem någon effekt och det var heller inget som förändrade matchbilden. I ärlighetens namn låg Åtvidaberg närmast segern. De hade inte särskilt många chanser. Men de hade den farligaste. De hade en nick där Etrit står för en mycket bra reflexräddning.

Ett Kalmar FF med en riktigt bra anfallare som gör 15 mål skulle nog kunna vara med och nosa i toppen av tabellen i år. Men utan en sådan spelare så hamnar man antagligen någonstans i mitten.

***

Idag agerade jag domare på Fotbollslördag på Stadsbiblioteket. Och vad är nu detta? Jo, biblioteket, Kalmar kommun och Smålandsidrotten arrangerade detta unika event i ett försök att marknadsföra sommarens Dam-Em i Kalmar. Det hade byggts upp en mindre fotbollsplan inne i biblioteket som bestod av en konstgräsmatta, innebandysarg och innebandymål. Här lirade fyra flicklag, från IFK Kalmar och Färjestadens GoIF, mot varandra. Tre mot tre. Tjejerna var iklädda i Tyskland, Norge, Island och Hollands landslagströjor. Alltså lagen som spelar i Kalmar i sommar. Det var många duktiga tjejer och det vara många leenden på läpparna. Både hos tjejerna och hos (föräldrarna) i publiken.

Den skickligaste av dem alla, som entrade bibliotekets konstgräsmatta denna dag, var en svensk ”fotboll-freestylare” vid namn Emil Jylhänlahti från Borås. Han var oerhört skicklig. Han har varit runt i 20 länder och visat upp sina fotbollskonster. Här kan ni gå in och titta på Emils magiska trix: http://www.emilfreestyle.se/

***

Igår hade jag en mycket trevlig födelsedagsbjudning för nära och kära. Jag fyller nämligen år i nästa vecka. Den bästa presenten jag fick står mellan Fackes biljetter till Håkan Hellströms konsert i sommar och brorsans present, en ”wireless speaker adapter”. Denna sistnämnda kommer att användas flitigt när det ska spelas musik i lägenheten.

***

IFK Berga gick på pumpen idag på bortaplan mot Asarum, 0-1 förlorade de med. Asarum är inte alls oävna men det förvånar mig ändå att IFK Berga inte vinner denna drabbning med tanke på det lag man ställde på planen idag. Men det var nog många som blev förvånade över vår (stora) förlust i förra helgen och fotbollen är inte alltid logisk.

Kul för IFK Kalmar, som idag tog sin första poäng för säsongen. IFK kvitterade på övertid. Detta gör antagligen att bussresan hem från Stockholm känns lite lättare.

***

Nu är det laddning inför morgondagens match som gäller. Jag hade gärna laddat till Pluras kök. Men tyvärr har detta slutat för säsongen.

/ Johan Israelsson

• PERMALÄNK
• DISKUTERA

Revanschlusta och fotboll på biblioteket

Söndag 28 apr 2013, 10:27

• PERMALÄNK
• DISKUTERA

Kollektiv kollaps

Söndag 21 apr 2013, 12:21

0-4 i hemmapremiären mot GIF Nike. Jo, det är faktiskt sant. Även om jag själv, så här dagen efter, har svårt att tro och fatta det. Så, vad fan hände?!

Vitar det från början. Efter den tunga, och viktiga segern i premiären borta mot Karlskrona, drabbades över en handfull spelare som startade matchen av sjukdom. Även vår huvudtränare Kent Bohman tvingades ligga nerbäddad på tisdagen och missade därför, kanske veckans viktigaste träning. Den träning som det brukar vara bäst fart på av alla veckans träningar.

I de lag/föreningar jag spelat i blir det aldrig samma kvalitet på träningarna när huvudtränaren saknas. Varför blir det så? Jag vet inte. Men jag vet att det händer på alla nivåer. Det kunde se likadant ut under fjolåret i Kalmar FF, när Giles, hade hand om träningarna i Nannes frånvaro.

Vissa spelare gör alltid sitt bästa på träningarna medans andra spelare verkar skita fullständigt i att göra en bra och seriös träning. För mig är detta helt ofattbart och jävligt dåligt mot gruppen, men även mot sig själv. Istället för att gå ner på träningen och göra ett bra pass skulle man istället kunna sitta hemma och äta chips (som Snurre sa efter tisdagens träning). Det hade gett ungefär lika mycket.

Lägg därtill en måndagsträning som också var katastrof. Trots att Kent var på plats. Samtliga verkade jävligt sega. Kanske beroende på den tuffa matchen som vi hade spelat några dagar tidigare. Konstigt i så fall. På dessa (vilo)dagar bör alla, som är hyfsat tränade, återhämta sig någorlunda. Men det finns ju också en hel drös med spelare som inte spelade matchen och som borde haft energi i överflöd.

I torsdags genomförde vi sista träningen innan match. En ok sådan, men det märktes att flera spelare var, och hade varit sjuka. Det såg, och kändes lite segt. Vi brukar i normala fall alltid träna på fredagar, någon timmes matchförberedande träning. Men det kunde vi inte denna gång. Stadens näst bästa lag, har nämligen knappt tillgång till träningstider för tillfället, och denna fredagseftermiddag fanns det ingen tid ledig.

Vad vill jag då få sagt med detta? Det är inga undanflykter för ett bedrövligt jävla reslutat. Men det var förutsättningarna som rådde inför matchen. Och mycket av förutsättningarna kunde vi ju faktiskt själva ha påverkat. Som exempelvis att vi skulle ha presterat bättre på måndags- och tisdagsträningarna. För mig är det a och o att bedriva och genomföra bra träningar. Det är oerhört viktigt att ta tillvara på varje träningstillfälle vi har, eftersom vi inte tränar speciellt mycket, inte i mina ögon sett i alla fall.

Matchen då? Fredde P, som är en väldigt viktig spelare hos oss, hade inte tränat på hela veckan. Han var utanför truppen. Byström och Tommy P, som startade sist hade varit sjuka och återfanns på bänken. Jag var sjuk under veckan men lämnade klartecken och startade matchen. Så här såg laget ut:

Deurell

Drott, Serell, Calle, Lewton

Ville, Max, Israelsson

Witte, Jacke P, CC

Avbytare: David, Oliver, Tommy P, Byström, Borgh, Snurre, Ludde (Kul! Tillbaka i truppen efter låååång skadefrånvaro).

Det märktes redan på uppvärmningen att det var lojt och energilöst. Ibland brukar det inte spela någon roll hur det känns/ser ut på en uppvärmning. Man kan göra bra uppvärmningar och sedan blir det mindre bra på matchen och vice versa.

Men oj vad lojt och energilöst det var den inledande kvarten hos oss. Målet var att sätta gång bollen i backlinjen och spela fotboll denna eftermiddag. Någon som vi inte direkt lyckades med. Vi var stabbiga, satte varandra i skiten, hade dålig rörelse och tappade boll i farliga lägen. Inte den starten man vill ha. Nike vann boll i farliga lägen och hade nära till mål. Efter 10 minuter river Deurell ner en spelare i straffområdet. Straff och gult kort. Kändes lite onödigt eftersom spelaren var på väg bort från målet. Men situationen ska kanske inte uppstå över huvudtaget då försvarsspelet var ganska dåligt. Vi jobbar för mycket en och en och de får komma rättvända och sätta in bollarna. De sätter säkert dit straffen.

2-0 kommer några minuter senare. Vi står och sover på ett inkast långt ner på vår egen planhalva. Nike-spelaren vänder upp, och skjuter på vinst och förlust mot målet. Han får drömträff och bollen går i en båge över Deurell och in i bortre krysset. Han kommer aldrig mer göra ett liknande mål. Tungt, tungt.

Efter detta höjer vi oss och kommer in i matchen, i alla fall för en stund. Här har vi en riktigt bra möjlighet att komma in i matchen genom CC som får ett friläge. Precis innan skottögonblicket blir CC upphakad, men han väljer att försöka stå på benen och komma till ett halvdant avslut som målvakten räddar. Straff? Ja, om CC går omkull är det straff och utvisning. Marginaler. Beslut. Domaren.

Precis innan halvtid kommer den tredje kallduschen. En långboll som vi ser ut att vara först på, men som vi av någon konstig anledning inte är, når fram till en kille som kan sätta in bollen i boxen till en spelare som tar med den och avancerar och lägger in bollen säkert i mål.

I halvtid gör vi några förändringar och bestämmer oss för att gå ut och ge det en rejäl chans till att vända matchen. Vi börjar sätta lite längre bollar och ska jaga ett tidigt reduceringsmål. Men detta lyckas inte alls. De längre bollarna fastnar allt som oftast på en Nike-spelare och då är det lång väg hem för oss. Det är en jobbig fotboll att spela och det är enkelt för Nike att hålla i bollen när vi inte är samlade och när vi jagar en och en. Vi skapar inte särskilt mycket i andra halvlek, vi ska kanske ha en straff men domaren hade bestämt sig för att absolut inte ge oss någon sådan idag. Även Witte gick omkull i straffområdet i första halvleken. Enligt min pappa som stod nära händelsen är det en solklar straff. Men men, så är det ibland. Innan slutsignalen ljuder kan de kontra in fyran och förnedringen, på hemmaplan, är ett faktum.

Detta var en kollektiv kollaps som jag aldrig sett maken till innan. Samtliga får rannsaka sig själva och sin egen insats. Underskattning? Kanske. Ibland verkar vi tro att vi är några jävla stjärnor som är bättre än vad vi egentligen är. Med rätt attityd, inställning och löpvilja så vinner vi mot ett sådant här lag 9 gånger av 10. Har vi inte dessa attribut på plats så förlorar vi.

Och jag tycker att vi kan sluta prata om att vara med i någon jävla toppstrid. I alla fall för stunden. Nu handlar det om att gå tillbaka till grunderna och göra ett jävligt hårt jobb och visa att vi faktiskt är ett bra lag.

Sedan ska det understrykas att det inte är någon fara på taket. Vi har tre poäng på två matcher. På de inledande fyra matcherna förra året hade vi väl skrapat ihop till tre poäng tror jag. Och ändå var vi med in långt på hösten och slogs om seriesegern.

VI kan väl också säga redan nu att det inte kommer att vara något, eller några lag, som drar ifrån och vinner serien med 50-55 poäng. I denna serie kommer alla lag slå alla och det kommer antagligen vara ett getingbo, både i toppen och i botten av tabellen.

Jag vill även lyfta fram Anton Arvidsson som är en väldigt duktig försvarsspelare på denna nivå. Anton är tyvärr enormt skade- och sjukdsomsdrabbad. Jag saknar Antons lugn och följdsamhet på planen. Jag hoppas att han snart kan vara tillbaka och bidra.

Nu bryter vi ihop och kommer igen. Imorgon är det nya tag och fokus på söndagens match, även denna hemma, mot Ljungby som har skrapat ihop full pott så här långt.

/ Johan Israelsson

• PERMALÄNK
• DISKUTERA

Filip Sachpekidis, bra KFF-lir, hemmapremiär och ett par Doc Martens

Fredag 19 apr 2013, 14:13

Mina nya Doc Martens, som grabbarna i laget gav mig gliringar för. Men Tintin, målvaktstränaren, hyllade dem.

Våren och värmen verkar äntligen ha kommit till oss. De senaste dagarna har det till och med blåst lite ljumna vindar.

Jag har denna vecka passat på att byta till sommardäck, på min splitter nya bil, som tyvärr inte fungerar som en splitter ny bil borde fungera. Jag hoppas att få klarhet i vad det är för fel annars får de beställa en ny bil till mig.

Jag ljög innan. Jag har själv inte (såklart!) bytt däck på min bil utan det skötte stans bästa bilverkstad, Lindsdals Däck och Bilservice. Josefs grabbar tog hand om detta med bravur. Ägaren av bilverkstaden, Josef Sachpekidis, har jag känt länge. Det är alltid lika trevligt att träffa honom och tugga massa fotboll. Josefs son, Filip, lämnade Lindsdals IF för cirka två år sedan för att gå in till Kalmar FF. Och där har utvecklingen gått spikrakt uppåt. Han är bofast i sitt landslag, han har fått känna på träning med A-laget (kanske beroende på det intresse som finns från andra klubbar) och varit i flera europeiska storklubbar och tränat.

Filip har inget kontrakt med Kalmar FF för tillfället, jag vet att det finns konkreta bud från dem, men även från andra (stora) klubbar. Det ska bli intressant att följa utvecklingen här. Det ska också bli intressant att följa Filips utveckling och karriär i stort. Jag tror mycket på honom. Förutom talangen och spetsegenskaperna han besitter, så verkar han ha det kanske allra viktigaste: huvudet, det mentala och viljan att lära sig och lyssna och ta åt sig. Fortsätt så, Filip.

***

Jag har legat däckad några dagar med en bedrövlig förkylning. Men jag har varken feber eller halsont så jag hoppas kunna vara med och hjälpa laget till en ny trea imorgon. Bara det inte kommer något bakslag idag eller i natt.

Tanken var att jag skulle skippa Kalmar FF igår. Tanken var istället att vara hemma och kurera mig. Men jag ville så gärna se Elfsborg live i år. Och då kommer det inte så många fler chanser. 18.45 bestämde jag mig för att gå på matchen och jag pälsade på mig och begav mig till GFA.

Jag är glad att jag bestämde mig för att gå på matchen. Inte för att jag fick se Elfsborg lira, utan för att jag fick se Kalmar FF göra en av sina bästa matcher på väldigt länge. Framförallt första 30 minuterna var mycket bra. Man vårdade bollen, hade ett snabbt och fyndigt passningsspel samt stor rörelse i laget. Det var väl bara de riktigt heta målchanserna som saknades. Sista tredjedelen har man stora problem, som jag och alla andra i den här staden varit inne på. McDonald håller inte. Han springer som en galning och han sparkar gärna ner folk som är i hans väg. Tyvärr bidrar han inte med något kreativt framåt. Kalmar FF behöver en bra anfallare och det redan igår. Vi får se om man öppnar plånboken i sommar och tar in något nytt.

Elfsborg då? Bedrövliga i första halvlek. Oj vad mätta de såg ut att vara. De tog inga löpningar, framförallt inga löpningar utan boll som är så viktigt, och de var otroligt nonchalanta i passningsspelet. De har antagligen allsvenskans bästa trupp men uppträder som ett gäng primadonnor som tror att allt ska gå av sig själv. Om det inte tar på sig blåstället, och det kvickt, blir det ingen guldjakt för detta lag. Och jag vågar knappt tänka på hur det kommer att gå i CL-kvalet om man inte skärper till sig. En spelare som jag ger godkänt hos bortalaget igår är Bangura. Jag har själv mött honom när han lirade i Värnom och det är en mycket, mycket fin spelare. Fantaskisk teknik och känsla med bollen. Han vrider och vänder och får allt som oftast med sig bollen. Tvåfotaren på Solheim, där det egentligen inte fanns någon yta att gå förbi på, var magnifik.

***

Hemmapremiär imorgon för vår del. Mot GIF Nike klockan 15.00. Vore kul om det kommer lite publik som vi förhoppningsvis då kan bjuda på bra fotboll. På Liffens hemsida kan ni läsa en "inför-matchen-intervju" med skyttekungen Ville Fredriksson.

***

Mina Doc Martens, som jag beställde för ett tag sedan, kom hem igår. Och jag gillar dem, mycket. Dock fick jag, som väntat, en hel del gliringar för dem av grabbarna i laget. Det var bara Målvaktstränar-Johan, alias Tintin, som hyllade dem och skulle gärna äga ett par likadana. Han har klass, den där Tintin.

/ Johan Israelsson

• PERMALÄNK
• DISKUTERA

Håkan Hellström, annan vass musik och Malmö FF:s supernolla

Onsdag 17 apr 2013, 21:20

Mot Skövde borta 2010 med min gamla klubb Limhamn/Bunkeflo. Robin Olsen och gamle Österspelaren Marco Da Silva fredar målet (bild tagen av Viktor Ljungström).

Äntligen. Idag släpptes Håkan Hellströms nya platta. Jag har hunnit lyssna på den några gånger, och så här långt gillar jag främst Du kan gå din egen väg och När lyktorna tänds. Jag måste även lyfta fram singeln, med samma namn som plattan Det kommer aldrig va över för mig. I början var jag lite besviken på låten men den blir bara bättre ju mer man lyssnar på den.

När vi ändå är inne på musik så tänker jag ge er lite tips på vass musik. Här kommer en salig blandning som ni kan göra en skön playlist av på Spotify:

The xx – Intro.

Gil Scott-Heron & Jamie xx – I`ll take care of u

Jonathan Johansson – Stockholm

M83 – Midnight City

Kurt Vile – Baby´s Arms

Morrissey – Irish blood, English heart

The Streets – Empty Cans

Eldkvarn – Alice

Ulf Lundell – Jag saknar dig

We Are Augustines – Book of James

Bruce Springsteen – Lift me up

Fred Åkerström – Luffaren

Glasvegas – Geraldine

Neil Young – Old man

Fleet Foxes – Mykonos

John Holm – Ett enskilt rum på Sabbatsberg

Håkan Hellström – Atombomb

***

Jag är mycket sugen på att plocka en ny trea i vår hemmapremiär på lördag. Dock måste jag kurera mig och bli kvitt min dunderförkylning. Det verkar gå en mindre epidemi i laget men förhoppningsvis ska alla vara fit for fight till helgens drabbning mot GIF Nike från Lomma, utanför Malmö.

***

Jag blir mycket imponerad av min gamla lagkopmpis, målvakten i MFF, Robin Olsen. När Johan Dahlin är skadad så går han in och levererar. Ikväll spikade han återigen igen målet i den tuffa bortamatchen mot AIK på Friends Arena. Det betyder att han, på sina fyra allsvenska matcher, har fyra nollor. Imponerande! Det kunde man inte tro när han, efter att ha lämnat vårt lag i ettan, lirade fotboll i division 5 under ett halvårs tid.

/ Johan Israelsson

• PERMALÄNK
• DISKUTERA

Malmö FF - Kalmar FF, premiärseger och Skavlan

Söndag 14 apr 2013, 18:30

Nyss hemkommen från Stars & Stripes där jag och min kära mor fick bevittna Malmö FF slå Kalmar FF med 1-0. Resultatet var rejält i underkant. Hur många 100-procentiga chanser hade MFF sista 10 minuterna?

Det var ingen välspelad match. Det var en ryckig match med mycket avblåsningar, skador och utdelade kort. Tycker väldigt synd om den skadade, unge debutanten i himmelsblått, Alexander Blomqvist. Det såg ut som att hans korsband gick av. Jag har själv drabbats av två korsbandsskador och har därför erfarenhet av denna djävulska skada. Skadan är inget man önskar någon, framförallt inte en ung lovande fotbollsspelare. Vi får hålla tummarna att det ”bara” är något ledband i knäet som är trasigt.

KFF har återigen väldigt, väldigt svårt att skapa något framåt. Ring har ett hyfsat avslut som min gamla lagkompis i MFF-buren, Robin Olsen, får sträcka ut på och parera till hörna. Hallberg har en farlig nick men annars hände det inte mycket framåt. Vi får hoppas att det blir bättring på anfallsspelet till nästa match som äger rum på torsdag, på GFA, mot Elfsborg.

***

Vi inledde seriespelet i fredags kväll borta mot FK Karlskrona, och detta på en regntung naturgräsmatta. Det var första gången vi gick ut på gräs och man kan lugnt konstatera att det skiljer en hel del på naturgräs kontra konstgräs. Det blir en helt annan fotboll på naturgräs, där man kan pressa på ett mycket mer aggressivare sätt. Vilket var ett av målen vi hade före matchen; att vara aggressiva och vinna duellspelet.

Följande lag startade:

Deurell

Drott, Serell, Calle, Lewton

Ville, Byström, Israelsson

Jacke P, Fredde P, Tommy P

Vår matchplan var att spela väldigt cyniskt till en början. Vi ville inte bjuda på någonting och skulle skicka långt första 15 minuterna. Vi skulle vinna bollen högt upp i farliga lägen för att snabbt kunna komma till avslut. Detta verkade även vara Karlskronas taktik. Inledningsvis tjongades det bollar fram och tillbaka mellan lagen. Det kan inte ha varit kul, för den, med division 2-mått mätt, stora publik (nästan 700 personer) att skåda. Men nog skulle de få underhållning för entrépengen då de skulle bjudas på en hel del mål.

Karlskrona är hetare än oss. Vi krigar på, men lite för mycket en och en, och vi låter dem vinna för mycket andrabollar. De tar ledningen med 1-0. Men vi replikerar snabbt, jag hittar in med en lyftning på bortre till Ville, som distinkt sätter dit bollen bakom barndomskompisen, Sebbe-Sill, i målet. Sillen som förövrigt är magisk med sina fötter där bak.

1-1 står sig till halvtid. Under vilan pratar vi om att vi ska vara lite hetare och starkare i allt vi gör. Vi ska springa lite mera och vinna lite mera dueller. Framförallt i andrabollsspelet måste vi bli bättre. Karlskrona börjar andra halvlek bra och skapar ett tryck mot oss. De spelar småfyndig fotboll stundtals och vi låter dem spela den sortens fotboll. Vi jobbar fortfarande lite för mycket en och en och de kan hitta in i farliga ytor framför vår backlinje. Vi räddar något skott på mållinjen och de har även ett halvt friläge som träffar gaveln. En kvart in i andra går Jacke P och Tommy P ut, de har löpt mycket på den tunga planen. In kommer CC och Witte med energi. Matchen böljar fram och tillbaka. När det är 10 minuter kvar skjuter Ville ett skott som ser ut att gå klockrent i krysset, dock får en Karlskrona-spelare upp en hand, rött kort och straff. Fredde P stegar fram och sätter säkert bollen i nät. En man mer och 10 minuter kvar. Det kändes säkert. Men direkt efter avsparken slarvar vi med en tillbakapassning och pang så är det 2-2. Tungt!

Kent vill gå för tre poäng och plockar ut backen Drott och sätter in Snurre. Snurre har inte varit på plan i många sekunder när jag hittar in till honom i bortre delen av straffområdet. Snurre fintar sin back och går inåt och avlossar en kanindödare mot första stolpen. Sillen i målet är på bollen men den smiter in under hans kropp. Oerhört skönt. Även om det är lite stirrigt i slutet av matchen så skapar inte Karlskrona något och vi kan inkassera en mycket skön premiärseger.

FK Karlskrona gör en bra match. De har ett ungt lag med några vassa lirare i. Sjöö är alltid jobbig att möta, tvåmålskytten, Åkerman, kommer oroa många försvar och sedan hade de någon bra lirare på mitten också.

Nu laddar vi batterierna inför hemmapremiären som äger rum på lördag, mot GIF Nike, klockan 15.00.

***

Övriga resultat i vår serie:

Oskarshamn – Sölvesborg 1-0

Nike – Ljungby 1-3

Torn – Rosengård 3-2

Kvarnby – Prespa 4-0 (antagligen är det så här vi får se Prespa i år, kommer blanda rejäla bottennapp med fina resultat).

BW90 – Hässleholm 6-1

***

Missade Skavlan i fredags men såg reprisen av det igår. Vilket program! Säsongens i särklass bästa. Men hade man förväntat sig något annat när Håkan Hellström var på plats? Nej. Han framförde inte bara en grym version av, Det kommer aldrig va över för mig, han briljerade också med sin engelska. Eller han briljerade väl inte men man fick sig ett gott skratt i alla fall. Håkan är inget vidare på engelska och han hatar att prata det.

Förresten så smygsläppte Håkan två låtar på Spotify i fredags. Pistol och Valborg. Kan nog bli bra när man väl lyssnat in sig på dem. Jag gillar soundet i Pistol.

***

Tung hemresa för IFK Kalmar efter 3-0-förlusten uppe i Umeå. Surt att bränna en hel helg och torska en premiär med 3-0. Men det är bara att ta nya tag. Men farhågorna om vem/vilka som ska göra målen i år besannas. Tyvärr är det nog inte första gången som man kommer att gå mållösa av planen. Därför måste man sätta försvarsspelet och bygga därifrån framöver.

***

Ahonen började säsongen bra uppe i Luleå. I 1-1-matchen mot Dalkurd hängde han dit IFK Luleås mål. Dorch hoppade in i andra halvlek.

Min gamla klubb, Limhamn,Bunkeflo, började bra i den andra ettan, den södra, genom att slå Skövde hemma med 3-0. En av målskyttarna var OAIK-bekantingen Secka. Perfekt start för detta unga lag.

***

Jag gjorde mitt eget lag till Liffens Guldfemma i förra veckan. Käng United gjorde en bra omgång i första rundan och jag hoppas haka på i toppen under säsongens gång. Här kan ni se ställningen i Liffens Guldfemma: Guldfemman

I toppen ser vi Repan United (Nicklas Östman), Popcornmaskinen (Micke Sandebäck) och Spjutet (Tommy Petersson).

/ Johan Israelsson

• PERMALÄNK
• DISKUTERA

Premiärelvan, så här slutar vår serie och fem profiler

Torsdag 11 apr 2013, 20:39

Imorgon är det dags. Seriepremiär borta mot FK Karlskrona. Och premiärelvan ser ut som följer:

Deurell

Drott, Serell, Calle, Lewton

Ville, Byström, Israelsson

Jacke P, Fredde P, Tommy P (skön Peterson-trio för övrigt).

Avbytare: David, Max, Oliver, CC, Snurre, Borgh, Witte

Matchen spelas på Karlskronas ordinarie plan, Västra mark. Det blir vår första match på gräs för i år. Och vi kan väl anta att planen kommer att vara väldigt dålig. Vad betyder det? Jo, kamp, kamp och åter kamp. Det gäller att vi vinner våra dueller över hela banan. Spelet (passningsspelet) i en sådan här match får komma i andra hand. Även om vi såklart vill lira boll och hitta kombinationer, framförallt i sista tredjedelen.

***

Verkar som att det ska åka en del lirare från Kalmar/Lindsdal och kolla på matchen. Alltid kul med lite känningar i publiken.

B-G ”Plura” Svedjenäs, Tobbe ”Lets go fucking mental” Davidsson, Samme-lös, Brorsan, morsan, motorsågens Zlatan, JC, Facke och Tjabba är exempelvis några som flaggat upp för att de ska ta sig neråt till Karlskrona.

***

Jag blev, som jag varit inne på tidigare, ombedd av Barometern att tippa vår serie samt ta ut fem profiler. Så här såg det ut:

1, Oskarshamns AIK

Gjorde en kanonsäsong 2012 och var så när att ta klivet upp i ”ettan”. Tappat viktiga poängspelaren Peiman Eliassi men har värvat in vassa spelare med erfarenhet från spel högre upp i seriesystemet.

2, BW90

En förening med stora ekonomiska resurser. Har gått som tåget på försäsongen och värvningen av svenska landslagets futsal-målvakt, Robin Armandt, är viktig.

3, Lindsdals IF

Jag hoppas givetvis att vi kan vara med och slåss om seriesegern men det hade varit för stor press att sätta oss som vinnare. Jag överlåter favoritskapet till Oskarshamns AIK istället.

4, Prespa Birlik

Seriens mest profilstarka lag. Många spelare som spelat elitfotboll, både innanför och utanför Sveriges gränser. Har haft stor spelaromsättning och ibland är det lite för mycket ”jaget för laget”. Men får Prespa ihop det blir dem sylvassa.

5, FC Rosengård

Ett lag som håller på att genomföra en generationsväxling. Finns mycket talang i truppen och på hemmaplan, i ruffiga Rosengård, kan man slå alla lag.

6, Torns IF

Har ett homogent lag som jobbar hårt för varandra. Är svårspelade.

7, Ljungby

Starkt hemmalag men har tappat viktiga Oskar Olsson till Superettan och Jönköping Södra vilket gör att de hamnar i ingenmansland.

8, FK Karlskrona

Hopslagningen med Lyckeby kommer inte att bära frukt denna säsong. Nedre halvan för LIF-bekantingarna Sebastian Halle och Robin Sjöö.

9, GIF Nike

Ett lag som varit nära att åka ur serien de senaste åren men lyckas alltid reda ut det. Får det tufft även i år.

10, Kvarnby IK

Profillöst lag som får slåss i botten.

11, Hässleholms IF

Nykomlingen får det svårt. De har tunn trupp och har tappat sin skyttekung, Christoffer Ekelund, till division 1 och Kristianstads FF.

12, Sölvesborgs GIF

Åkte egentligen ur division 2 säsongen 2012 men fick en gratisplats till att behålla division 2-statusen. Ungt lag som måste prestera över sin förmåga för att inte åka ur serien.

Fem profiler att hålla koll på:

1, Valention Lai – Prespa Birlik

Debuterade i Serie A som 17-åring, vilket betyder att han är den yngsta svensken någonsin att ha spelat i Serie A. Har varit proffs i ett flertal länder i Europa.

2, Ylli Shabani – FC Rosengård

Flyttades upp i Malmö FF:s A-trupp samtidigt som en viss Zlatan Ibrahimovic. Spåddes en ljus framtid men tyvärr kom inte genombrottet på högsta nivå. Skördat framgångar i Superettan. En tekniker som är mycket duktig en mot en.

3, Fredrik Petersson – Lindsdals IF

En av seriens absolut bästa spelare. Meriter från allsvenskan, superettan och det svenska U21-landslaget. Hög högstanivå i sig.

4, Norla Amiri – Prespa Birlik

Jättelöfte som är ny från division 1 och Lunds BK. Precis kommit tillbaka från ett långt skadeuppehåll. För ett år sedan ryktades klubbar som AIK, Malmö FF och norska Brann vilja värva honom.

5, William Ngounou – Prespa Birlik

Landslagsman för Niger. Gjorde kvitteringsmålet mot Tunisien i afrikanska mästerskapen 2012.

***

På tal om Barometern så gjorde de ett mycket bra förhandsreportage kring oss. Hela tre sidor. Bra jobbat Ahlén och Djupsökande!

***

Oskarshamns AIK är, hos bettingföretagen, favoriter till att vinna serien. De står i 3 gånger pengarna på vissa nätsidor. Vi är rankade tvåa, till 3.40 gånger pengarna. Fruktansvärt lågt odds på bägge lagen. Inte direkt spelvärt. Efter oss kommer BW90 och Prespa Birlik. Frågan är om de la de oddsen efter att ha sett mitt tips inför säsongen?!

För min del var det enkelt att sätta OAIK högst upp. De har värvat flera spelare från lag högre upp i seriesystemet och de har fått tillbaka nyttige Aldebert från långtidsskada. Vi får heller inte glömma att de missade avancemang till ettan med ett ynka poäng i fjol.

***

Håkan Hellström släpper snart ett nytt album. Kan knappt vänta! 17 april är det dags.

***

Har messat lite med Sjöö senaste dagarna. Och ja, de skämdes ganska rejält över att stå i den där gallerian och sjunga.

/ Johan Israelsson

• PERMALÄNK
• DISKUTERA

Kalmar FF:s hemmapremiär och Karlskronas lirare sjunger

Måndag 08 apr 2013, 20:41

Inte många rätt på denna matchbiljett. Varken hemmalagets namn eller bortalagets namn är rättstavat. Men hey, tid och datum stämmer i alla fall!

Kalmar FF:s hemmapremiär slutade 0-0 mot guldkandidaten Häcken. Oj vad besviken jag blev på dem. Häcken hade ingen fart eller frenesi alls i sitt anfallsspel. Det gick låååångsamt. Både löpningarna och bollbehandlingen hos spelarna. Dock har de några riktigt fina bollspelare såsom Martin Ericsson och Dominic Chatto.

En spelare som inte gjorde någon bra match var nyförvärvet El Kabir. Han stod för en oerhört svag insats. Även Häckens finska nyförvärv, nr. 18 Ojala, som hoppade in i första halvleken, när en spelare blev skadad, var också väldigt svag. Redan efter två matcher kan jag säga att BK Häcken inte kommer att vara i närheten av att upprepa fjolårets fina säsong. Mycket på grund av tappet av Waris Majeed.

Kalmars insats då? Helt ok. Bra defensivt. De spelade tight och kompakt och låter inte Häcken hitta in med många bollar, vare sig bakom eller framför sin egen backlinje. Anfallsspelet var däremot inte särskilt bra. Där har man mycket att jobba på. Fast det finns inte mycket att jobba med då det råder en enorm anfallsbrist.

Kalmars inledning på säsongen har varit bra. Fyra poäng är klart godkänt och nu kan man åka ner till Malmö och spela hur avslappnat som helst. De behöver inte känna att de måste ha poäng och det är egentligen inte heller någon som förväntar sig att man ska ta några poäng.

Gårdagens publiksiffra har folk spytt galla över, och det rejält. Det är givetvis inte bra att det endast kommer drygt 4200 personer på en allsvensk hemmapremiär. Här har Kalmar FF ett ansvar att jobba mer aktivt med att få folk till arenan. Man måste tänka nytt, tänka utanför ramarna. Man måste komma med olika sorters erbjudanden och även jobba med sina matcharrangemang. Igår, exempelvis, var det helt dött, både utanför och inne på arenan, och då är det ändå en hemmapremiär.

Sedan att det kostar över 200 kr för att gå och kolla på Kalmar FF och allsvensk fotboll är i sig horribelt. Kalmar FF ligger i paritet med sina allsvenska kollegor när det gäller prissättning. Men priset är INTE i paritet med varumärket Allsvenskan, eller varumärket Kalmar FF. Jag har vid flera tillfällen dragit paralleller till tysk bundesligafotboll och priserna som råder där. Man kan få tag i bra biljetter till en tysk stormatch för en billigare summa än vad man får betala för exempelvis Kalmar FF – Åtvidaberg.

***

Vi har seriepremiär på fredag klockan 19.00. Borta mot FK Karlskrona. Skönt att det drar igång på allvar nu. Som vanligt har det varit en lång försäsong. Men denna försäsong har känts längre än vanligt, mycket på grund av det fantastiskt tråkiga väder vi drabbats av.

FK Karlskrona är en ny förening. Eller det är en hopslagning mellan Karlskrona AIF och Lyckeby GoIF. Genom denna hopslagning blir dem oerhört stora. Runt 1500 medlemmar och 800 aktiva lirare. Alltså Blekinges i särklass största idrottsförening.

De verkar satsa, både på och utanför plan, för att göra FK Karlskrona till en attraktiv förening. Och jag älskar när mindre klubbar eller klubbar på en lägre nivå, som det är i detta fall, försöker att bygga upp något stort. Ett bra exempel är Växjö Lakers, som under en 10-årsperiod, gick från att lira gärdsgårdshockey till att husera i finrummet i svensk hockey.

Men det kan bli lite fel också. Eller som i detta fall, roligt. FK Karlskronas stora planer har lett till att de spelat in en hymn där de bland annat sjunger att de ”toppen ska nå”. Denna hymn framförde FK Karlskronas A-lagslirare på ett köpcentrum i centrala Karlskrona under helgen. Här kan ni själva se klippet: FK Karlskronas hymn

Jag skämdes lite när jag såg klippet, och det tror jag nog de berörda spelarna också gjorde. Det såg sjukt stelt ut och flera av dem kunde inte hålla sig för skratt.

En annan sak man måste vara noga med när man försöker framstå som en seriös förening som satsar och vill framåt, är att man, på sin matchbiljett, stavar rätt. Inför fredagens match står det FK Karlskorna – Lindsdahl. Inte många rätt där. Inte ens rätt stavning på sitt egna klubbnamn.

Nu kan man garva och raljera över detta (på ett skämtsamt sätt såklart). Men om 10 år kanske det är dem som garvar när de huserar i svensk elitfotboll. Vem vet. Vi tänker i alla fall inte låta dem få några skratt på fredag då vi ska göra det jävligt tufft för dem och sno åt oss alla poängen hem till Kalmar och Lindsdal.

/ Johan Israelsson

• PERMALÄNK
• DISKUTERA

Igor Sypniewski och ett ruffigt Köpenhamn

Fredag 05 apr 2013, 20:40

The Gaslight Anthem på Stora Vega i Köpenhamn. Sångaren, Brian Fallon, var i bra form.

I onsdags blev det en tripp ner till Malmö/Köpenhamn. Jag och Ludde skulle ju på en konsert med det amerikanska bandet The Gaslight Anthem.

Vi krigade oss ner i bil till Malmö. Hängde några timmar i city och käkade en fin bit mat på Malmös bästa stekhus – Mando - som ligger beläget nära trevliga Lilla torg. Lilla torg är ungefär som Kalmars Larmtorget. Men det är lite större och har ett bättre utbud av pubar och restauranger.

Och när jag ändå är inne på Lilla torg så tänkte jag dra en liten anekdot kring liraren Igor Sypniewski. Och Sypniewski minns ni väl? Anfallaren från Polen som både har representerat det polska landslaget och lirat i Champions League. Han skördade även fina framgångar i Sverige, och framförallt Halmstads BK. I Malmö FF gick det inte lika bra...

Detta var en oerhört talangfull lirare med en hög högstanivå, men det kanske inte är därför man minns honom. Utan istället är det hans otaliga skandaler som, i alla fall hos mig, har etsat sig fast i minnet. Han fick bland annat kicken från Malmö FF efter bara några månader in i det lukrativa treårskontraktet han signat och han har lett olika huliganupplopp hemma i Polen.

Hur som helst så fick Sypniewski en sista chans i min gamla klubb LB07, eller som klubben då hette: Bunkeflo IF. Detta var år 2006. Han tränade inte direkt ihjäl sig. När övriga spelare körde den obligatoriska styrkan låg Sypniewski i gräset och solade sig. Tränaren frågade varför inte han körde styrka, varpå han fick svaret: ”I don´t need this shit”. Och kanske behövde han det inte heller. På sina sju matcher han lirade för klubben gjorde han fem mål och var en stor tillgång för laget. Dock skulle han snart göra bort sig å det grövsta. Men detta var givetvis utanför planen.

Bunkeflo hade en lagfest, innan sommarvilan, där Sypniewski medverkade. Sypniewski tog det lugnt. Han hade ju problem med spriten och hade bestämt sig för att endast vara med en stund och sedan köra hem framåt kvällen. När hans lagkamrater skulle åka in till city och Lilla torg ber de Sypniewski om skjuts i hans vrålåk. Inga problem, han kunde skjutsa dem till stan, men sedan var det raka vägen hem. Väl inne i stan lyckas lagkompisarna övertala honom att haka på in till Lilla torg och där kan han inte hålla sig längre. Det dricks öl, groggar och shots. Inte långt efter ankomsten på torget står den forna storstjärnan på ett bord i bar överkroppen och svingar med näven i luften. Det är ju fest liksom.

Lagkompisarna ser sedan Sypniewski försvinna. Han går helt upp ur rök. Dagen efter öppnar grabbarna upp tidningen Sportbladet och möts av ett helt uppslag där rubriken löd: ”Förre stjärnan körde rattfull och kraschade sin lyxbil i centrala Malmö inatt”. Och visst var det den gode Sypniewski som var i farten igen. Han fick såklart kicken från Bunkeflo IF och efter detta vet jag inte hur det har gått för honom.

***

Vi tog tåget över till Köpenhamn runt 17-tiden. När vi kom uppför rulltrapporna på centralstationen i Köpenhamn gick vi inte till höger, mot Tivoli och Ströget, som man alltid gör annars. Utan denna gång gick vi till vänster, mot Köpenhamn västra, där konserten skulle äga rum. Vi kommer ut från stationen och möts av ett soligt Köpenhamn. Vi går in på Istedgade, gatan som är känd för sina otaliga sexshopper och många glädjeflickor. På den inledande timmen i detta ruffiga område hinner vi uppleva en hel del. Vi får några generösa erbjudanden från nämnda glädjeflickor, vi avböjer vänligt men bestämt. Vi ser en kille stå med en järnsåg mitt på gatan och sågar upp låset till en fin cykel. Vi blir nästan överfallna av två stenhöga pundare. Vi håller på att bli rånade vid en uttagsautomat. Som sagt, ruffigt.

Vi har några timmar att slå ihjäl innan konserten börjar och bestämmer oss för att sätta oss på en närliggande pub. Jag ska köra hem efter konserten och beställer bara en varm choklad (ja, jag är 8 år och choklad är godare än kaffe!). Jag var nog den enda där inne som inte hade något alkoholhaltigt i kroppen. Det var antagligen därför jag fick många blickar slängda mot mig när jag satt och surplade i mig chokladen.

Det blev jävligt varmt inne på den unkna puben och jag bestämmer mig för att ta av mig skinnpajen. Tyvärr stöter jag emot mitt glas choklad och det faller ner mot golvet och går i tusen bitar. Det blir dödstyst på puben, samtliga blickar riktas mot mig. Det är tyst i cirka 10 sekunder sedan börjar en dansk kille långsamt applådera och säger något på grötspråket. Jag blev lite skärrad, men både jag och Ludde kommer ur puben oskadda och utan reprimander såsom: "pröjsa för glaset du förstörde annars kommer det gå illa för dig”…

Konserten då? Överlag bra. Jävligt kul att se Brian Fallon och The Gaslight Anthem live. De lirade i nästan två timmar. Och det var bra fart hela tiden. Kanske lite för bra fart. Brian Fallon, sångaren, var dyngrak och hade svårt att stå till, han hoppade runt till höger och vänster. Kanske var det därför de inte kunde lira några av deras bästa och lugna låtar. Han var så speedad att han inte kunde stå till. Men han levererade, i alla fall en lugn låt, och den låten är en av mina absoluta favoriter. Låten heter Here´s lookin at you, kid. Låten Mae gjorde han också jävligt bra. Han kunde väl tagit det lite lugnare med de kylslagna dryckerna före konserten. Men jag ska se dem snart igen, på Bråvalla Festival i Norrköping. Förhoppningsvis håller han sig lite lugnare då.

***

Vi har gjort några riktigt bra träningar denna vecka. Som Kent sa: ”Det är hopp om det igen”. Tidigare har kvalitén minst sagt varit blandad. Vissa träningar bra, andra oerhört dåliga. Men som sagt, vi är på rätt väg nu och man märker att det finns en oerhörd potential i truppen. Om en vecka drar det igång på allvar. Vi möter Karlskrona på bortaplan. Då hoppas jag att spelet klaffar och vi går segrande ur striden.

Imorgon väntar en Liffen-dag. Vi ska ha en heldag med laget. Ett träningspass på förmiddagen och en internmatch på Södra utmarken under eftermiddagen.

Hetaste spelaren på träningen för tillfället? Johan ”fete” Wittberg. Han har nog saknat fotbollen efter en vinter fylld med käppakrig. Han är stekhet.

***

Jag blev ombedd av Barometern att tippa vår serie samt ta ut de fem största profilerna. Detta kommer att publiceras i Bollkallen, men jag kommer också att lägga upp detta i bloggen under kommande vecka.

/ Johan Israelsson

• PERMALÄNK
• DISKUTERA

Intermatch, legenden HJ, Översittar-Twäx och Morrissey

Lördag 30 mar 2013, 11:32

Många stjärnor på en och samma bild. Tjabba, Olström, legenden HJ och Tintin, aka Målvakts-Johan.

I torsdags blev det en liten intermatch på träningen. Matchen lirades i 2x30 minuter.

Det svarta laget ställde upp enligt följande:

Deurell

Oliver, Serell, Lewton, Drott

Ludde, Max, Felix

Tommy P, Snurre, Måns

Gula laget:

David

Witte, Borgh, Jetton (J-laget), Oscar A

Ville, Byström, Israelsson

Jacke P, Fredde P, Kennerfalk (J-laget)

Det svarta laget började bäst. De var aggressiva och hittade lite fint kombinationsspel. Det gula laget kommer in i det mer och mer och man tar också ledningen på en fast situation. Jag slår en frispark ifrån ytterzon och bollen letar sig fram till Ville som kan dunka in bollen i nät.

Matchen böljar en del fram och tillbaka under den första halvleken. Bägge lag bjuder på hyfsad fotboll men stundtals är det också en hel del slarv, framförallt i passningsspelet. Det svarta laget skriker på straff efter att Byström räddat en boll på mållinjen. Domaren för dagen, legenden HJ, friar dock och efteråt bedyrar den ärlige Byström att bollen faktiskt tog på låret. Alltså, legenden HJ gjorde rätt som friade.

1-0 står sig halvleken ut. I andra halvlek sjunker kvalitén en aning. Det blir lätt så under intermatcher. Det blir lite ”Hawaii-fotboll” och man tappar ofta strukturen. Men i det stora hela tycker jag att andra halvleken är helt ok. Vi gör 2-0 genom Jacke P (fin ass Fredde P) för att sedan se Måns sätta en reduceringsboll efter bra förarbete av Max, eller Översittar-Twäx som några i laget har börjat kalla honom för. Varför? Kanske för han oklanderliga klädstil där han alltid, och då menar jag alltid, bär skjorta samt att han ofta unnar sig fina luncher och middagar på stadens lite finare krogar. Hur som helst så är Max en mycket trevlig och bra pöjk!

Närmare än reduceringen kommer inte det svarta laget och vi kan vinna med 2-1. Viktigt!

Kollar man på dessa två lag ser man att bredden är mycket bra. Konkurrensen finns verkligen där i år och Kent kan ställa upp ett lag efter en särskild taktik om han så skulle önska. Det saknas också en del duktiga spelare under denna internmatch. Anton, Calle, Järnesjö och CC (som var tvungen att jobba trots att han sa i förra veckan att han skulle säga upp sig från ”skitjobbet”).

Det är också mycket gott att Witte lagt käppakrigsklubban på hyllan för denna säsong. Han kommer att gå in och höja truppen med sin fysik och vinnarskalle.

Jag måste även passa på att hylla domaren HJ (Kent tror dock att han kallas för LG av någon konstig anledning). HJ, eller Håkan Johansson som han heter är en riktig Lindsdalslegend. Han har spelat flest matcher genom alla tider för Liffen, över 600 stycken. Han är också vår busschaufför som ställer upp i vårt och torrt (ideellt) och kör oss till de långa bortamatcherna. En föreningsmänniska ut i fingertopparna och en riktig härlig person att ha kring laget. Dessa människor växer inte på träd och man måste vara rädda om dessa och visa uppskattning. När jag ändå är inne på föreningsmänniskor så kan jag också nämna syskonen Magni. Ord är överflödiga när det gäller dessa två härliga människor. Tack för allt ni gör för oss grabbar och föreningen i stort!

***

Imorgon lirar Kalmar FF seriepremiär borta mot Syrianska. Jag tippar på att det blir 1-1. Det blir säkerligen en tight och tuff match där bägge lagen är nöjda med en pinne.

Erik opererade sig i onsdags och kommer att ha gips på foten/benet i två veckor. Han var såklart nedstämd i början men nu blickar han bara framåt och kommer att kriga hårt för att vara tillbaka på planen starkare än tidigare.

***

Ikväll kommer lilla herren över till oss med sin lilla familj. Jag ska bjuda på en, förhoppningsvis, mycket fin trerätters middag. Menyn ser ut som följer: Förrätt: Tapas. Varmrätt: En mustig köttgryta med ett bättre rödvin i som ska få stå och småkoka i några timmar. Efterrätt: Kladdkaka och glass.

Vad jag lyssnar på under tiden jag lagar mat? Morrissey – First of the gang do die, Morrissey – Irish blood, English heart, Eldkvarn – Vår lilla stad, Eldkvarn – Alice, Broder Daniel – Shoreline, The Gaslight Anthem – National Anthem.

***

På onsdag är det Köpenhamn som gäller. Jag och Ludde beger oss söderut för att kolla på ett av världens bästa band – The Gaslight Anthem. Det ska bli grymt att få höra Brian Fallons röst live.

***

Vi är träningslediga hela påsken, men ska under eget ansvar köra minst ett bra träningspass på egen hand. Jag tänkte snart bege mig ut på ett längre löppass som avslutas med ett styrkepass med fokus på ben- och bålstyrka.

/ Johan Israelsson

• PERMALÄNK
• DISKUTERA

Kämpa Erik, seger i genrepet, Searching for Sugar Man och James Dean

Lördag 23 mar 2013, 19:59

Gjorde ett kylslaget modelljobb tillsammans med vår samarbetspartner Svensk Fastighetsförmedling. Kallt, kallt, men vad gör man inte för att få stå i rampljuset?!

Fan vad tråkigt. Min bror är på sjukhus uppe I Stockholm. Han drabbades av en fotskada i deras genrep mot Djurgården tidigare idag. Jag lider så med honom. Förbannat trist. Han var på gång tillbaka på allvar efter stressfrakturen han ådrog sig i höstas. Enligt Barometern-Bogefors var han planens bästa spelare de inledande 40 minuterna och själv kände sig Erik stark och pigg. Han har krigat på hårt och målmedvetet med sin rehab och sedan kommer nästa bakslag och slår undan benen på honom. Men han är stark och kommer att komma tillbaka, förhoppningsvis starkare än tidigare.

Skadan kommer väldigt olägligt för Kalmar FF:s del som sedan tidigare har Tobbe Eriksson långtidsskadad. Jag lider även med Tobbe som har haft extrem oflyt med sina fotskador de senaste åren. Det blir intressant att se hur KFF handskas med dessa skador. I minan ögon är både Tobbe och Erik rätt givna på ett innermittfält i dagens Kalmar FF.

***

Även vi har lirat ett (tidigt) genrep idag. Tanken var att vi skulle haft genrepet veckan innan vår serie (12 april borta mot Karlskrona) drog igång. Dock hittade vi inget bra motstånd så därför fick dagens match mot IFK Berga bli genrepet. Vi vann matchen med 4-0, efter 2-0 i paus.

Vi ställde upp med följande lag:

David

Oliver, Serell, Lewton, Drott

Ville, Byström, Israelsson

Jacke P, Fredde P, CC

Avbytare: Deurell (förutbestämt inhopp i paus), Calle (förutbestämt inhopp i paus), Måns, Snurre, Felix, Tommy P och Oscar.

IFK Berga inledde piggast och utnyttjade den kraftiga medvinden på ett bra sätt. De slog längre bollar och gick på skarv och försökte hitta bakom vår backlinje. De skapar några lägen men utan resultat. Vi krigar oss in i matchen men har svårt att hitta något eget spel. Det blir en del långbollar som fastar i vinden och Berga kan ställa om. Över lag idag har vi ett alldeles för stabbigt och dåligt passningsspel. Där måste vi höja oss betänkligt om vi ska kunna vara med och kriga i toppen av serien.

Vi tar ledningen på en hörna slagen av mig, där Drott har smugit sig upp och elegant klackar in bollen i mål. Vi gör också 2-0 en stund senare genom Ville, detta efter att Fredde P har snott bollen av Tommy Berg i målet. Det såg ut som att Tommy fick en alldeles för lös hemåtpass och då högg Fredde P, varpå bollen studsade fram till en fristående Ville som inte gjorde något misstag.

Andra halvlek innehåller mycket kamp, likt den första halvleken. Berga är på väg igenom ett par gånger genom löpvillige Mårtensson. En gång är det riktigt farligt men som tur är räddar stolpen oss från baklängesmål. En kvart in i andra halvlek vinner vi boll kring mittplan och jag får tag i bollen och avancerar fram och frispelar en båglöpande Fredde P som behärskat lägger in bollen i mål. Skönt, där avgör vi matchen. Vårt fjärde och sista mål för dagen gör Snurre, som fri med Berg inte gör något misstag. Vi hade även ett par andra heta lägen i andra halvlek, exempelvis har inbytte Tommy P ett friläge som räddas.

Även om inte resultat speglar matchen helt så känns vi för tillfället något nummer för stort för Berga. Dock ska man komma ihåg att de saknar några duktiga spelare såsom Lagesson och Lantz.

Både laget och jag själv har en del att jobba på. Det känns krampaktigt och ser stabbigt ut många gånger. Vi har dåligt bolltempo, sätter varandra i skiten med svåra passningar, är för stillastående etc. Men jag tror att detta kommer att bli bättre och bättre ju mer fotbollspass vi får i benen. Vi har inte kunnat genomföra allt för många träningspass på grund av väder och en undermålig konstgräsplan.

Trots dagens stora förlust för IFK Berga håller jag dem som klar favorit till att ta hem trean. De har ett bra lag och inga direkta svagheter. En svaghet skulle i och för sig kunna vara att de är lite naiva i försvarsspelet och det finns stora ytor att hitta in med bollar bakom backlinjen. Mårtensson kommer att bli nyttig för dem med sin löpstyrka. För övrigt är det kul att se ”JC” tillbaka på allvar efter den tuffa skadan han drabbades av i förra årets träningsmatch mellan LIF och Berga.

***

Jag såg i veckan dokumentären Searching for Sugar Man. Oj, vilken fascinerande berättelse. Ni som inte har sett den, se den! Ni kommer inte att bli besvikna. Vilket livsöde som berättas kring musikern Rodriquez.

***

Vår seriekonkurrent från Malmö, Preba Birlik, gjorde i veckan klart med ytterligare två meriterade spelare. Dessa lirare är William Tonji och Gabriel Ucar. Den förstnämnde spelade nyligen för Niger i det afrikanska mästerskapet och han hängde också dit en balja i turneringen. Ucar har meriter från spel i såväl superettan som allsvenskan. Om Presba får ihop det blir dem verkligen att räkna med i år.

***

Senaste tiden har det hänt flera tråkigheter, tråkigheter som ej rör skador eller fotboll. Jag hoppas att det är slut på sådana här saker nu. Vi håller alla tummar för att det ska gå bra och att allt ordnar sig. Var stark!

Jag har en tavla med ett porträtt av legenden James Dean hängande på väggen. På den tavlan står de klassiska orden som James Dean en gång sa: dream as if you'll live forever live as if you'll die tomorrow.

Jag vet, det är en jävla klyscha. Men va fan, det händer så jävla mycket tråkigheter till höger och vänster så man kanske borde börja leva en gnutta efter dessa ord. Exempelvis borde man sluta gnälla och tjafsa med sina nära och kära om skitsaker. Man borde istället ta hand om varandra. Man vet aldrig hur länge dem finns hos dig.

***

Ikväll blir det en lugn och skön hemmakväll framför tv:n. Klockan 21.30 är det Pluras kök i Spanien. Missa inte detta.

/ Johan Israelsson

• PERMALÄNK
• DISKUTERA

Derbyseger, Labinot Harbuzi, intressanta lirare och "vaffanculo"

Måndag 18 mar 2013, 21:43

Vi vann träningsmatchen mot seriekonkurrenten Oskarshamns AIK i helgen. Mötet på Arena Oskarshamn slutade 3-1 efter mål av Fredde P och Jacke P (2 mål). Om det är ett rättvist resultat är väl tveksamt. OAIK har en hel del lägen och träffar även vårt virke ett par gånger. Men vi är effektiva och det är alltid skönt att vinna mot OAIK, oavsett om det rör sig om en serie-,cup-, eller träningsmatch.

Vi står inte för någon klockren insats och det finns mycket mer att hämta, och mycket saker att jobba på för vår del. Men vi är på rätt väg efter genomklappningen som vi stod för mot Asarum. På lördag väntar förhandsfavoriterna i trean, IFK Berga. Matchen liras på Gastens konstgräs klockan 15.00.

***

I och med att jag har bott och lirat fotboll nere i Malmö är jag titt som tätt inne på Skånska dagbladets och Sydsvenskans hemsidor, där jag främst följer vad som händer på fotbollsfronten. Jag tycker att det är intressant att hålla koll på min förra klubb, LB07, i division 1 södra. Och nu är det mer aktuellt än någonsin att hålla sig uppdaterad kring vad som händer i Malmö-fotbollen i och med att vi har hamnat i division 2 Södra Götaland där det huserar ett gäng lag från Malmö med omnejd.

Det finns mängder av duktiga och talangfulla spelare som skulle kunnat spela högre upp i seriesystemen. När jag var inne på ovan nämnda hemsidor fick jag en liten chock när jag såg att före detta Turkiet-proffset (även spelat i bland annat Malmö FF och Feyenoord), Labinot Harbuzi tränar och lirar träningsmatcher hos vår seriekonkurrent Presba Birlik. 2009 var han en upphaussad spelare i U21-landslaget och allsvenskan, och var på väg ut i proffslivet. Enligt de rapporter man tog del av, när han väl gick utomlands, så gjorde han det riktigt bra i Turkiet.

2012 sökte han nya äventyr och det var väl bara tänkt att han skulle mellanlanda i allsvenskan och Syrianska för att sedan gå vidare till en större liga. I Syrianska blev det dock ingen rolig tid för Harbuzi. Han gjorde endast några inhopp där.

Nu är han alltså klubblös och huserar för tillfället på svensk division 2-nivå. Så kan det gå. Undra hur roligt han tycker det är att springa runt i ett lag som förlorar med 2-8 mot Malmö FF:s U19-lag…

Men om han kommer att signa ett kontrakt med Presba och lira tävlingsmatcher där är nog föga troligt. Men man ska aldrig säga aldrig. I ett tidigare inlägg nämnde jag just Harbuzi och en eventuell övergång till Valladolid i Spanien. Dock verkar det inte som om övergången blir av.

***

På tal om lirare med meriter så tänkte jag gå in lite närmare på vilka spelare som vi eventuellt kommer att ställas mot under årets seriespel, och spelare som det är värt att gå och kolla på när de kommer på besök till Kalmar och Lindsdals IP.

Valentino Lai – Presba Birlik

29-årig playmaker, född i Italien men är svensk medborgare, har lirat i klubbar som Venezia, Palermo, Salernitana, Triestina, Landskrona, Vejle, Apollon Limassol (Cypern) och Viborg. Lai har också representerat det svenska U21-landslaget sex gånger. I Presba sedan ungefär ett år tillbaka.

Ylli Shabani – FC Rosengård

En gammal lagkompis till mig som är en mycket trevlig och skön person. En gammal CM-legend för alla som lirat det spelet. Spåddes en lysande karriär när han, samtidigt som Zlatan Ibrahimovic, blev uppflyttad i Malmö FF:s A-trupp. Dock blev det inte den karriären som många trodde. Ylli hamnade sedan hos Bunkeflo IF (bytte senare namn till LB07) där han var med och hjälpte laget upp till Superettan och en fjärdeplats i landets näst högsta serie. En mittfältare med mycket bra teknik som är avig och lurig i sin spelstil. Oerhört hög högstanivå. Är idag spelande assisterande tränare i FC Rosengård.

Guri Baqaj – FC Rosengård

Även detta en gammal lagkompis till mig. Kom till LB07 och dess tipselit säsongen 2008 från Malmö FF. Guri plockades under sommaren upp av dåvarande tränaren Lasse Jakobsson till seniortruppen och fick debutera i Superettan, 18 år gammal. Stannade kvar i LB07 och dunkade in några bollar i division 1 året efter. Under sommaruppehållet värvade italienska laget med det sköna namnet, Albinoleffe i Serie B, honom. Han stannade där någon säsong, dock utan speltid i seniorlaget. Han återvände hem till Sverige och allsvenskan, närmare bestämt till Halmstad. Där fanns Lasse Jakobsson, tränaren som tog upp Guri till A-truppen i LB07. Han gjorde en del matcher i allsvenskan men det blev ingen lyckad tid för honom och Halmstad åkte ur allsvenskan och Guri försvann bort. Spelade förra säsongen i Presba Birlik och lirade även träningsmatcher med dem i år, men har nu signat för FC Rosengård.

Norrla Amiri – Presba Birlik

21-årig mittfältare från Lunds BK. Ny för i år. Är på gång tillbaka från ett längre skadeuppehåll. Har varit aktuell för klubbar som Malmö FF, AIK och norska Brann. Märkligt att han väljer att gå till en division 2-klubb men det kan bero på att han vill komma igång efter sin skada. En spelare som inte kommer att blir långvarig i klubben om han kommer tillbaka till den nivå han presterat på tidigare.

***

Nu är biljetter bokade till The Gaslight Anthems spelning i Köpenhamn den 3 april. Jag och Ludde åker dit. Förhoppningsvis hakar även några gamla högskolekamrater från tiden i Malmö med över bron.

Ludde har förresten börjat komma igång riktigt bra efter sitt dryga år av skadehelvete. Han ser rapp och pigg ut. Han ser också sådär divigt italiensk ut när han gnäller/skäller över saker och ting på planen. Lewton hörde till och med Ludde tyst väsa ”vaffanculo” när han blev kapad på en träning i förra veckan…

/ Johan Israelsson

• PERMALÄNK
• DISKUTERA

Håkan Hellström, Barcelona, Svante Samuelsson och Lucas Nilsson

Torsdag 14 mar 2013, 21:56

Igår släppte Håkan Hellström äntligen sin nya singel, Det kommer aldrig va över för mig. Jag hade stora förväntningar på den. Tyvärr måste jag erkänna att jag blev lite besviken när jag hörde den första gången. Det var inte samma magiska känsla som när jag hörde hans förra singel Man måste dö några gånger innan man kan leva för första gången.

Men Det kommer aldrig va över för mig blir bättre ju fler gånger jag lyssnar på den. Och jag ser fram emot när albumet släpps i april. Jag ser framförallt fram emot Håkans konsert i slottsruinen i sommar.

Att låten är en ”rip off” från exempelvis The Killers When we were young och Johnossis Dead End gör mig inte så mycket. Jag gillar soundet i dessa låtar och Håkan brukar inspireras (eller sno) från andra artister. Det är i och för sig inget fenomen att artister inspireras av varandra. Tidigare har Håkan hämtat inspiration från exempelvis Bob Dylan, Morrissey och The Smiths.

Texten till Det kommer aldrig va över för mig är hur som helst mycket vacker:

Jag är sexton år

Jag är platsen dom aldrig upptäckte

Jag är en storm från ingenstans

Jag kan krossa ditt hjärta

Som en orkan kan jag svepa bort dig

Men jag tänker aldrig dö, nej

Det kommer aldrig va över för mig

Jag kommer älska dig när jorden gått under

För jag tänker aldrig dö, nej

Det kommer aldrig va över för mig

Jag är tjugofyra

Bara en liten gnista

Bara ett ord kan sätta eld på en skog

Jag kan älska dig just som den där elden

Men jag tänker aldrig dö, nej

Det kommer aldrig va över för mig

Jag kan bränna dig som du aldrig bränt dig

Om du leker med mig

Det kommer aldrig va över för mig

Jag är trettionio

Jag är ett tappat självförtroende

En pojke från förr är tillbaks igen

Han bara står där

Och stirrar mig rakt ner i själen

Vi skulle älska varandra tills jorden gick under

Och du skulle aldrig dö, nej.

Det skulle aldrig va över för dig

Jag kommer älska dig när jorden gått under

För jag tänker aldrig dö, nej

Det kommer aldrig va över för mig

***

Det var mycket fint att se Barcelona spela ut hela sitt register senast mot Milan. Media hade rapporterat om ett Barca i kris, en epok som var på väg att gå i graven och Messi som febrilt letade efter formen. Men vad händer? Jo, de kliver fram när det gäller som mest och visar att de är världens bästa lag, antagligen det bästa laget genom tiderna. Och Messi, han lär vara den främste spelaren någonsin. 1-0-målet han gör kan ingen i hela världen göra. Allt går så sjukt fort.

***

Efter Barometerns artikel med Dedé, där han säger att han vill komma tillbaka till Sverige och Kalmar FF, har flera personer skrikit att Svante Samuelsson ska signa honom. I skrivande stund är det dryga 20 %, som på Barometerns fråga om Dedé kan tillföra något i KFF, svarar att: ”han hade bidragit till spelet”. Haha, ni kan inte mena allvar?! Såklart kan inte en allsvensk förening ta in en avdankad brasse som de senaste åren har jobbat som taxichaffis och målare. Och han är ju inte direkt känd för att vara lättränad, eller för den delen vara träningsvillig överhuvudtaget. Det är som Svante säger, man måste vara realist och kan inte vara en nostalgiker.

På tal om Svante så läser jag titt som tätt i olika kommentatorsfält på nätet att ”KFF-fans” skriker på Svantes avgång. Man säger att han gör ett dåligt jobb osv. Det gör han absolut inte, snarare tvärtom. Svante gör ett kanonjobb i föreningen, han är ovärderlig och utan honom vet jag inte vart Kalmar FF hade varit idag.

***

Media målade för någon vecka sedan upp att det var kris i Daudas nya klubb, Röda Stjärnan. Spelarna hade inte fått någon lön på länge och hade inte ens råd att köpa mat till sig själva och sina familjer. Trodde någon på detta? Ja, det verkar onekligen så. Men så är ju givetvis inte fallet.

Röda Stjärnan går ut i media och klagar på dålig ekonomi och sätter press på regeringen (!?) att klubben behöver pengar för att kunna satsa. Sätter press på regeringen? Ja, tydligen är Röda Stjärnan regeringens lag och man har tidigare fått pengar därifrån när det krisat och när man gjort satsningar.

Tänk om det skulle vara så här i Sverige. Tänk om AIK hade bett den svenska staten om pengar till värvningar etc.

Och Dauda behöver nog inte oroa sig för att svälta i sin nya klubb. Han tjänar i runda slängar 250-300 tusen kronor i månaden.

***

Labinot Harbuzi, det gamla underbarnet från Malmö, sägs vara klar för La liga och Valladolid. Vad hände där? Från att inte platsa i allsvenskan och Syrianska till att hamna i en av världens bästa ligor. Han måste ha en bra agent.

***

I tisdags hade vi finbesök på träningen med Liffen. Min kollega, KFF/DIF-legenden, Lucas Nilsson snörade på sig skorna och visade sina patenterade skott nere vid stolproten. Den snart 40-årige måltjuven såg pigg ut. Han skulle antagligen göra ett gott jobb i division 2 om han tränade regelbundet och fick vara skadefri. Lucas har ju tidigare tillhört LIF. Under vårt första år i tvåan (2006?) dunkade han dit några fina bollar i nät. Exempelvis agerade han matchvinnare med ett dunderskott på volley borta mot Smedby i Norrköping.

Vi lirar nästa träningsmatch på lördag klockan 14.00 borta mot vår seriekollega Oskarshamns AIK. Det blir en bra match och värdemätare för oss. Förhoppningsvis gör vi en bättre match än sist då vi torskade mot Asarum.

***

Idag skrev Barometern kring KFF och dess spelares styrkor och svagheter. Eriks svagheter var snabbheten och tekniken. Det många inte vet är att Erik, innan han gick till KFF, var en mycket snabb och teknisk spelare. Det är KFF som har format Erik till den spelare han idag är, på gott och ont.

Han har haft tydliga riktlinjer hur han ska spela. Exempelvis är det först i år han har tillåtelse att komma ner, hämta boll och försöka lira. Detta kommer att utveckla Erik och förhoppningsvis blir han under året en bättre spelare.

För övrigt tycker jag ändå att Erik är en ganska bolltrygg spelare som sällan tappar boll. Kanske beroende på att han spelar relativt enkelt. Jag skulle vilja se honom våga lite mer med bollen. Sedan att man säger att hans svaghet är snabbheten, vem jämför man med? Rydström? Tobbe Eriksson? Gutu?

***

En gammal LIF-lirare på TV4 ikväll. Marcus Johansson har blivit blåst av några fuskbyggare. Mackan, var kanske inte den bästa bollspelaren men en mycket trevlig kille och antagligen den bästa killen ever att ha med i en festkomittè i ett lag. Minns också att han hade en väldig oflyt på vårt träningsläger i Barcelona. Han var den enda i laget vars resväska försvann på flyget ner. Han fick alltså låna ihop träningskläder under i princip hela veckan och till råga på allt blev han rånad på sin plånbok och klocka (tror jag det var) när han och en kille skulle rädda en kvinna i nöd...

***

Grattis Maria och Mathias! Jag gläds med er.

***

Livet är jävligt grymt och orättvist. Jag tänker på er och jag finns här.

/ Johan Israelsson

• PERMALÄNK
• DISKUTERA

Förlust, Jawo, Kalmar FF och en klassisk bild

Söndag 10 mar 2013, 20:13

Klassisk bild från när vi avancerade till tvåan. Som jag skrev i tidigare inlägg så planeras det en LIF-reunion. Förhoppningsvis är många lirare med från denna tid. Hoppas Johan Göransson halsar skumpa även denna gång.

Vi stod för en väldigt svag insats igår mot Asarum. Vi förlorade, inte alls orättvist, med 2-0 på bortaplan. Förhoppningsvis blir detta en väckarklocka för oss.

Vi ställde upp med följande lag under första halvek (4-3-3): David – Drott, Serell, Borgh, Oscar A – Ville, Max, jag – Snurre, CC, Tommy P. Och i andra halvlek spelade vi 4-4-2 och då startade vi så här: David – Oliver, Serell, Anton, Lewton – Tommy P, Borgh, jag, Oscar A – Snurre, CC.

I första halvlek känns vårt lag alldeles för långt. De hittade igenom oss med passningar och sedan var det bara att vända upp och anfalla, och då blev det gång efter annan farligt. Vi snackar ofta om att ha vårt lag kompakt, att det ska vara 30-35 meter mellan våra anfallare och vår backlinje. Igår kändes det som att det var över 50 meter mellan oss. Det var också alldeles för tyst och lojt i laget. Vi rörde oss också för dåligt utan boll. Ska man spela 4-3-3 så gäller det att ständigt hota med djupledslöpningar, samt att bita fast bollen när vi vinner den. Uppspelen tappade vi allt som oftast och fick då omställningar emot oss. Sedan måste vi lära os att värdera bättre. Många bollar tjongar vi iväg på vinst och förlust.

Men allt var inte dåligt under den första halvleken. Vi skapade flera kvalificerade målchanser som borde resulterat i mål. Vi har också fina kombinationer utanför deras straffområde där vi kommer till avslut. Men skärpen och "killerinstinkten” var inte där igår. Första halvlek slutar mållös.

I andra halvlek ändrar vi vårt spelsystem och ska sätta en högre och aggressivare press. Men halvleken hinner knappt börja innan nyinsatte Anton missar ett uppspel som hamnar rakt i gapet på en motståndare, han avancerar och tar avslut, David räddar, men returen går till en Asarum-spelare som distinkt kan trycka in bollen i mål. Några minuter senare slarvar vi igen och Asarum får en hörna. David går upp och ska plocka ner bollen, men tappar den och en Asarum-spelare kan raka in bollen i mål. David menar att han ska ha frispark, jag låter dock det vara osagt. Jag ser inte situationen särkilt väl. Men konstateras kan göras att målen vi släpper in är slarv från vår sida. Hörnan ska exempelvis överhuvudtaget inte uppstå. Detta måste gnuggas bort till serien börjar.

Vi trycker på i andra halvlek och det är först efter de två målen som vi börjar smälla på och kriga. Vi skapar flera bra chanser. Drott har en nick som målvakten gör en kanonräddning på, jag har en nick som målvakten räddar till hörna, Max har två bra lägen som sånär resulterar i mål och CC har också något läge. Men bollen vill inte in. Under matchen skapar vi i alla fall så mycket att vi borde göra minst 2-3 mål.

Detta kändes som en klassisk underskattning. Vi kändes inte särskilt ödmjuka, eller sugna på uppgiften vi hade framför oss. Som Lewton sa efter matchen: - alla har ju varit osugna på att åka till Asarum och lira klockan 16.30 en lördag, det är inte konstigt att det blir så här.

Och det är väl bara att hålla med. Det verkade som vi ville vara någon helt annanstans än i Asarum en lördag eftermiddag/kväll. Och då blir det därefter. Tilläggas ska göras att Asarum var ett helt ok div.3-lag. Unga killar som var hungriga.

Men som sagt, vi får dra lärdom av detta. Jag hoppas att var och en går hem och rannsakar sig själv och sin egen prestation. Sedan ska man inte dra för stora växlar utav en plattmatch på försäsongen. Kolla bara på Elfsborg. De har väl förlorat i princip samtliga träningsmatcher (utom en kanske) och nu även senast i cupen mot ett div.1-lag. De kommer ändå att vara med och kriga om SM-guldet i höst. Var så säkra.

***

På tal om Elfsborg så verkar deras anfallare Jawo vara nära att lånas ut till Kalmar FF. Detta skulle vara ett mycket nyttigt tillskott till truppen. Jag pratade med Erik om Jawo, och han sa att han alltid har varit bra när de har mött honom. Och det är på anfallssidan som KFF behöver stärka upp. Det känns tunt där. Sebastian Andersson var mycket bra i Ängelholm men mindre bra under sin första säsong i Kalmar. Dock var det antagligen svårt att prestera bra fotboll i KFF under den gångna säsongen med alla spelarbyten och formationsändringar som rådde.

McDonald har inte heller rosat marknaden. Jag söker fortfarande efter hans spetskompetenser. Vad såg KFF i honom när man värvade honom? Något måste de varit. Värvar man en kille från en annan kontinent, som antagligen kostar ganska mycket pengar, ska man kunna kräva mycket mer av en sådan spelare. När han får beröm så är det för hans arbetsinsats, och visst, den är bra, men samma arbetsinsats kan antagligen random anfallare i Superettan också stå för. Och detta för en mycket, mycket mindre kostnad. Men förhoppningsvis kan han visa mer under kommande säsong. Och då framför allt plocka fram sina spetsegenskaper.

***

Jag var tidigare idag på ett kylslaget Gasten och såg Kalmar FF ta en komfortabel seger över Superettanlaget IK Brage. Det såg svårspelat ut. Oerhört kallt och en vind som gjorde att spelarna missbedömde bollen titt som tätt.

KFF var det klart bättre laget matchen igenom. Dock spelar man stundtals ett väldigt naivt försvarsspel som var nära att resultera i baklängesmål ett par gånger. Man tappade även boll flera gånger i farliga ytor. Mot bättre lag kommer detta att straffa sig hårt.

Jag tycker att Erik gör en helt ok match. Han är rörlig och vill ha mycket boll. Några felpass och något bolltapp här och var men i det stora hela gör han det bra. Som vanligt stark och jobbig i duellspelet. Jag hoppas att han fortsätter att våga ta för sig och vill ha mycket boll. Det kommer att utveckla honom som spelare.

***

Det smärtar att se en sådan fin bollspelare som Dulee Johnson i ett så dåligt lag som IK Brage. Men han har bara sig själv att skylla.

***

Manchester United tappar, på hemmaplan i FA-cupen, mot Chelsea en 2-0-ledning till 2-2. Inte bra. Nu väntar ett tufft omspel på Stamford Bridge.

***

Peiman var i veckan rubrikernas man på flera sportsidor på nätet. Och det var väl inte de rubrikerna han hoppades på att få . Det handlade om en, icke så genomtänkt och väldigt osmaklig, tweet som han publicerade. Jag har sagt det förut och säger det igen. Det gäller att passa sig, och tänka sig för, kring vad man skriver på de sociala medierna.

/ Johan Israelsson

• PERMALÄNK
• DISKUTERA

Mats Trondman, vinst, brorsan och ett horribelt domslut

Onsdag 06 mar 2013, 22:40

Föreläsningarna vi anordnade i lördags var lyckade. Mats Trondman inledde dagen - framför den 90 personer stora publiken - genom att berätta om sin egen idrottshistoria i Kalmar under 60- och 70-talet, om hur ungdomen och idrotten har förändrats genom tiderna samt om synen på föreningsidrott bland dagens ungdomar och vilka konsekvenser detta har för idrottsföreningarna. Trondman trollband publiken med sin lättsamma framtoning och stora portion humor. Publiken bjöds till många skratt och på nyttig kunskap som förhoppningsvis kommer till stor nytta i samhället och hos idrottsföreningarna framöver.

Dagens andra föreläsare, Putte Svensson Sahlin, och hans föreläsning ”Rumsren rebell” bjöd även den på många skratt. Svensson Sahlin inledde sin föreläsning klädd som en hårdrockande punkare med långt hår, mössa, rock ´n´ rolltröja och slitna jeans. Och hur avslutade han den? Jo, han avslutade den i en fin kostym och en oklanderlig sidbena vilket fick större delen av publiken att bli smått chockade. Med detta menade han att det inte alltid är det viktigaste hur man pratar eller vad man säger, utan att det kan vara minst lika viktigt hur ens utstrålning och framtoning är. En annan viktig sak man också kunde ta med sig är att man inte ska döma någon på grund av personens utseende eller klädsel.

Föreläsningen i stort handlade om drivkraft, utveckling, kreativitet och nytänkande. Berättelsen kretsade kring hur Svensson Sahlin, tillsammans med några uttråkade ungdomar i Hultsfred, förverkligade sina drömmar och lyckades övervinna alla hinder när man startade den numera världskända Hultsfredsfestivalen. Man kan väl säga att Svensson Sahlins motto är: ”allt går om man bara vill”. Föreläsningen bidrog säkerligen till inspiration kring hur man startar och driver arrangemang och projekt, exempelvis i en idrottsförening.

***

Jag missade vår fjärde träningsmatch som ägde rum lördags. Efter tre raka kryss kunde vi äntligen inkassera vår första seger. Vinst över FK Karlskrona med 4-2 på bortaplan. Våra mål gjordes av CC, Snurre och Jacke P (2 mål). Vad jag har hört så var inledningen av matchen mycket bra. Men i det stora hela var det väl bara en ”sådär” match enligt de grabbar jag har pratat med. Det är bra att vi producerade fyra mål, mindre bra är att vi inte lyckades döda matchen tidigare utan vi bjöd hela tiden tillbaka Karlskrona in i matchen.

Gott att Fredde P gjorde sin första träningsmatch för året. Han lirade hela andra halvlek. Nu är det bara Witte som ska lägga den där käppakrigs-klubban på hyllan och snöra på sig fotbollsdojorna.

Nästa träningsmatch är på lördag, borta mot Asarum (?!), klockan 16.30 (?!). Inte världens roligaste lag att åka och möta en lördag, framförallt inte vid det klockslaget. Vi får helt enkelt gilla läget och jag hoppas innerligt att jag är hemma till Pluras kök.

***

Brorsan lirade 90 minuter med U21-laget igår mot vår seriekollega Oskarshamns AIK. Erik kände sig bra i kroppen och foten, vilket var det viktigaste. Han gjorde matchens enda mål i 1-0-segern. KFF hade ett namnkunnigt lag på banan och det var starkt av OAIK att endast förlora med uddamålet.

Enligt Ola P kunde OAIK med lite tur ha vunnit matchen. Men enligt Carlén i KFF borde dem ha vunnit matchen med 3-4 bollar. Hm… Vem ska man lyssna/lita på?

Erik sa i alla fall att OAIK stod upp bra och att Jäger och Lengyel var deras främsta spelare.

På tal om Kalmar FF. Förlusten mot Nyköping i Svenska Cupen var en skräll som hette duga. Nyköping är på ungefär samma kvalitetsnivå som oss i LIF. Snäppet bättre kanske, i och med att de vann sin division 2-serie förra säsongen. På grund av denna skräll lär KFF åka ur cupen direkt i gruppspelet.

***

Igår hade jag svårt att sova. Varför? Jo, på grund av det horribla röda kort som drabbade Nani och United. Jag var så jävla upprörd. Vilket säkert märktes på mina tweets efter den nämnda händelsen.

United har bra kontroll på matchen fram tills att domaren kliver in, och från ingenstans plockar fram ett rött kort. Nani ser inte Arbeloa och ska ta ner bollen med vristen. Arbeloa hoppar in med full fart och tar bollen, och Nanis fot/dobbar träffar Arbeloa i magen. När situationen ägde rum tänkte jag väl att det blir frispark eller kanske gult kort för ”hög spark”, typ. Men domaren halar upp det röda kortet. Jag blev chockad. Det är ett horribelt domslut som förstör hela matchen. Matchen dör helt efter det. Real är för skickliga när de får spela med en man mer. Det hade kunnat bli mycket intressanta, och roliga, sista 30 minuter om bägge lagen hade fått spela 11 mot 11.

Men sådana här domslut händer till och från och det är en människa som är domare, ingen robot. Domaren måste uppfattat situationen som så att Nani medvetet hoppade in hårt med sulan i magen på Arbeloa och därmed avsåg att skada honom. Någon annan förklaring ser inte jag i alla fall.

Sen måste domaren missat helt att Real-målisen boxar Vidic i huvudet i första halvlek. Hade han sett det så bör den händelsen renderat i rött kort och straff för United. Men målvakten är allt som oftast helig och får göra lite som han vill. För övrigt var Reals målvakt, Diego Lopez, mycket bra.

Undra om någon i hela världen hade klagat på domaren, om han istället för rött kort, delat ut ett gult kort eller enbart blåst frispark? Jag tror inte att någon hade skrikit efter rött kort då.

Modric, vilket mål. Vackert.

***

Skönt att våren är på ingång. Jag är mycket trött på kyla och snö. Trots att jag hängde i Australien i december/januari.

Jag ser fram emot sommaren. Det är mycket trevliga saker som händer. Exempelvis blir det en tripp till franska rivieran, det blir konserter med Håkan Hellström, Gyllene tider och Ulf Lundell, det planeras en LIF-reunion i augusti med lirare/ledare som tillhörde klubben i början och i mitten av 2000-talet och det arrangeras två stora event i staden, Dam-EM och Iron Man.

***

På LIF:s årsmöte fick jag mottaga pris som årets Liffare, kul!

***

I dagsläget finns det 15 registrerade Guldfemmor för Liffens räkning. Det är även flera på ingång då grabbarna i laget har som mål att sälja fem stycken var. Kan vi hoppas på att ha 150 Guldfemmor reggade när vi kliver in i säsongen?

/ Johan Israelsson

• PERMALÄNK
• DISKUTERA

En bra skiva, föreläsningar och Guldfemman

Torsdag 28 feb 2013, 16:14

Vi avhandlade vår tredje träningsmatch i lördags. Och där kunde vi inkassera vårt tredje kryss. Matchen borta mot Vimmerby slutade 0-0. Matchen i sig var kampbetonad och chansfattig. Vi sätter vårt försvarsspel bra. Dock är vårt anfallsspel inte lika bra. Vi har inte kunnat träna särskilt mycket med boll så det kanske inte är så konstigt att anfallsspelet blir lidande. Det är långt kvar tills serien drar igång och vi kommer förhoppningsvis att kunna visa upp samma fina och snabba anfallsspel som vi stundtals visade upp under fjolåret.

***

I lördags var det skiva i klassiska Folkets Hus i Lindsdal. Tobbe Davidsson arrangerade en mycket trevlig 30-årsfest. Det var många profiler på plats och jag tror att samtliga hade en riktigt bra kväll. Det mest häpnadsväckande under kvällen var att det uppdagades att kvällens huvudperson, Davidsson, hade haft ett hemligt till-och-från-förhållande med en tjej från Göteborg i över 10 år. Denna tjej var också på plats och firade sin karl. Den gode Davidsson har smugit bra där.

***

Tips-SM inleddes i helgen. Jag är med i Tobaksbodens interna tävling. Jag hade mycket oflyt. Endast 6 rätt. Men det är många omgångar kvar.

***

På lördag anordnar vi på Smålandsidrotten en föreläsardag i Kalmar. På plats har vi två duktiga föreläsare i form av Kalmarsonen Mats Trondman och Putte Svensson Sahlin.

Trondman är ungdomsforskare och professor i kultursociologi. Han kommer att berätta om sin egen idrottshistoria och uppväxt i Kalmar under 60- och 70-talet. Han pratar också om hur ungdomen och idrotten har förändrats genom tiderna och hur synen på föreningsidrott bland dagens ungdomar är och vilka konsekvenser detta har för idrottsföreningarna.

Dagens andra föreläsare, Svensson Sahlin, har gått från att vara en uppkäftig punkare till prisad entreprenör. Han är en av grundarna för den numera världskända Hultsfredsfestivalen. Han berättar hur några uttråkade ungdomar i Hultsfred förverkligade sina drömmar och lyckades övervinna alla hinder. Föreläsningen kretsar kring drivkraft, utveckling och nytänkande.

Två mycket intressanta föreläsningar som förhoppningsvis kommer att ge åhörarna inspiration till nytänkande.

Dock missar jag lördagens träningsmatch mot Karlskrona. Jag är matchsugen och sedan hade det varit trevligt att träffa Sebbe-sill och Sjöö.

***

Liffen har nu börjat sälja Guldfemman. Det är en variant på tidigare års LIF-Femma. En lokal drömelva kan man säga.

Man kan köpa sin Guldfemma, antingen kontant genom att kontakta någon kring LIF:s herrtrupp, eller genom att gå in på Guldfemman och registrera och betala sitt lag direkt på internet. Understrykas ska dock göras att föreningen tjänar mer pengar genom att sälja kontanta Guldfemmor än genom att sälja dem via (på nätet) aktiebolaget som är upphovsman till Guldfemman.

I skrivande stund finns det tio Guldfemmor registrerade hos Lindsdals IF. Där ser vi följande coacher: Mikael Arvidsson, B-G Svedjenäs, Hasse Ådén, Fredde Andersson, Johan Göransson, Gustav Olsson, Henrik Feltendahl, Anette Axelsson, Tobbe Davidsson och Lucas Nilsson.

Första pris i denna tävling är en fotbollsresa värd 4000 kr hos Steve Perryman Sport Travel. Det kommer framöver även att presenteras ett andra- och ett tredjepris.

/ Johan Israelsson

• PERMALÄNK
• DISKUTERA

Snurre, fystester, Idrottslyftet, Davidsson 30 år och musik

Fredag 15 feb 2013, 21:49

Uppvärmning inför maxpulstestet på CIH

Igår genomförde vi årets bästa träningspass. Det var bra tempo och det märktes vilken stor potential det finns i truppen. Det var kul att vi äntligen bedrev ett bra och vårdat passningsspel där vi inte stressade upp oss. Vi hade tålamod med bollen och behöll den inom laget istället för att gå till anfall så förbannat fort som vi tidigare har gjort. Vi fick till några riktigt fina kombinationer som avslutades med nätkänning. Kan vi bygga vidare på detta så blir vi farliga i år.

Andreas ” Snurre” Persson var med och körde lite lätt igår. Hans första tid i LIF har varit otursförföljd då han bröt båtbenet i början av januari för att sedan drabbas av en långdragen sjukdom. Trots att Snurre fortfarande har gipset på så såg han het ut. Det ska bli intressant att se honom lira i tvåan. Han besitter fina fötter och har en känsla för målet vilket han visade under fjolåret där han nätade 14 gånger för jumbon Färjestaden i trean. Min bror och Snurre lirade tillsammans i Smålandslaget och enligt brorsan hade han en oerhört stor potential och kunde ”gått hur långt som helst”. Alltså lär det finnas en hel del att plocka fram ur honom.

Vi är tränings- och spellediga denna helg. Förhoppningsvis är samtliga laddade inför kommande träningsvecka som avslutas med match på lördagen mot Vimmerby IF. Säkerligen en tuff och bra match. Det brukar nämligen bli det mot dem.

På tal om Vimmerby så har Oscar Borgh anslutit till oss. Han har tidigare tillhört Kalmar FF under tre säsonger. Men senaste klubbadress är just nämnda Vimmerby. Han kommer på lån över säsongen 2013. Borgh kan lira både försvarare och mittfältare och är en fin karaktärsspelare som alltid gör ett stort och viktigt jobb för laget.

***

I onsdags genomförde jag fystester hos Johan Enoksson på Centrum för idrott & hälsa (www.cih.se) här i Kalmar. Testlabbet ligger i gamla sjöbefälsskolan, mitt i mellan Lars Kaggskolan och Jenny Nyströmsskolan. Jag genomförde maxpulstest, mjölksyretest, maximalt styrketest (benböj) och Åstrands ergometercykeltest.

Det var tuffa tester (framförallt maxpulstestet). Men helt klart värt det då jag fick fram nyttig data. Jag ligger bra till rent konditionsmässigt. Där är jag stark. Jag kan mala och gnugga på länge på ett innermittfält. Däremot var resultatet på benböjen sämre. Jag har länge haft problem med baksida lår och är rätt svag i benen. För att bli starkare, och mer explosiv kommer jag att få ett bra träningsupplägg av Enoksson. Mer explosiv är något jag kommer jobba hårt för att bli. Det är också bra att veta maxpulsen så att konditionsträningen kan anpassas efter den.

***

Idag blev det en heldag i Jönköping där Idrottslyftsmedlen skulle fördelas. Jag sitter, tillsammans med två andra, med i beslutsgruppen för Kalmar län när det gäller Idrottslyftet - samverkan/rekrytering. Idrottslyftet är en satsning på barn- och ungdomsidrotten och har fyra prioriterade områden:

• Behålla ungdomar i föreningslivet.

• Rekrytera barn och ungdomar till föreningslivet.

• Utveckla idrotten så att idrotten gör som ”Idrotten vill”.

• Öka tillgängligheten till anläggningar och idrottsmiljöer.

Vi hade fått in ansökningar på över 3.6 miljoner kronor gällande olika idrottsprojekt som föreningar i Kalmar län önskar starta upp och genomföra. Tyvärr har vi i år lite mindre medel än vanligt att dela ut så det blev en del pusslande och avskalande på ansökningarna. Men förhoppningsvis kan föreningarna genomföra bra verksamhet med de medel som tilldelas.

***

Real Madrid mot Manchester United i onsdags. Vilken match! United fick med sig ett mycket bra resultat hem från Madrid. 1-1, men det kunde ha varit bättre. Exempelvis hade Van Persie flera kanonlägen men bollen ville inte in. Men å andra sidan så var United väldigt tillbakapressade första 10-15 minuterna. Då trodde jag att det skulle bli en tuff match som kunde bli några baklängesmål för stort. Men United äter sig in i matchen och gör en bra prestation. Van Persie var magisk med bollen de gånger han hade den. Phil Jones var ett monster. Utan boll är han oerhört bra. Han är ett fysiskt praktexemplar. Stark och snabb. Bara 21 år. Han går en stor framtid till mötes. Returen är vidöppen och det kommer att bli oerhört spännande att följa den.

Något som dock inte var så kul med matchen var att fotbollens ärkesvin nummer 1, Pepe, fick hoppa in och delta i denna vackra fotbollsmatch. Ett större as får man leta efter.

***

Nästa helg har Tobbe ”lets go fucking mental” Davidsson en 30-årskiva i klassiska Folkets Hus i Lindsdal. Det verkar vara många legender som ska gå och jag räknar med att Davidsson framför en Tomas Ledin-låt på scenen. Jag räknar också med att Davidsson kör lite striptease, likt det han gjorde på ett bröllop jag var best man på för några år sedan. Detta var precis efter middagen, runt 20-tiden, på scen. Snacka om legend!

***

Gott att brorsan är tillbaka i full träning efter den sega fotskadan han ådrog sig i höstas. Förhoppningsvis blir det inga bakslag och han kan vara i form lagom till allsvenskan börjar. Han känner sig sugen och säger att det är ett helt annat ”go” i truppen jämfört med föregående tunga säsong.

***

Jag kör just nu en korttidsfasta. 24 timmar, mellan klockan 12.00 -12.00. Kämpa!

***

Min gamla lagkompis, ex-proffset Bovar Karim, sägs nu ge sig ut på ett nytt proffsäventyr. En Irakisk klubb som spelar i någon liga med flera olika länder i. Hans lön? 250 000 euro för 5 månaders spel.

***

Här har ni lite sjyst musik inför helgen:

Bruce Springsteen – Dream baby dream (hittar den bara på Youtube)

Bruce Springsteen – Darkness on the edge of town

Bruce Springsteen – Lift me up

Ulf Lundell – Lit de parade

Håkan Hellström – Atombomb

Kent – Columbus

***

Nedanstående text damp ner i min telefon för någon timme sedan. Tydligen har en vän och lagkompis poesiafton ikväll.

Johan – En skön snubbe som gillar att tugga mycket.

Du har en egen stil, som gör att du bara glider förbi.

Uttrycksfull i din blogg gör att alla andra har koll.

Egenkär som få, vinner du ändå.

Förstapris du kamma hem, Lisa blev din livsvän.

Kapten och Liffen-hjärta som få gör att känsla inför i år är förväntansfull och lite ”svår”.

Om jag nu hade utryckt det själv, men det får bli en annan kväll.

/ fredagskärlek från vän

/ Johan Israelsson

• PERMALÄNK
• DISKUTERA

Ett kryss, ett ruffigt Råslätt-minne och en PR-kupp

Söndag 10 feb 2013, 17:50

Även denna helg var det dags för match borta i Jönköping och Elmia-hallen. Råslätt stod för motståndet. Nykomling i division 2. Dock spelar de inte i vår serie denna säsong i och med att vi bytte serie till den södra tvåan.

Vi ställde upp enligt följande:

Deurell

Oliver, Serell, Calle, Olga

Ville, Byström, jag

Jacke P, CC, Järnesjö

Avbytare: David, Borgh, Drott, Felix.

Vi saknar fortfarande en del spelare med diverse krämpor. Idag stannade Tommy P, Anton, Fredde P, Snurre, Ludde, Fille, Måns, Lewton, Wittberg och Max hemma.

Idag låg fokus på att sätta vårt försvars- och presspel. Något som inte fungerade alls förra matchen. Och det tycker jag att vi gör. Vi ligger rätt i våra positioner och alla vet sin roll i det kollektiva försvarsspelet. Råslätt spelar en ganska bra och fyndig fotboll. Dock har de inget riktigt hot där framme och kommer sällan till några farliga chanser. En farlig chans har de dock men då står Deurell för en fin parad. Vårt anfallsspel är inte särskilt bra. Vi har få alternativ i uppspelsfasen. Det vill säga: rörelsen är för dålig. När vi väl går till anfall så gör vi det ofta för fort. Vi har svårt att etablera något spel på deras planhalva. Vi slarvar också en del med enkla mottag och passningar. Dock så var det svårspelat. Det kändes som om bollen var köpt i närmaste ICA-affär. Den studsade som värsta badbollen.

Andra halvlek blir lite ryckig. Bägge lagen gör en del byten. Vi fortsätter dock med ett hyfsat försvarsspel. Förutom vid ett par tillfällen. Ett sådant tillfälle är när deras 1-0 kommer. Vi går bort oss lite och Serell kommer i kamp med deras spelare och river sedan ner honom. Deurell är nära, nära att ta straffen. Tyvärr går den under honom.

Vi har en hel del riktigt farliga lägen i andra halvlek. Ville har exempelvis ett skott i ribban och CC har två frilägen. Men bollen vill inte in. Men vi trycker på och till slut så kommer kvitteringen. Borgh slår en fin frispark i ytterzon. Och på bortre dyker en helt omarkerad Ville upp och nickar in den. 1-1 med några få minuter kvar och resultatet står sig till slutsignalen. I det stora hela en ok match. Bra försvarsspel, sämre anfallsspel. Hur som helst så var det i alla fall ett steg framåt jämfört med vår förra match.

***

Jag har tidigare mött Råslätt en gång. I början på 2000-talet, i en kvartsfinal i Smålandscupen. Matchen var borta. Vi hade ett helt ok lag då. De bästa lirarna som klubben ansåg förfoga över i åldrarna 17-14 år var uttagna. Brorsan var med, Ola, Kazze, Ville, Witte, Sjöö, Sebbe-sill, min kusin Dennis, Brännboll, Snål-G, Tompa och Djacke lirade (kan fela någon lirare men samtliga var i alla fall verksamma i klubben vid denna tidpunkt).

Vi var förvarnade om att Råslätt skulle vara ett riktigt ruffigt område. Likt Norrliden. För på den tiden trodde man att Norrliden var ruffigt trots att man knappt hade satt sin fot där. När matchen drar igång är det storpublik på plats. Det verkade som om hela Råslätt slutit upp för att supporta ”byns” stolthet och bära dem fram till avancemang. Matchen började bra. Vi har kontroll på det. Det är dock lite hetsig stämning och de utanför plan bidrog till det. Det var en del fula ord som haglade in mot oss i samband med inkast och hörnor. Men vi ledde och höll oss kalla. Vi leder med 2-1 en bit in i andra halvlek. De trycker på men vi håller undan och det känns som att vi ska lösa det. Det gör vi dock inte. De kvitterar på övertid. Ett tveksamt mål som får Sebbe-sill i målet att gå i taket. Han kallar domaren för jävla stolle och får syna det röda kortet. Otaktiskt av Sebbe-sill då det stundade en förlängning. Vi hade heller inte någon andrakeeper på bänken. Vem skulle stå? Kazze anmäler sig omedelbart och sliter åt sig Sebbe-sills vantar.

Samtidigt som de kvitterar så stormar de galna Råslästt-supportarna planen. Några cyklar in på planen, några slänger sig in i tv-puckshögen som bildats och några springer förbi och hånar, häcklar och hotar oss. Hur skulle detta sluta?! Rädda små bondpojkar som vi var så viker vi ner oss i förlängningen. Och beslutet att ställa Kazze i målet (var i och för sig hans egna beslut) var inte lyckat. Han är ute och ”cyklar” ett gäng gånger och tvingas släppa förbi sig två bollar och vi förlorar med 4-2. Segerrusiga spelare och fans firade sedan tillsammans på planen medans vi fort sprang ner till omklädningsrummet som rädda små skolpojkar. Ett klassiskt, ruffigt men också ett litet småroligt minne att bära med sig.

***

Media uppmärksammade igår min gamla förening, LB07, och dess beslut att ha lika lön för både dam- och herrlaget. Dock menar jag att detta är lite utav en PR-kupp som ger föreningen väldigt mycket good will. De gör det bra. De är smarta.

Damlaget ligger i Elitettan och herrarna ligger i division 1-södra. Och tanken att ha lika lön för en förening vars bägge lag ligger på denna nivå är god.

Herrarna har suttit på väldigt höga löner de senaste åren. När jag spelade i föreningen hade några löner på runt 20 000 kr (!) i månaden. I division 1. Detta är rätt sjukt. Spelarna i dagens trupp hade visserligen minskat sina löner men jag vet att några spelare fortfarande tjänar runt 15 000 kr i månaden. Damerna har i princip tjänat noll och ingenting.

Föreningen, hade när jag lämnade dem, över 4 miljoner kronor i skulder och en sanering av ekonomin påbörjades. Föreningen har också tvingats att revidera sin målsättning, som tidigare var att etablera sig i fotbollens finrum, till att vara en förening som fostrar och slussar vidare spelare till större klubbar. En bra målsättning med tanke på deras oerhört stora, och fina ungdomsverksamhet.

Hur som helst. Man tvingas nu dra ner på alla löner när det gäller herr för att överleva (för att inte sättas i konkurs antagligen). Detta kommer man att spara oerhört mycket pengar på. Och damerna som numera reser från Malmö till Umeå, Stockholm, Karlstad etc. för att spela fotboll ställde nu krav på att få ersättning. Och såklart ska man få ersättning när man spelar på den nivån, oavsett genus, såklart. Så klubben hade antagligen redan planerat ett ge tjejerna lön.

Man har tagit ett beslut, där alla spelare (i alla fall utåt) kommer att tjäna 1000-1500 kr i månaden. Oavsett om man spelar i dam- eller herrlaget. Men kommer verkligen alla att tjäna samma summa? Det är nog en sanning med modifikation. Xhevdet Llumnica (den gamle KFF-liraren) kommer antagligen inte vara så sugen på att sänka sin lön, som sägs lika runt 20 k/månaden, i och med att han har kontrakt över 2013. Därmed ligger han kvar på samma summa. Andra herrspelare sägs också fått ett förslag att om man hittar en egen sponsor till klubben så får man 50 % av den summan i egen ficka. Undrar om tjejerna har fått samma erbjudande?

Klubbchefen uttalar sig om att detta blir omfattande kostnader för klubben att göra så här. Men nej, det tror jag inte det blir. Tvärtom. Man sparar såklart in en stor summa på detta vis. Samtidigt som de tvingas göra dessa stora förändringar så tar de tillfället i akt och slår på stora trumman och får ut budskapet, lika lön för båda herr och dam, i riksmedia. Vilket leder till oerhört bra PR samt good will för klubben. Det är bara att lyfta på hatten för denna PR-kupp.

/ Johan Israelsson

• PERMALÄNK
• DISKUTERA

Bagaruppstigning och årets första match

Söndag 03 feb 2013, 20:37

Igår var det dags för årets första träningsmatch. Vi åkte till Jönköping för att möta Jönköpings Södras U21-lag i Elmiahallen. Matchen startade redan vid 11.30. Vi samlades vid 07.10 vilket betydde bagaruppstigning denna lördagsmorgon.

Vi ställde upp med följande lag:

Startelva: David – Drott, Serell, Anton, Oscar – Byström, Borgh, Ville – Jacke P, CC, Oliver.

Avbytare: Deurell, Järnesjö, Måns, Lewton, Felix och jag.

Kent hade före matchen varnat oss för underlaget. Han sa att vissa lirare spelade med inomhusskor på sig och han uppmanade oss att ta med oss både fotbollsskor och inomhusskor. Mattan var ingen höjdare. Den var hård och det fanns ingen tillstymmelse till gummikulor i den. När matchen startade hade samtliga Liffen-lirare ändå på sig fotbollsskor medans ungtupparna i J-södra hade på sig inomhusskor.

J-södra börjar matchen bra. De skapar tidigt några fina lägen och det är inte mycket som fungerar hos oss. Vi kommer fel i presspelet, vi jobbar en och en och de kan spela förbi vår press gång efter annan. De tar ledningen med 1-0 och gör sedan 2-0 på straff, vilket står sig halvleken ut. Något som slog mig när jag satt vid sidan av i den första halvleken var hur tyst det var på plan. Det var tyst i J-södra och det var tyst hos oss. Oj så tyst det var. Och som vi alla vet så är det mycket svårare att spela fotboll när man inte snackar och hjälper varandra. Vi hade ett ungt lag på banan och det märktes att de äldre, informella ledarna, saknades i det verbala.

Vi gjorde tre förutbestämda byten i halvtid. Oscar A gick ut och Lewton gick in som vänsterback. Anton (som var tillbaka efter ett skadeuppehåll) gick ut och jag gick in som mittback. Oliver gick ut och Måns gick in som högerytter.

Kent hade ett bra snack i halvtid och gav laget en tillrättavisning. Det spel vi visade upp i första halvlek var allt annat än bra och vi bestämde oss för att gå ut och visa att vi faktiskt är ett ganska bra fotbollslag.

Men det började tungt. Vi bjuder mer eller mindre på ett mål nästan direkt i början av andra halvlek. 3-0 och det var säkert många som trodde att matchen var punkterad. Men efter målet vaknar vi till. Vi sätter presspelet bättre, vi löper mer och vi pratar och styr varandra på ett bra sätt. Villes fina målform från föregående säsong håller i sig. Han gör två mål i den andra halvleken. Ett mycket fint nickmål efter ett superbt inlägg av inhoppande Järnesjö. Unge Måns Olström gör vårt tredje mål. Hans första i A-lagssammanhang. Antagligen inte det sista. J-södra sticker upp i några enstaka kontringsförsök i den andra halvleken. De har ett farligt läge som David gör en bra räddning på. Annars tycker jag att vi hade ganska bra kontroll på det och skapar en hel del farligheter utöver målen. Hade matchen varat i 10 minuter till är jag säker på att vi hade vunnit den.

Första matcherna för året är alltid luriga. Man vet inte vart man står. Man är inte i den bästa formen rent fysiskt. Det märktes att J-södra var vana vid underlaget medans vi mest sprang runt och halkade med våra dobbskor. Det märktes också att J-södra hade mer fotbollspass i sig. Medans vi har fått ställa in träningar till höger och vänster på grund av en obrukbar konstgräsplan så har de sprungit runt med shorts och t-shirt på sig i Elmiahallen.

Vad tar vi med oss från matchen? Framförallt att det är viktigt att alla vet sin roll på planen, både i försvarsspelet och anfallsspelet samt att vi hämtar upp ett 0-3-underläge visar på styrka och är bra mentala bilder att plocka fram under säsongen. Kul också att se våra unga lirare, Felix och Måns, göra det bra när de kommer in på planen. Det finns mycket talang i truppen. Det finns även en del sparkapital. I denna match saknades exempelvis lirare som Fredde P, Witte, Calle, Tommy P, Max och Snurre. Sedan har vi en joker i Ludde som nog är mer spelsugen än någonsin. Hoppas att hans skada läker som den ska och att vi snart ser honom göra ”svåra” saker på planen.

Nu väntar en ny träningsvecka som börjar med styrketräning i Guldfågelns gym imorgon och avslutas med träningsmatch på söndag mot Jönköpingslaget Råslätt, även denna gång i Elmiahallen.

***

De gamla Lindsdalsjuniorerna i Ängö BK piskade igår Färjestaden med 2-0. Färjestaden går en tuff säsong till mötes och Mister Olander har nog en del huvudbry.

***

Grattis till Filip och Jenny som i morse blev föräldrar till en liten dotter.

/ Johan Israelsson

• PERMALÄNK
• DISKUTERA

Störtsköna LIF-lirare från svunna tider

Torsdag 24 jan 2013, 22:01

Det verkar gå en mindre epidemi i laget för tillfället. Många är sjuka. Även jag själv är rejält förkyld och körde idag lätt rehab istället för att ge mig ut i ryssvintern. Efter träningen satt jag och kollade på gamla LIF-urklipp från tidningarna. Sköna figurer och sköna minnen. Jag har spelat med många goa lirare under mina år i Liffen. Bortsett från mina två år i Malmö har jag tillhört Liffens A-trupp i ungefär 10 säsonger. Ja, jag tror faktiskt att jag går in på min tionde säsong i år. Oj, jag börjar visst bli ganska gammal. Fan…

Hur som helst. Jag tänkte ställa upp en startelva med några av de skönaste lirarna jag spelat med. Vissa av dem är riktiga legender. Jag tror även att jag måste ha med ett gäng ”bubblare”.

Så här ser det ut:

Tränare: Mikael Arvidsson

Målvakt: Johan ”Tintin” Andersson

Backlinje: Magnus ”Kalle” Kaliff, Pelle Brurvall, Fredde ”kryckan” Andersson, Johan ”93:an” Göransson.

Mittfält: Robin "Sjöstedt" Sjöö, Magnus ”Ballan” Berglund, Thomas ”Tomba” Persson, Robert Bjurling.

Anfallare: Sonny Stålbalk, Daniel ” Dalle” Nilsson.

Detta lag skulle nog stå sig ganska bra i dagens division 2. Exempelvis skulle mittbackparet vara ett av de allra bästa. Nedan följer en kort beskrivning av samtliga lirare.

Mikael Arvidsson – Min första tränare i A-laget. Han var spelande tränare. Lirade mittback. Hade nummer 9 på ryggen. Tog frisparkarna själv och jag tror även att han ett tag också var lagkapten.

Johan ”Tintin” Andersson – Han är given som keeper i detta lag. Han hade allt en målvakt skulle ha. Han var gapig, arg och väldigt lättretad. Han kastade bollar i huvudet på juniorer. Han sköt sönder fönsterrutor på hus som låg nära idrottsplatsen och han slog ner motståndare i eget straffområde i slutminuterna (när han hade bollen under kontroll) i sexpoängsmatcher. Oväntat nog så var han en grym straffskytt som aldrig missade en straff i LIF-tröjan på väldigt många försök.

Magnus ”Kalle” Kaliff – Jag var rädd för Kaliff under mitt första år i LIF. Han var stor. Såg farlig ut (han såg ut som den finske NHL-spelaren Olli Jokinen). Han hade ibland problem att kasta inkast. Han slog ofta patenterade långbollar ut på Majavallens träläktare. Efter varje missad boll (eller felaktigt inkast) lät det ungefär så här: aaahhhhhh. Daniel Björn trodde under ett års tid att han hette Karl. Mitt främsta minne av Kaliff är ändå när han blev matchvinnare i Smålandscupen mot Växjö BK. Med vänstern. Från 40 meter. Vad hände där?

Pelle Burvall – Antagligen en av de bästa spelarna i Lindsdals historia. Lugn och väldigt bolltrygg. Gillade att dribbla som sista gubbe. Hade patent på skottfinten (givetvis som siste gubbe). När det kom en långboll mot honom så böjde han sig ofta fram och ”ryggade” bollen hem till målvakten och sin vapendragare Göran ”Bänken” Bexell. Mitt främsta minne av Pelle var när han på en fest (ganska onykter) gick fram till min 16-åriga junis-kollega, Oskar ”lilljävel” Rydén och sa: ”Johan, du kan gå hur långt som helst. Du har alla förutsättningar”. Jag gick tyvärr inte hur långt som helst. Men det var kul att han sa detta till mig. Eller jag menar, det var kul att han sa detta till Oskar.

Fredde ”Kryckan” Andersson – En oerhört bra mittback med magisk spänst och grym timing i huvudspelet. Snittade alltid 7-8 mål per säsong. Roligaste minnet har jag från en lagfest på relaxen i simhallen. Kryckan hade druckit två-tre öl och en grogg. Konstigt nog var han helt borta. Han ”pjukade” och fick sedan snällt ligga och halvsova i en relax-stol när festen fortsatte. Eller rättare sagt: när festen började.

Johan ”93:an” Göransson – En kille med en räv bakom varje öra. Vapendragare med Kryckan. Gillade att håna och tugga mycket med mig som junis. Fin vänsterfot. Kunde krossa bollar från vänsterbacksplats enda ner till motsatt hörnflagga. Han har nog mest gula kort i Liffens historia för snack med domaren. Han är bra att ha med på fester och är idag en god vän till mig.

Robin ”Sjöstedt” Sjöö – Han är egentligen för ung för att vara med i detta lirarlag men han är ändå given. Sjöö ligger nämligen bakom vår segersång. Vår huliganlåt till segersång vill säga. Sjöö hängde mycket med Kånkelberrys som ung och fick fin inspiration därifrån. Han har en aggressiv sångröst och gillar att hetsa. Vi bytte helt enkelt ut vår trötta gamla segersång mot Sjöös förslag. Sköt upp Liffen i 2:an (assist från mig). Jag vill spela med honom i LIF snart igen.

Magnus ”Ballan” Berglund” – En genomsnäll och social kille. En spelare, som trots att han var otränad, kunde springa hur mycket som helst. En järnvilja. Han har aldrig förlorat ett motlägg under hela sin karriär. Snittade cirka 10 bristningar per säsong i LIF.

Thomas ”Tomba” Persson – Också en väldigt snäll kille som även varit verksam lite i LIF efter han lagt skorna på hyllan. Tuff innermittfältare som sällan vek ner sig. Jag minns en inomhusturnering i sporthallen där Tomba trillar i backen och sedan får en stenhård spark på halsen/nacken av IFK-Kalmars hårdkokte Kumpula. Det lät ungefär som när man piskar en matta stenhårt. Jag satt på läktaren och trodde att han var nära döden. Men nej. Han reser sig upp som om ingenting har hänt.

Robert Bjurling – Favorit hos Kjell Nyberg tack vare sin enorma löpkapacitet. Har för mig att han till och med slog Henke Rydström på detta test under gymnasiet. Dock ej helt säker. Han kom som nyförvärv från Göteborgsklubben Jonsered. Jag hatade att möta honom en mot en. Han var tuff och svår att ta sig förbi. Jag och mina junikollegor trodde att han hette Robert Mjurling hela det första året.

Sonny Stålbalk – En av de bästa spelarna jag spelat med. Eller i alla fall en av de med störst potential. Grym spelare som tog fotbollen med en klackspark. Kunde ha gått väldigt långt om han hade satsat hårdare. Gillade att åka motorcykelt istället för att träna. Gäckar idag backarna i division fyra.

Daniel ”Dalle” Nilsson – Tycker ni att KFF-Dennis Nilsson snackar mycket? Då har ni inte träffat hans lillebror Dalle. Fy fan. Man får inte en lugn stund. Han kan prata omkull en sten om det skulle vara så. Det var han som myntade smeknamnet "Byxan” på mig för att jag tränade någon träning med långbyxor under sommaren. 93:an tog detta vidare och nu kallar mina kollegor på jobbet mig för detta. Han var högerfotad men efter att han gjort ett fint mål med vänstern så skulle han från och med detta skjuta med vänstern. Alltid. Hela tiden. Och då menar jag H E L A tiden. Han hade kanonläge att dunka dit bollarna med högern men istället för att skjuta så flyttade han över bollen till vänstern och då var det ofta för sent.

Bubblare:

Hampus Jonsson – Min barndomskompis som var världsmästare på att festa. Efter en match på vårt träningsläger i Barcelona satte han sig bredvid mig och skulle precis börja dricka ur sin vattenflaska, varpå han säger: ”Nej, vad gör jag?! Jag kan ju inte dricka vatten nu. Jag blir mycket fullare om jag går direkt på alkoholen”. Gillade att kasta nötter överallt på lagfesterna. Jag tror också att det var Hampe – eller Koffe Stäringe – som hällde öl i Majavallens TV så att den aldrig mer gick att använda.

Andreas ”Långkastarn” Ohlsson – Han var inte så vass på att spela fotboll. Men oj vad nyttig han kunde vara. Under Mats Gunnarsons tid som tränare i LIF var vårt främsta anfallsvapen Långkastarns inkast. Han kastade spikraka, stenhårda inkast mot bortre stolpen där ofta Fredde Andersson hade smugit upp. Han gav även Johan Rosén mängder av frilägen. Långt ner på egen planhalva kastade han över motståndarnas backlinje till den vindsnabbe Rosén. Långkastarn låg bakom alla målen i vår pinsamma förlust med 0-7 mot Kalmar AIK i mitten av 2000-talet.

Andreas Johansson – En annan barndomskompis som jag har bra kontakt med än idag. Lite samma råtalang som Sonny Stålbalk. Överlägsen i tidiga och mellersta tonåren. Alltid bäst på träningarna. Han kanske inte hade den bästa inställningen. När det var match kl. 15 en lördag sov han till kl. 12 och gick upp och tog två rostade mackor för att sedan cykla bort till samlingen.

Henrik Övgård – Kallade sig själv för derbydödaren efter att ha sänkt ett par lokala lag. Sprang som en greyhound. Det vill säga, det såg ut som han grävde sig fram med armarna på planen. Gick till Smedby för en stor summa pengar. Det sägs att LIF:s starke man på den tiden, Stefan Larsson, skrattade hela vägen till banken. Synd att de pengarna inte finns kvar i klubben idag.

Martin ”Kyss-Karlsson” Olsson – En spelare som flög in och ur startelvan. Gillade att möta Hovmantorp. Gjorde ofta mål mot dem, och likt Övgård, så gav han sig själv ett smeknamn: Hovmantorpdödaren. Han presterade sitt livs bästa fotboll i en turnering på nyårsdagen. Han var bakfull, men lycklig. Kvällen innan hade han hookat upp med en dam. Denna dam var och kollade på turneringen. Kyss-Karlsson spelade som i trans. Han gjorde mål efter mål. Och varje gång kollade hade upp mot denna tjej. På denna tid hade han en frisyr som såg ut som en hästman. Den var lång, smal och tunn, och den liksom studsade när han sprang. Det var oklart om det var frisyren på Kyss-Karlsson som gjorde att tjejen inte valde att satsa på honom.

Sebbe ”Sillen” Halle – Målvakt som var lika bra med fötterna som samtliga utespelare. Även en oerhört duktig och talangfull målvakt. Synd att han kom fram samtidigt som Zlatan Azinovic annars tror jag att han idag hade stått i KFF. Smeknamnet Sillen fick han för att han ofta hade lätt till tårarna. Han lipade vid förluster och han lipade vi insläppta mål.

Dino ”Zingo” Kadic – En stor stark anfallare. Sköt som en häst sparkar. Dock träffade han sällan mål. Slängde ofta, och gärna käft med en albansk kille som spelade i LIF under en kortare period (hette han Zuki?!). Zingo och Zuki hatade varandra på planen men var bröder i omklädningsrummet. På tal om Zuki så följde han med oss träningslägret i Barcelona. Dock såg vi honom aldrig. Inte ens på träningarna. Han hängde istället med sin tjej i centrala Barcelona.

Som sagt, många härliga lirare och goa minnen. Jag skulle kunna rabbla upp lika många lirare till (Fische, Smeket, Thor, Mackan S, Bojan, Jocke J, Kjellman, Anderini, Danne L etc) men inlägget är redan för långt.

/ Johan Israelsson

• PERMALÄNK
• DISKUTERA

José, Winners Cup och bra musik

Måndag 14 jan 2013, 20:10

Oscar, en gång i tiden kallad för José, i aktion. I bakgrunden ser vi Serell, Tommy P, Calle och Ville.

Då var veckans första träning avklarad. Som vanligt på måndagar så tränar vi inne i Guldfågelns gym. Vi kör ett program som KFF-Ragnarsson har satt ihop. Det innehåller tolv olika övningar som till stor del koncentrerar sig på bålstyrka och balans. Det är ett mycket bra program som förhoppningsvis kommer att stärka upp oss inför kommande säsong.

Vi delar alltid upp oss två och två på styrkan. Idag körde jag tillsammans med fjunisen Oscar Andersson, även kallad Olga. Oscar är Johan ”Tintin” Anderssons son (den gapige målvaktstränaren ni vet). När jag själv var fjunis och kom upp i A-laget som 15-åring var alltid Oscar (som då måste ha varit i 7-8 årsåldern) med och kollade på träningarna och sin pappa som på den tiden vaktade buren. Då kallades inte Oscar för Olga, utan jag och Hampus Jonsson (hårdskjutande Toni Jonssons son) kallade honom för José. Fråga mig inte varför. Men vi tyckte väl att det var ett vasst smeknamn helt enkelt. Det var också i denna veva som den då 16-årige Hampe fick en boll kastad i bakhuvudet av målvakts-Johan. Anledningen? Han sköt ett för hårt uppvärmningsskott. Tur att målvakts-Johans son inte råkar ut för sådana här galningar. Han får istället fint inflytande från grabbar som CC och Wittberg.

***

I lördags var jag i Kalmar Sportcenter för att bevittna den första upplagan av Winners cup som den driftige Kim Ahlqvist (numera även Wittbergs chef) på Lokalbollen.se startat upp. Konceptet var att alla första- och andraplacerade lag i Lokalbollens upptagningsförmåga skulle göra upp om förstaplatsen. Som väntat blev det IFK Berga som drog det längsta strået. Dock var de illa ute. Läckeby hade chansen att kicka ut dem genom att vinna mot Tvärskog i sin sista gruppspelsmatch. Men icke. Det blev förlust med 2-1. En klassiker att ett lag som med möda tråcklar sig igenom ett gruppspel går och tar hem hela turneringen.

Ett bra arrangemang med en trevlig straffsparkstävling mellan tränarna (som dock blev lite väl segdragen) där Kalmar AIK och Stegen tog hem priset som bestod av ett gäng Barcelona-resor sponsrade av Sports International. Dock var kvalitén bland lagen väldigt blandad och vissa matcher var rena sömnpillrena. Men detta var i och för sig inget konstigt då det skiljer en del divisioner lagen emellan.

För övrigt verkar Växjö BK:s tränare vara en riktig lirare.

***

Jag och Fredde P var på bio igår. Vi såg Gangster squad. Jag hade höga förväntningar på den. Tyvärr nådde den inte upp till dem. Den får bara ett ”ok” av mig. Även gubben tyckte inte den var något att skriva hem om. Precis efter filmen sa han på smedbyitiska: ”aha, denna behöver vi väl inte hylla va?”.

***

Här kommer lite vass musik som jag lyssnar på för tillfället:

Rodriguez-Sugar Man

Rodriguez-Cause

Kindness-Swingin Party

New Order-Love Vigilantes

Kurt Vile-Baby`s Arms

The Cure-Picture Of You

The XX-Islands

The Tallest Man On Earth-The Wild Hunt

Ramones-Beat On The Brat

Nirvana-Lake Of Fire

/ Johan Israelsson

• PERMALÄNK
• DISKUTERA