Höstsäsongen kunde inte ha startat på ett bättre sätt efter att grabbarna bärgat tre poäng i returmötet tillika vändningen av denna serie borta mot Assyriska Norrköping. Detta var en match och motstånd som vi alla inblandade hade största respekt inför, dels efter föregående tuffa möte som slutade 2-2, dels då vi visste att det aldrig är lätt att komma till deras hemmaplan Mamre IP som vi dessutom under en tidigare säsong fått åka tomhänt ifrån. Matchen slutade dock tillslut med en resultatmässigt komfortabel seger med 3-0 efter tre riktigt fina mål. Dessvärre missade jag det enligt uppgift finaste målet signerat Mattias Rehn då jag inte lyckades hitta till planen som ligger insprängd bland villor och radhus i tid. Enligt trogna OAIK-fan på plats i form av Oskarshamnsprofilen Robin Oscarsson samt tidigare skyttekungen i svartvitt som numera huserar i Sylvia ”Bosse” Lengyel så ska målet ha varit något i hästväg. Rehn ska ha brutit en passning på mittplan, avancerat mott straffområdet och helt sonika dunkat upp den i mål via kryssribban från 25-30 meter. Det behöver inte vara svårare än så. Trist dock att man skulle missa denna projektil, får uppmana Rehn att göra en repris för min och alla andra skulls som missade detta.
1-0 stod sig sedan halvleken ut och får anses rättvist då vi hade något fler heta lägen än Assyriska som dock absolut inte var ofarliga eftersom de framförallt skapade några halvchanser vid fasta situationer. Andra halvlek var fortsatt spelmässigt jämn med ett högt tempo men vi fortsätter att ha lite mer spets i anfallen och skapar de bästa chanserna. 2-0 kommer efter en patenterad lång utspark från Jansson som går över backlinjen för att slutligen landa på Peimans vänsterfot som dunkar dit den stenhårt i närmsta hörnet, riktigt snyggt! Spiken i kistan kommer sedan på frispark från Niki som till sist får utdelning efter att ha varit ständigt farlig och skapat bra lägen matchen igenom.
Riktigt starkt gjort av grabbarna att åka upp till Norrköping och kriga till sig alla tre poäng. Tror Assyriska kommer plocka en hel del poäng på sin hemmaplan där de dels har fördel av en mycket liten plan som passar deras tunga pjäser perfekt, dels gör publiken som förövrigt sitter en halvmeter från sidlinjen sitt yttersta för att såväl psyka motståndarna som peppa sin hemmaspelare. Så länge Assyriska hade häng resultatmässigt i matchen krigade de stenhårt för varandra och hade de fått första målet i en match som denna så blir det oerhört tufft att vända matchen med den tighta planen och med den publiken i ryggen.
Hur som helst så är det inställningen grabbarna visar upp i form av att de verkligen krigar för varandra till 100 procent matchen igenom som jag hoppas att vi tar med oss till kommande matcher utöver de tre bärgade poängen. När den inställningen finns fullt ut kan man faktiskt plocka poäng trots att det saknas några procent vad gäller hur vi uppträder taktiskt och organisationsmässigt, vilket denna match är ett tydligt bevis på då jag trots allt tycker att vi saknar ett antal procent vad gäller dessa delar. Ska vi vara med och fightas i toppen av tabellen i slutet av säsongen gäller det dock att vi fortsätter att visa upp denna inställning såväl som att vi når upp till de där sista allra sista taktiska och oragnisationsmässiga procenten.
I övrigt noterar jag att Husqvarna idag tappade två poäng borta mot Karlskrona i en match som slutade 2-2, ett resultat som verkligen gjorde det tätt i toppen av tabellen. Tillsammans med Husqvarna och Lindsdal delar vi nu förstaplatsen på 25 poäng, tätt bakom skuggar Motala på 24 poäng, snacka om gentingbo. Vi går minst sagt en spännande höst till mötes.
På Barometern.se är det möjligt att kommentera nästan alla artiklar. Dock tar vi bort möjligheten att kommentera artiklar med rättsrelaterat innehåll, till exempel domar och åtal. Vi hade den möjligheten tidigare, men fick då mängder med kommentarer med innehåll som vi inte kunde publicera.
För att kunna kommentera måste du ha ett användarkonto hos Disqus, vars verktyg för kommentarer används på Barometern.se. På tider då Barometerns webbredaktion inte är bemannad går det inte att kommentera artiklar på Barometern.se
Barometern.se tillämpar eftermoderering av läsarkommentarerna. Det innebär att den som skriver en kommentar får den publicerad i det närmaste omedelbart, men att kommentaren senare kan komma att modereras bort om den inte lever upp till riktlinjerna för läsarkommentarer på Barometern.se.
Det innebär också att vid publiceringen är det den som skrivit kommentaren som är juridiskt ansvarig för dess innehåll och därmed kan bli anmäld för exempelvis förtal. Efter modereringen är det ansvarig utgivare på Barometern som bär det juridiska ansvaret.
Läsarkommentarer - riktlinjer
Vi har högt i tak.
Vi har en tillåtande grundinställning.
Vi vill att användarna ska komma till tals.
Men
Vi tillåter inte läsarkommentarer i samband med rättsrelaterade artiklar.
Vi publicerar inte läsarkommentarer där någon anklagas för brottslighet.
Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppenbara osanningar.
Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppenbara faktafel.
Vi publicerar inte läsarkommentarer med synpunkter eller åsikter som inte är relevanta för den diskuterade artikeln.
Vi publicerar inte läsarkommentarer om etnisk grupp, kön, sexuell läggning, politisk tillhörighet, yrke eller religion om det saknar betydelse i sammanhanget
Vi tillåter kritik mot personers handlingar och beslut. Etiska spelregler gäller.
Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppgifter som vi av etiska skäl undvikit att publicera i den diskuterade artikeln.
Vi kan publicera länkar till andra webbplatser, men de ska vara relevanta för den diskuterade artikeln.
Vi rättar inte grammatiska fel, stavningsfel, meningsbyggnadsfel mm i läsarkommentarerna.
Gårdagens match mot Hässleholm började på bästa tänkbara sätt med ett snabbt och rörligt anfallsspel där vi dessutom fick utdelning i form av en 2-0 ledning redan efter knappa kvarten spelad. Först är det Bosse som påpassligt håller sig framme och petar in 1-0 efter en rörig situation framför mål. Sedan sätter Dolken 2-0 då han får öppet mål efter ett riktigt mönsteranfall. Vi fortsätter att prestera riktigt bra fotboll ytterligare cirka en kvart och borde där och då ha punkterat matchen. Hässleholm bjöd på en hel del väldigt bra omställningslägen där det lämnades stora luckor såväl centralt framför backlinjen som längs kanterna. De första 30 minuterna tycker jag personligen är bland det bästa vi hittills presterat denna säsong. Därför känns det oerhört snöpligt och bittert att vi inte lyckas stänga matchen och dessutom blir oerhört hårt straffade med reducering i 88:e och kvittering i 93:e.
Att tappa matcher och dyrbara poäng på detta sätt är något som verkligen gör ont på alla tänkbara sätt och gör så fortfarande såhär dagen efter. Smärtan är dock på något sätt spelets regler och en del av tjusningen med all idrott. Medan jag och alla andra i OAIK:s organisation var fullständigt knäckta, ledsna och förbannade minuterna efter slutsignalen över en inspelad poäng som sågs som två tappade, var Hässleholm lika lyckliga och nöjda över en poäng som sågs som just en inspelad poäng istället för två förlorade. Ibland befinner man sig i det tysta lidande omklädningsrummet, ibland befinner man sig i högljudda lyckliga omklädningsrummet. Tyvärr har vi befunnit oss i fel sinnesstämning och omklädningsrum ett par gånger för mycket under denna säsong. Att ge sig på en analys av vad detta faktum beror på är inte lätt och hade vi haft en säker förklaring på dessa sena poängtapp hade vi självklart gjort de förändringar som krävts sedan länge. Det vi som grupp kan göra är att verkligen ta lärdom av gårdagens match och minnas den smärta som man känner efter slutsignalen, den vill man inte uppleva igen. Självklart handlar väl en del av förklaringen om psykologi. Som sagt har vi haft ett par för många sena poängtapp och detta finns såklart med någonstans i bakhuvudet under matchen, en ängslighet smyger sig på och helt plötsligt är rädslan att förlora större än viljan att vinna och då blir prestationen undermålig. Vi har diskuterat detta i gruppen och det handlar helt enkelt om hårt jobb, fokusera på rätt saker och framförallt lita på att vår kvalité är fullt tillräcklig för att vinna matcher. Jobbar vi utefter detta är jag säker på att vi framöver kommer att undvika att åka på för många liknande smällar och när säsongen sedermera summeras hoppas jag att vi befunnit oss i ”rätt” omklädningsrum minst lika många gånger som i ”fel”.
Trots att gårdagens match lämnar en bitter eftersmak gick solen upp idag igen och det väntar en ny vecka full av möjligheter. Vi fick trots allt med oss ytterligare en poäng att lägga till poängskörden, vi presterade fantastiskt fin fotboll första halvtimmen och vi är endast en poäng efter serieledande Ljungby. Detta tar vi med oss in i kommande vecka. En vecka där det först och främst väntar ett hett Oskarshamnsderby i cupen på onsdag mot eleganterna i IFK. Sedan får vi på söndag förmånen att se Malmö ytterligare en gång då det väntar match mot bland annat Valentino Lai och Labinot Harbuzi i Prespa Birlik. Just detta är underbart med idrotten, det kommer hela tiden nya utmaningar där man har alla möjligheter att utvecklas till det bättre och revanschera sig från tidigare matcher. Detta kommer vi i OAIK att jobba efter under kommande vecka - lärdom, utveckling, nya möjligheter!
En del dagar är bättre än andra dagar. En del dagar är bra för den ena individen i en grupp, men sämre hos den andra. Hur som helst kan man summera Oskarshamns AIK:s träningsvecka som en mycket bra vecka när man adderar individuella prestationer och gruppens välmående. Med enstaka undantag på spelare med skadefrånvaro och sjuklingen Tim Johansson, så har humöret varit på topp och tempot något över det ”vanliga”. Kampmomenten, avsluten, inläggen och spelmomenten antas med hunger i många spelares ögon och man kan tydligt se någon form av en stor självförtroendekick. Om det beror på att B-laget inledde veckan med en kross, att A-laget tog en utomordentligt skön seger nere i Skåne föregående helg eller att spelare hittat tillbaka till verkligheten efter diverse studentfirande låter jag vara osagt. Det kan vara jag som är en alldeles för glad kille som ser saker alldeles för positivt. Men de tvivlar jag på…
****
Vi ställer upp med samma elva som senast nere i Skåne, med 5 hungriga killar på bänken som är redo att förändra matchbilden:
På andra sidan väntar en ny bekantskap, då nykomlingen Hässleholms IF gästar oss. Ett lag som överraskat i somligas ögon och ett lag som visat bra form på slutet. Allt är upplagt för en fartfylld drabbning med två spelsugna lag. Kom dit Vettja!
Efter förlusten mot Lindsdal förra helgen bestämde vi oss för att verkligen gå ihop i gruppen och kriga oss till tre poäng mot FC Rosengård. Sagt och gjort. Nu sitter vi i bussen och lämnar Malmö med tre härliga poäng! Matchen var verkligen en kamp med två olika ansikten. Vi startade riktigt bra och skapade mängder med chanser och förutom sista fem i första är det vi som styr och ställer. När vi går in till halvtidsvila har vi med oss en helt rättvis 2-0 ledning. Detta efter att matchens huvudperson Mergim Smakolli givit oss ledning med ett tungt distansskott. När sedan Johan Persson tog vara på en målvaktsretur efter ett skott från Smakolli kändes det riktigt bra.
Under halvtidsvilan pratade vi igenom det vi hade gjort bra samt det vi var tvungna att justera lite. Vi gjorde oss förberedda på att Rosengård skulle försöka höja tempot lite och trycka ner oss i banan. Tyvärr för vår del hjälpte det inte speciellt mycket, Rosengård kom ut som ett nytt lag och pressade på rejält och skulle helt rättvist också få utdelning. 2-1 reduceringen kom tidigt i andra genom en straffspark. Smakolli fick ett skott på armen som domaren bedömde som avsiktlig. Efter reducering lyckades vi höja kvalitén på vårt passningsspel och jobbade oss in i matchen igen. Efter dryga 70 minuter fick vi en gyllne chans att stänga matchen, då Alderbert gick omkull i straffområdet. Mergim stegade fram men bollen smet tyvärr utanför. Sista tjugo minuterna var väldigt nervösa men vi lyckades rida ut stormen utan att släppa till någon rejäl kvitteringschans:) ------ Efter dagens seger väntar nu en skön träningsvecka innan vi hälsar Hässleholm varmt välkomna till Arena Oskarshamn på Lördag. En match vi självklart siktar på att vinna! ------ Underbart att se Calle Alderbert spela hela matchen idag. Hans inställning är verkligen guld värd en match som denna. Kul även att Fårbo Johan svarade för en underbar första halvlek samt att han fick göra sitt första division 2 mål! ------ Extra kul att vinna idag när det var en av mina ungdomsledare från tiden i IFK som körde bussen. Ben Gorevitz som har en stor del i den fotbollsuppfostran jag själv, min tvillingbror Johan och Calle Alderbert har fått är en fantastisk människa som alltid har ett leende på läpparna.
XOXO; Eric Persson
Imorgon är det en STOR dag. Onsdagen den 5 juni är Oskarshamns AIK träningslediga. Efter en tung derbyhelg, seger med B-laget igår och kvällens tempoträning känns denna vilodag ypperligt läglig. En del anser den säkert mer välbehövligt än andra, men ändå…
Morgondagen är även en speciell dag av helt andra anledningar. Ungtupparna från A-truppen Hampus Savolainen och David Petersson drar efter 3 år på Idrottsprogrammet på sig kostymerna och springer ut genom Oscarsgymnasiets portar. STUDENTEN!!!! OAIK-bloggen tog tillfället i akt och intervjuade Hampus inför det som komma skall.
Hur snurrar tankarna inför framtiden?
”Jag har sökt till Socionom i Kalmar som förstaval och sedan samma utbildning i andra städer. Tanken är att börja plugga direkt”
Du är ett snille med andra ord? Får vi tillgång till dina betyg?
”haha, vi blir tilldelade betygen imorgon, men ja, jag ligger på över 20,0”
Inga resor eller dylikt planerade?
”Njaae, tanken är att ge sig ut och resa efter högskolan. Drömresan är till Nya Zeeland.”
Favoritlärare under tiden på Idrottsprogrammet?
”Enkelt! Richard Gunnarsson. ”
Hur ser morgondagen ut?
”Vi samlas tidigt i skolan för betygsutdelning och likande. Sedan springer vi ut mot Kikeboplanen, för att sedan marschera till vår fordon som vi åker runt staden med. Vi kommer att åka i en stor lastbil. Jag kommer att ha en bjudning med släkt och familj hemma, för att sedan avsluta kvällen med en stor fest med klassen”
****
David Petersson dementerar ryktet om att farsan Uffe kör lastbilen runt stadens torg. Det återstår att se, då Uffe vid flertal tillfällen visat att han är en mästerlig chaufför.
****
Tillsist bad vi Hampus att gestalta Oskarshamns AIK som en skolklass och fick följande svar.
Klassens Clown:
”Mergim. Kan skämta och driva med alla och är inte snål med skämten som han alltid förmedlar med ett smile.”
Klassens Nörd:
”Olle Dolk. Supernörden som är insnöad i tv-serier som OTH och ARROW. Han kan varje avsnitt och varenda replik”
Den Stränge Magistern:
”Inte sträng på det viset, men alltid målinriktad, medveten och låter inte något bli oseriöst eller slafsigt”.
Klassens Mobbare:
”Ett kollektiv där jag anser att det inte finns någon ”mobbare”. Däremot så kan de flesta skämta och lägga in pikar, men ingen mobbing.”
Klassens mest allmänbildade:
”Matte Rehn. Han har kunskap och kan mycket av varje. Han är insatt inom olika områden och kan plötsligt framlägga information om diverse saker som ingen annan vet om.”
Gårdagens match blev inte alls en så rolig historia som alla svartvita hjärtan hoppats på. Det blev tyvärr en smärtsam 1-2 förlust mot Linsdal och framför allt Fredrik Pettersson! Det var en match som på förhand kändes väldigt oviss, då Linsdal inte alls startat säsongen på något strålande sätt. Men ett derby är alltid ett derby, och med den truppen Liffen har så ska de absolut vara med och kriga i toppen av serien!
Matchen spelades på ett för dagen mycket regnigt Arena Oskarshamn. Linsdal kändes lite hetare än oss när matchen startade, men efter ett par minuter kommer vi verkligen in i det. Den följande halvtimmen är det vi som äger matchen och skapar chanser som i den bästa av världar hade räckt till en seger. Vi lyckas i alla fall ta ledningen när Jägarn trycker dit en frispark som träffar en Linsdalspelare och går in. Hade vi fått ytterligare utdelning är jag säker att vi hade stått som vinnare när matchen var slut. Men vi har sen tidigare väldigt svårt att stänga matcherna. Efter 35 minuter sticker Linsdal upp i en omställning som resulterar i att dom får en farlig frispark. Dom lyfter i en fin boll som Fredrik Pettersson nickar in vid bortre stolpen. Halvtidsresultatet 1-1 var absolut inget vi var nöjda med.
Andra halvleken är inte speciellt bra från något av lagen, vi hade i alla fall några halvchanser. Johan Persson drev igenom och var nära att smeka in en yttersida. Jägarn hade ytterligare en boll i nät men domaren ansåg att den var ur spel vid sidlinjen precis innan. I det skedet kändes det verkligen som att vi var på gång igen. Men Tyvärr blev det Linsdal och Fredrik Pettersson som avgjorde matchen i mitten på andra, detta genom en stenhård frispark.
Att släppa in ytterligare två mål på fasta situationer är absolut inget vi är nöjda med. Jag tänker inte säga att det var otur att vi förlorade. Linsdal var betydligt hetare än oss i straffområdena och hade dessutom marginalerna med sig. De gjorde en väldigt bra bortamatch.
För oss själva gäller det att hitta ett spel som gör att vi kan omvandla vårt bollinnehav till fler heta chanser. Vi måste även kunna punktera matcherna när vi väl skapar våra chanser.
XOXO: ERIC PERSSON
I onsdags hade vi match i Smålandscupen eller Hyundai-cup som den numer heter mot Rockneby IK vanligtvis huserande i division fem. Vi ställde ett mycket ungt gäng på banan med jag själv som ålderman som höjde upp medelåldern en hel del. På förhand trodde vi på en ganska tuff match då lagen från lägre divisioner brukar se matcher som denna som något av årets match där de verkligen vill visa upp sig. Det skulle dock visa sig bli en mycket komfortabel seger med hela 8-1 där temposkillnaden lagen emellan blev väldigt tydlig ju längre matchen led. En festlig kommentar från matchen som bara måste omnämnas bjöd en av medlemmarna i Rocknebys tränarstab på. En bit in i matchen efter en hel del bolljagande ropade en av mittbackarna frustande mot bänken att han ville byta. Svaret han fick tillbaka från bänken var: Nej nej du får inte byta! Du blev ju så förbannad i lördags när du inte fick spela så nu jävlar ska du få spela! Ibland får man äta upp vad man hävt ur sig och i detta fall fick den frustande mittbacken äta upp det ordentligt!
Vad som var mycket roligt och glädjande att se i matchen var att alla juniorer som fick chansen att lira seniorfotboll verkligen tog den chansen och imponerade. Ingen nämnd ingen glömd som man brukar säga, men en sak som är säker är att framtiden ser ljus ut för OAIK vad gäller återväxten. Bergenskans med flera har gjort ett riktigt bra jobb och drillar junisarna på ett bra sätt vad det verkar. Fortsatt hårt och ambitiöst jobb så dröjer det inte länge innan flera av de som var med är uppe på A-lagsträningarna och tampas om platserna!
Sköter Eleganterna sitt jobb nu i deras match mot Farstorp så väntar ett hett stadsderby i cupens 4:e omgång…
Ett derby som däremot med all säkerhet väntar är morgondagens match mot antagonisten Lindsdals IF. Förbannat jävla skoj! Lindsdal som inte riktigt fått den inledning av serien som de hoppats och trott på men som senast hade en rejäl islossning mot Sölvesborg som slogs tillbaka med hela 6-1. Så jag tror att det trots allt är två lag med ganska gott självförtroende som kommer att äntra arenans filtmatta. Två lag som dessutom känner varann utan och innan då vi mötts x-antal gånger de senaste säsongerna. Att hymla och mörka med vår matchplan känns därför inte så effektfullt inför matchen. Vi kommer som alltid att agera efter våra egna förutsättningar och göra det vi är bra på, det vill säga försöka äga mycket boll och med ett snabbt, rörligt och fantasifullt anfallsspel luckra upp Lindsdals försvar. Vi får dock vara mycket vaksamma på Lindsdals omställningsspel där de i tidigare möten var ruskigt vassa och framförallt effektiva. Lindsdal har en del riktigt bra spelare på denna nivå där Fredrik Petersson (en klass för sig i denna serie när allt stämmer!) och Viktor Fredriksson som föregående säsong tog hem skytteligan i serien sticker ut lite extra. Utgången av matchen är svår att sia om då det på förhand känns som två jämnstarka lag. En sak som är säker är dock att det kommer en bli en match fylld av känslor och kamp mellan två lag som kommer att sälja sig oerhört dyrt!
En önskan inför matchen är att det blir ett bra tryck även utanför planen med mycket folk som hittar till arenan. Noterar att föregående säsongs officiella publiksiffra under motsvarande match var 766 betalande åskådare. Vågar man hoppas på en liknande siffra eller till och med högre än så? Jag hoppas det, väl mött på arenan!
Som Erik var inne på i föregående inlägg, oerhört skön seger som grabbarna krigade till sig nere i Lund mot laget med det passande namnet ”Torn”. Var själv inte på plats och såg matchen men enligt grabbarna i laget var det i särklass det mest välvuxna lag de någonsin mött. Starkt av oss att gå segrande ur en mycket svår bortamatch mot motståndare som på ett konsekvent och disciplinerat sätt matar långbollar på ett par anfallare modell ”Peter Crouch”. Känns överlag som att vi börjat hitta rätt alltmer vad gäller flera detaljer av vårt spel de senaste matcherna och att formen är på väg uppåt. Tycker att vi till viss del inledningsvis av säsongen inte riktigt fick några längre anfall där vi kunde rulla runt och äga boll för att trötta ut motståndarna och öppna upp ytor. Matchen mot BW 90 var ett steg i rätt riktning och matchen mot Torn ska ha varit ytterligare ett kliv rätt med långa anfall och fyndigt och fantasifullt anfallsspel. Förhoppningsvis fortsätter vi på samma spår i kommande match hemma på plastgräset mot Karlskrona.
Tyvärr har jag själv inte varit tillgänglig för spel de senaste två matcherna och inte heller till matchen mot Karlskrona. En vridning av mitt opererade knä på en träning för ett par veckor sedan med svullnad och ömhet som följd har hållit mig borta. Röntgen gav dock relativt lugnande besked då den endast visade en broskbit som på något sätt kommit i kläm och irriterat knäet. Jag har smygit igång med träning måndag och tisdag denna vecka och förhoppningsvis kan jag trappa upp träningen ytterligare utan att knäet reagerar och åter vara i speldugligt skick till nästa match.
Från träningarna i veckan kan jag rapportera att vår eminenta sjukvårdare/massör och ständigt skämtande Bosse Rosengren ilsknade till på vår hjälptränare Patrik Holm. Som vanligt under avslutsövningar blandas det och ges kvalitetsmässigt varpå en boll fastnade högt uppe i ett träd. Holm gjorde några tafatta försök till att få ner bollen genom att kasta en annan boll på bollen som fastnat. Efter ett par kast gav han upp projektet och slog fast att vi får klara oss med en boll mindre hädanefter. Bosse gav sig dock inte så lättvindigt och klättrade helt sonika upp i trädet och hämtade ner bollen. Efter träningen frågade Ola om alla bollar var uppsamlade. Holm var kvick att svara att ”ja då det är dom, VI hämtade bollen som fastnat i trädet” Bosse ilsknade då till då Holm själv faktiskt inte svettats alltför mycket för att få tag i bollen. Bosse kommenterade sedan Holms tafatta försök att få ner bollen med typisk ”OKG-attityd”. Exakt vad Bosse ville ha sagt med detta låter jag vara osagt men kan ju säga så mycket som att varken Holm eller OKG och ISS-arbetare är kända för att arbeta ihjäl sig. Måste dock samtidigt passa på att lyfta fram Holm som har andra goda kvalitéer som kompenserar att han kanske inte alltid arbetar ihjäl sig. Munnen går i ett och han är ständigt glad och positiv vilket smittar av sig på övriga gruppen. Viktigt med sådana personligheter i ett lag!
Morgondagens motståndare Karlskrona kommer med all säkerhet bli en väldigt svår nöt att knäcka. Karlskrona huserar i botten av tabellen men väldigt snabbt i serien kunde vi konstatera att det inte finns några dåliga lag eller lätta matcher överhuvudtaget i denna serie. Alla lag har chans att slå alla och jag tror det kommer att bli en väldigt jämn serie. Karlskrona kommer också med positiva känslor efter en stabil seger senast mot Sölvesborg. Men förhoppningsvis kan vi fortsätta att bygga vidare på vår goda form och ta vår tredje raka seger. Väl mött på arenan!
I skrivande stund sitter jag i bussen på vägen hem och kan bara konstatera att det är så jävla mycket roligare att vinna än att förlora! Dagens drabbning mot Torn visade sig vara exakt så tuff som vi förberett oss för! Vi hade fått rapporter om att Torn skulle vara ett riktigt stort och starkt hemmalag som inte skäms för att spela en fysisk fotboll med mycket närkamper.
Vi hade bestämt att vi skulle gå ut och spela ett högt försvarsspel med ett stort bollinnehav. Matchen spelades på en gräsplan som inte direkt bjöd in till något skönspel. Men vi startade ändå strålande och skapade några hyfsade chanser, när vi sedan tog ledningen med 1-0 kändes det helt rättvist. Och vilket mål det var. Vår matchplan visade sig vara klockren, för det var genom våran press som Jägarn och Mergim vann bollen. Dom skickade vidare den till Lengyel som la hem den till Tim Johansson som från 30 meter skickade iväg en vänsterkanon, ribba in! Det var den här starten vi ville ha och av bara farten kom 2-0! Jägarn skickade fram en smekare till Erik Hoang som blev nedriven i straffområdet. Solklar straff, Tim Johansson stegade fram och gjorde inget misstag. Trivsel! Tyvärr blev vi lite bekväma i slutet på först halvleken och på en lång frispark kunde tillslut Torn reducera. Vi gick ändå ut till den andra halvan med en positiv inställning, för när vi jobbar hårt tillsammans och har ett bra passningsspel så vet vi att vi är svårslagna! Vi startade den andra halvleken i ett rasande tempo och fick helt rättvist utdelning. Hoang skickade in en hörna som tillslut Lengyel kunde forcera in! 3-1 var ett resultat som vi var nöjda med, när sedan Torn fick en man utvisad efter en riktigt ful armbåga på Jägarn kände vi att vi hade en bekväm ledning. Genom extremt hårt arbete kunde vi tillslut konstatera att vi tagit vår andra raka seger.
Vi är väldigt nöjda med dagens insatt, mot ett Torn som hämtat mycket inspiration från Stoke i Premier League. Utan att lägga några större värderingar i deras spel kan jag bara konstatera att dom spelar ett spel som passar de bra, mycket långbollar på två väldigt långa och starka anfallare! De är ett lag som garanterat kommer plocka mycket poäng på sin hemmaplan!
...
På Torsdag gästas vi av Karlskorna på Arena Oskarshamn. Vi ska förbereda oss väl för att kunna ta tre nya poäng. Vore roligt att se så många som möjligt där vid matchstart 19:00!
...
Om det är någon som har några minuter över en solig dag kan jag rekommendera ett besök vid glasscafet Mandarinen. Nästan farligt god glass!!
xoxo Eric Persson
Varje dag är en ny dag. Denna nya dag är en dag full av möjligheter. För fotbollsspelare, frukthandlare, plåtslagare och revisorer kommer det nya dagar. En del hävdar att man lär sig nya saker varenda dag. Men jag är tveksam. Kanske är det istället så att man lär sig att ta tillvara på den kunskap som man redan har och i kombination med sina vänners erfarenheter lär man sig använda denna på rätt sätt. Eller är det så att man i dagens samhälle faktiskt lär sig nya saker varenda dag?
Denna vecka har jag funderat på vad jag faktiskt har lärt mig.
Jag har en kompis som är alban (från Kosovo) och en kompis som är serb. Båda två är supersvenska och lever som vilken Svensson som helst. Vi har sjukt roligt tillsammans. Skillnaden på dem två och mig är att de har andra erfarenheter och har sett andra delar av livet. Min albanska vän valde att inte köpa en gitarr för att kunna skicka pengar till sin släkting som bättre behövde pengarna pga av svält och fattigdom. Min serbiske vän kan åka ner till Serbien med sitt studiebidrag på knappt 3000 kr och vara kung i en månad. Sådan skillnad är det. Tydligen. Det är klart att jag har hört om fattigdom och svält innan. Men när man får höra sådana saker från riktigt bra vänner blir det så verkligt. Min tidigare kunskap förvandlas till en lärdom och på något fascinerande sätt gestaltar deras berättelser min uppfattning och bildar en verklighet. I denna verklighet kanske jag har lärt mig något nytt. Eller så har jag bara lärt mig hur jag ska hantera mina och mina vänners erfarenheter.
Tim Johansson, den enda i laget som skulle få för sig att ta upp ämnet politik i Oskarshamns AIKs omklädningsrum fick i måndags igång en livlig politisk diskussion. Kors i taket. Diskussionen handlade om en hetsig partidebatt på tvn och avslutades med att ingen visste vem som är partiledare för Kristdemokraterna. Utan att ha googlat detta nu, kom vi fram till att han heter Göran och har glasögon. Klart jag läst om det där på gymnasiet, men det var skönt att få denna kunskap uppfräschad.
Per ”myggan” Svensson. B-lagstränare, lagledare, eldsjälen, han som hämtar bollar när vi skjuter över….Nej!!!! Myggan jobbar till vardags som revisor och brukar komma ut på träningarna och mingla. Han har sagt till mig: ”Dolken, det är inte de höga inkomsterna som gör dig rik. Det är dem låga utgifterna”.
Kalle Fureskog kom från Högsby IK till oss till denna säsong. Oturligt nog klev han av skadad redan under första träningsveckan, men nu börjar jag känna igen Kalle igen. Han är en grym fotbollspelare som jag snart hoppas att ni får bevittna på Arena O-towns plastmatta. Ni som inte har sett Kalle spela kanske har sett honom på fruktavdelningen på Maxi. Han jobbar där. Chef över frukten. I tisdags bekräftade han min teori om att bananer skalas först från den svarta änden och inte från skaftet. Så gör aporna och så borde vi alla göra.
På tal om frukt. Det Messi gör med en boll gör jag med en apelsin. Det är något jag har lärt mig utan min omvärlds erfarenheter: http://www.youtube.com/watch?v=gsEVhI8qu0M (Emil Dolk VS Messi)
Dagens visdomsord: Att sitta, att prata, att gå, att cykla , att trixa med en apelsin och att systembolaget är stängt på röda dagar är saker vi människor lär oss under en livstid. Sätt dig ner en dag och fundera på vad just du har lärt dig idag. Har du utvecklats som människa? Har du tagit tillvara på dina vänners erfarenheter? Det viktiga tror inte jag handlar om att hela tiden lära sig nya saker. Bli bra på just det du är bra på och se till att använda dem sakerna. Tillsammans med andras erfarenheter behöver man inte alltid lära sig något nytt. Det finns inom er. Det handlar bara om att plocka fram det på rätt sätt. Om resan mot din maximerade kunskapsnivå trots detta leder till att du faktiskt lär dig nya saker, ta då tillvara på den.
// Emil Dolk
I lördags badade Arena Oskarshamn i solsken. Stundtals hjälpte även spelet till att värma de solbrända kropparna som tagit sig till Arena Oskarshamn. Stundtals inte. Det viktiga var att vi vann, tog 3 poäng och kanske värmde även kämparglöden som infann sig någonstans i andra halvlek.
Måhända att solen visade sig från sin bästa sida, men efter matchen var det någon helt annan som strålade. Martin Torstensson. Grabben som gick från att vara en krigande försvarshjälte till att faktiskt kunna titulera sig matchhjälte på några sekunder. Ingen är gladare än jag för det. (Tänkte ni på att han var lik Anders ”Taco” Svennson efter sitt frisparksmål mot Argentina. En chockad och euforisk målgest på samma gång!)
Martin är en sådan grabb som är snäll mot alla, han är alltid glad och skulle garanterat be om ursäkt om han råkade slå ihjäl en mygga. Tro inte att Martin är en mes nu. Han är stark, smart och dessutom en fantastisk ytterback. Grejen är att han aldrig skulle säga det själv. Sån är han!
En värdigare matchhjälte finns inte.
På lördag spelar vi bortamatch. Förhoppningsvis visar sig solen från sin bästa sida, förhoppningsvis har Oskarshamns AIK ett bländande och vägvinnande spel och förhoppningsvis har vi en ny matchhjälte som strålar. Får jag bestämma blir det Adam Torstensson. Han är ju ändå lika bra…
Emil Dolk
Sitter i bussen på väg hem från Malmö och dagens kamp mot Kvarnby IK. En resa som garanterat kunde varit roligare, men Ibland är fotboll varken roligt eller rättvist! Vi hade bestämt oss för att fortsätta vårt höga och aggressiva försvarsspel som bitvis hade varit lyckat i våran senaste match mot Ljungby. Alla våra offensiva spelare visade att dom var spelsugna och efter ett par halvchanser i början fick vi en jättechans att ta ledning på straff när Johan Persson blev fälld. Men tyvärr blev det inget mål den här gången, Jägarn lurade målvakten åt fel håll men la bollen tätt utanför. När domaren blåste för halvtidsvila kunde vi ändå konstatera att det helt klart var en halvlek vi kunde vara nöjda med. Det var vi som styrde matchen och som vaskade fram dem hetaste chanserna. Vi gick in i andra halvleken med en positiv känsla och ville visa att vi ska vara med i toppen på serien även i år! Men tyvärr lyckades vi inte komma upp i en spelmässigt acceptabel nivå under första halvan av andra halvlek. Kvarnby flyttade fram positionerna och började lyfta långa bollar mot sina två anfallare. Vi kände ändå att detta var en match vi bara skulle vinna, så med kvarten kvar lyckades vi mobilisera kraft nog att pressa ner Kvarnby. Och helt rättvist kom det ett ledningsmål för oss när Filip Rosqvist rullade in 1-0 med sju minuter kvar! Vi kände oss riktigt starka och lyckades kriga bort nästan hela tilläggstiden. Men tyvärr kom kvitteringen när Kvarnby kastade in ett långt inkast som dom till sluta kunde forcera in!
1-1 är självklart inget resultat som vi är nöjda med, men en kombination av oförmåga och otur gör att vi tappar poäng. Samtidigt vet vi att tur är inget man får, det är något man förtjänar. Vi kommer ta lärdom av dagens match och resa oss starkare än någonsin. För det är vi som är OAIK! ---- Bröderna Torstenssons och Emil Dolks Djurgården har det fortsatt tungt i fotbollsallsvenskan! Och efter all skit som har drabbat föreningen under säsongen så unnar till och med jag dem en seger! Bara den inte blir mot MFF! ----- Roger Jönsson och hans IK Oskarshamn gjorde under gårdagen klart med ett mycket spännande nyförvärv. Josh Soares är klar för klubben och vi har höga förväntningar på det skickliga centern! ----- Avslutar dagens blogginlägg med att hylla den fantastiska musikgruppen Mumford & Sons! "Riktigt baa" som våra Kalmargrabbar hade sagt. XOXO: Eric Persson
Ni vet den där känslan en fredagseftermiddag när klockan närmar sig fyra. Smilbanden sträcker lite extra på sig, men vågar inte riktigt leva ut till fullo. De sista sekunderna av en hård arbetsvecka eller skolvecka känns som en evighet. Plötsligt slår klockan helg och du spatserar ut genom svängdörrarna och möts av en gnutta solsken. Du sätter dig i bilen, lutar nacken mot huvudstödet, andas ut och vrider om nyckeln.
Nu vet jag att det sitter folk där hemma i stugorna som skrollar ner blogginlägget på sin iPhone som av olika anledningar varken jobbar eller går i skolan. Men jag är säker på att ni ungdomar som sitter arbetslösa efter er gymnasietid och även ni pappalediga pappor också har känt av den här känslan någon gång. Kanske när ni lämnat över dottern till svärmor, men ändå…
En euforisk frihetskänsla och förväntan på helgens aktiviteter sprids genom kroppen och plötsligt, för några korta sekunder, sträcker smilbanden ut sig till fullo.
Precis där börjar mitt blogginlägg…
Jag vred om nyckeln till pappas bil för att ta mig hem de sju milen Kalmar-Oskarshamn. Efter någon kilometer när jag med Guldfågeln Arena i ögonvrån kom körandes på E22, så ställer sig håret plötsligt upp på armarna. Bruce Springsteen på radion. Nu är jag förmodligen inget äkta Bruce-fan, men det finns en speciell låt jag avgudar: Jungleland. Ni vet det där partiet i låten när trumpeten tar ton….tänker ni på samma sak som mig?
Låten som spelas när Tomas Ravelli tar Sverige vidare till semifinal efter straffsparksdramatik i VM94-krönikan är inget annat en svensk historia när den är som allra bäst. Visserligen var jag två år gammal när detta världsmästerskap gick av stapeln i USA, men att titta på just denna krönika signerad Albert Svanberg & Mats Nyström om och om igen ger mig än idag gåshud. Jag fortsatte hemresan mot Oskarshamn, för att hinna till vår matchförberedande träning på Arena O-town och i kombination med min euforiska fredagskänsla började tankarna sväva iväg. Tänk om OAIK spelat VM 94. Tänk om Arne Hegerfors, Svennis, Bo Hansson och Staffan Lindeborg kommenterat våra matcher. Tänk om…
”Det är inte bara en bra frispark. Det är en helt suverän frispark. Av Filip Jägerbrink. Vilket mål! Det där är division två:s snyggaste mål hittills.”
”Ola Pjården Pettersson. Oskarshamnarna väntade stordåd. Men det stereotypa och hårt resursanpassade spelsystemet som Ola inpräntat via närmast vetenskapliga noggrannhet räckte inte. Det blev bara ett division två mål för OAIK.”
”Tim Johansson…mycket förvånad. För det var ju inte han som fällde Israelsson. Oj då, Pelle Adolfsson. Det här har inte börjat bra.”
”Ögonblicket var inte bara en chans till en historisk seger, utan för Darmin Sobo också en till revansch på alla som tvivlat. Plötsligt kunde allt vara glömt – utom det här.”
”Joakim Lengyel gjorde 1-0 för OAIK. Och Joakim Lengyel gjorde 2-0. Och 3-0. I sin sjunde seriematch sköt Bosse tre mål på en halvlek och det…var ändå…bara början”
”Är det inte Lengyel igen? Och han rullar in sitt femte mål tamejsjutton!”
”Oaik fick frispark. Målvakten och den skånska muren förvandlades till statyer. Statyer som Mergim Smakolli med otäck precisiopn överlistade.”
”Divan Avdyli vägrade acceptera någonting annat än fönsterplats på bussresanresan till Skåne. Han var ju stjärnan.”
– Javeesst, fantastiskt, som Svennis skulle ha sagt.
”Färd söderut, mot Skåne och åttondelsfinal och ett enda samtalsämne… [konstpaus] värmen.”
”Och nu firar vi midsommar i Ankdammen. Tackar, tackar!”
Till alla er som inte sett eller upplevt VM94: fortsätt behåll den goa fredagskänslan och anta helgens utmaningar med ett leende på läpparna. Det ska jag tillsammans med Oskarshamns AIK också göra. Den ena vid sidan av planen, dom andra på planen.
Dagens visdomsord: "Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och mening i vår färd – men det är vägen, som är mödan värd."
Emil Dolk
Då har vi avverkat ytterligare en fartfylld träningsvecka. Vi har under hela veckan fokuserat på helgens drabbning mot Ljungby och hela gruppen har känts riktigt laddade inför matchen. Under kvällens träning har vi gått igenom helgens motståndare, samt bestämt vår matchplan. Så här på förhand känns det som att det kommer bli en riktigt tuff match med mycket kamp. På en liten plan som kommer vara fallet, är det hårt jobb, stora hjärtan och högt bolltempo som är nycklarna till seger. Laget är följande: Målvakt: Darmin Sobo Backlinje från vänster: Mattias Jung, Eric Persson, Johan Törnström, Martin Thorstensson Mittfält från vänster: Filip Jägerbrink, Mergim Smakolli, Calle Alderbert, Mattias Rehn, Emil Dolk. Anfallare: Joakim Lengyel. Avbytare; Johan Persson, Oscar Johansson, Fredrik Rosqvist, Adam Thorstensson, Kalle Furuskog.
Det är extra kul att välkomna Kalle Furuskog till matchtruppen. Kalle som är ny från Högsby har haft en skadefylld försäsong, men har nu tränat ifatt och är redo för match. Dessutom var det roligt att vår gamle keeper Peter Jansson närvarade vid kvällens träning.
-----
Jag är ett stort Håkan Hellstöm fan och hade höga förväntningar på hans nya platta. Men efter att ha lyssnat igenom det, kan jag bara konstatera att det inte höll samma klass som hans tidigare stordåd. Trots det är jag inte speciellt orolig, för som han själv sjunger; Det kommer aldrig vara över för Håkan.
------
Efter en lång och hård vinter är det skönt att våren äntligen är här. För er som missade det så var Oskarshamn i rampljuset under TV4s väderprognos i går, 21,1 grader på termometern innebar värmerekord! Säga vad man vill om Oskarshamn, men när sommaren kommer vaknar vår vackra stad till liv.
XOXO: Eric P
Det är måndag för Oskarshamns AIK, precis som det är måndag för övriga världen. En del har vunnit en seriepremiär andra har förlorat en seriepremiär. Människor startar upp en ny vecka, med nya möjligheter och nya mål. I samma värld som det sker folkmord i Rwanda går någon annan mot gymmet med en päronloka i ena handen, ett grönt äpple i andra handen och en sportbag runt axeln. I denna värld väljer en del individer att gnälla över just måndag morgon när man rullar upp rullgardinen och tittar ut mot det dötrista vädret. Detta medans andra kämpar tills dödsbädden för att ens ha råd att rulla upp en rullgardin.
Denna generalisation av mänskligheten kanske inte stämmer överens på samtliga individer i din omgivning. Kanske är du den som med ett leende på läpparna angriper just måndagen med hopp och förväntan om att dina drömmar ska slå in. Kanske tar du på dig rollen som en glädjespridare i din omgivning? Eller så väljer du den enkla vägen, rättar in dig i ledet och gnäller över just måndag morgon?
Just den här måndagen har Oskarshamns AIK styrketräning och alla har vi olika mål, tankar och förutsättningar för att just den här måndagen ska bli en bra måndag. Rollerna vi tar på oss, rollerna vi blir tilldelade eller rollen vi försöker spela blir extra tydlig under just en måndagsträning:
Praktexemplaret: Killen som oavsett väder och humör alltid har ett leende på läpparna. Han är lagom stark och har en exceptionellt bra teknik på samtliga övningar. Han får överlägset mest beröm av fystränaren men drabbas aldrig av hybris. Exempel: Carl Aldebert och Joakim Lengyel
Skogshuggaren: Han kommer ofta orakad till träningen, berättar om ostbågarna han testat i helgen och gnäller lite lätt över att det är just måndag. När träningen är igång är han ändå starkast, trots att han aldrig besökt något gym. Vi snackar inget sexpack på magen här inte, men grabben är råstark! Exempel: Mattias Rehn
Kafferep-Johan: Balans, bålstabilitet och frivändning…Glöm det! Här diskuteras den senaste omgången av PL, de nya hitsen i musikvärlden och det senaste avsnittet av ARROW på kanal 5. Grabben snackar mycket, men är en tillgång för samtliga under en måndag och bara han vill, kan han faktiskt göra en övning ibland. Exempel: Johan Törnström
Ögontjänaren, Den nervöse junioren, Clownen och Skvallertanten är bubblare som finns med på listan men som jag väljer att inte avslöja. Dels för att rädda mitt eget skinn, men också för att bevara våra hemlisar tills jag bloggar nästa gång. Alla roller behövs i ett fotbollslag och alla behövs för att göra just måndagen till en bra dag.
Dagens visdomsord: Nästa måndag när du vaknar: tänk dig att du är en guldtia som lever bland femkronor. Du kanske inte ser ut att vara lika stor som alla andra, men du är dubbelt så värdefull. Just din roll spelar en stor roll i din umgängeskrets, men utan dina vänner har du inte ens råd att köpa en Daimstrut. Tillsammans med dina femkronor till kompisar blir ni rika och kan köpa en hel kartong med strutar…
Förhoppningsvis tillåter vädergudarna en lång glassäsong snarast!
Då var det äntligen dags för mig att göra min debut här på bloggen! Börjar med en liten självpresentation. Mitt namn är Eric Persson, jag spelar mittback i OAIK. Jag är 21 år ung och är lagkapten tillsammans med min bloggkollega Calle Aldebert. Mina stora intressen i livet är fotboll och ishockey. Jag avgudar Francesco Totti och avskyr Messi!
Nog om mig och mer om gårdagens seriepremiär! Vi välkomnade våra motståndare Sölvesborg till Arena Oskarshamn och visste på förhand att det skulle bli en tuff match!
Vi hade innan matchen gått igenom våra motståndare och därefter bestämt vår matchplan. Vi startade matchen med ett lågt försvarsspel, då vi hade respekt för Sölvesborgs omställningsspel! Men när domaren blåste för halvtid kunde vi konstatera att vi inte alls hade levt upp till de förväntningar man kan ställa på oss. Förutom ett par halvchanser hade vi inte vi lyckats få igång det anfallsspel som gjorde oss så framgångsrika förra året! Inför andra halvan bestämde vi oss för att höja bolltempot och flytta upp vårt försvarsspel. Sagt och gjort, vi kommer ut som ett mycket aggressivare lag och får en drömstart, när Emil Dolk slår en kort frispark till Filip Jägerbrink som borrar upp den i bortre krysset! Ett riktigt drömmål av "Lill Jägarn"! Vi hade verkligen höjt tempot och kände att vi kontrollerade matchen. Vi var inne i en bra period och hade börjat skapa flera vassa målchanser, när Tim Johansson blev utvisad efter två omdiskuterade gula kort! Med tjugo minuter kvar fick vi då börja försvara vår ledning! Sölvesborg tryckte ner oss i planen och var i slutet en nick i stolpen från att kvittera. Vi hade också ett par vassa lägen i slutet, då Aldebert och Jung var nära att avgöra! Men domaren blåste tillslut av matchen och vi kunde med glädje konstatera att vi krigat till oss tre poäng. Detta var den starten vi hade önskat oss på säsongen. Och trots att det inte var vackert så var det en underbar laginsats, där vi visade vilket hårt arbetande lag vi är.
Avslutningsvis vill jag tacka de som på lördagseftermiddagen tog sig tid att stötta oss fram till en rättviss seger.
Over and Out: Eric Persson.
Ola ser trots allt rätt nöjd ut trots träning under tvång!
Seriepremiären närmar sig med stormsteg, hög tid att även sparka igång bloggen! Silly season har haft sin gång i truppen, gamla ansikten har försvunnit, nya har tillkommit. Så är även fallet på bloggen. Lagessons inlägg lyste under större delen av föregående säsong med sin frånvaro, tyvärr kommer han under kommande säsong varken synas på bloggen eller på planen i den svartvita dressen. Törnström finns tack och lov kvar på planen men har däremot kastat in handduken (läs petad) vad gäller bloggen. Ersättarna är dock mer än fullgoda. Förutom inlägg från undertecknad kan jag under kommande säsong utlova läsvärda inlägg från Emil Dolk och Erik Persson. Från Emil utlovas mycket djupa filosofiska tankar då han är känd som något av lagets poet. Från Erik kan jag bland annat tänka mig att det bjuds på ett och annat inlägg där han av någon outgrundlig anledning hyllar Francesco Totti och hans Roma. Hur som helst är min tro och förhoppning att ni som följer bloggen ska få mycket nytta och nöje av detta.
Som sagt har silly season haft sin gång även i truppen. Riktigt bra och sköna lirare såväl på som utanför planen och som dessutom varit nyckelspelare har lämnat truppen. Bland annat har den stora poänggöraren tillika citatmaskinen Peiman Eliassi lämnat laget för större utmaningar. Tyvärr fick han se premiärmatchen i Superettan från Ljungskiles bänk men jag är övertygad om att Peiman har alla kvalitéer till att lyckas även på den nivån. Dock är det inte enbart så att starka kort har lämnat, utan truppen har också förstärkts av en rad spelare som alla kommer tillföra laget och göra det starkare. För att göra en väldigt enkel och kort sammanfattning av hur styrkan på truppen är under kommande säsong jämfört med fjolårets tycker jag att det går jämnt ut. Truppen är enligt mig lika stark som förra året och självfallet siktar vi på att vara med och kriga i toppen av tabellen även denna säsong. Noterar att många av våra seriekonkurrenter samt vår bloggande lokalkonkurrent i spetsen gör sitt bästa för att lägga favoritskapet på oss. Inget som är konstigt med detta egentligen, enkel psykologi att man som lag försöker lägga över favoritskapet på en konkurrent för att minska pressen på egna laget. Favoritskapet är också något som vi inom laget ser som positivt och ett bevis på att tidigare prestationer varit bra. Det ger en trygghet och vetskap om att vi kan prestera riktigt bra fotboll när spelet stämmer. Gamla meriter är dock inget som kommer ge några gratispoäng och serien kommer med all säkerhet bli oerhört tuff och jämn där flera lag kommer tampas om uppflyttningen. Ska också bli roligt och inspirerande att få stifta bekantskap med en hel del nya lag.
Hittills under försäsongen tycker jag att vi har blandat och gett prestationsmässigt i matcherna. Höga toppar och djupa dalar prestationsmässigt är ofta typiskt för just försäsongen, i synnerhet när många nya ansikten ska lära känna varandra och hitta rätt roller. Vi har blandat bottennapp som mot Nybro med bra prestationer mot exempelvis Vimmerby och stundtals även mot Visby Gute nu i genrepet. På tal om genrepet slutade detta genrep för mig personligen minst sagt lyckligare än vad föregående genrep gjorde. Det var i just den matchen föregående säsong som jag slet av främre korsbandet, denna match däremot slutade med att man blev målskytt med matchens sista spark. Helt klart föredrog jag årets genrep. Känns fantastiskt kul och inspirerande att äntligen vara tillbaka på planen tillsammans med övriga lagkamrater. Har varit ett tungt föregående år för mig personligen med många timmar som spenderats på gymmet med oftast allt annat än roliga övningar för att bygga upp och rehabilitera mitt opererade knä. Jag har nu hunnit köra för fullt i knappt två månader och flåset och matchtempot börjar sakta men säkert återkomma till den nivå där jag vill vara. En liten bit återstår dock innan formen och fysiken är vad den var innan skadan. Men huvudsaken är att mitt knä känns starkt och stabilt och att jag är tillbaka på planen där jag vill vara vilket känns oerhört kul!
En sak som är säker är dock att laget fått slita och träna oerhört hårt under försäsongen och därmed kommer vara väl förberedda vid avspark i premiären mot Sölvesborg. Tydligen är det även som så att Ola inte endast har plågat oss i laget med diverse otäcka och grisiga löp. Det har uppdagats att även Ola själv bedrivit något av en personlig försäsong. Något som inte gått obemärkt förbi på Malkars gym även om Ola själv gjort sitt bästa för att mörka detta för laget. Glädjande för alla grabbar i laget skulle jag tro att läsa att även Ola har en ”plågoande” i form av frun som pressar honom på träningar…
Slutligen vill jag komma med en uppmaning om att så många som möjligt hittar till Arena Oskarshamn på lördag för att stötta oss i premiäromgången mot Sölvesborg. Vi kommer som alltid göra vårt yttersta för att bjuda på bra fotboll och förhoppningsvis plocka tre sköna poäng. Väl mött!
En lång säsong är till ända, en säsong som avslutades med en riktig holmgång på Big Bang i Oskarshamn. Lasergame stod på programmet och alla grabbar var laddade till tänderna och förberedda för strid. Vissa bättre än andra skulle det visa sig. Åldersmässigt delades det upp i fyra lag där undertecknad fick tillhöra ”gubbgänget” vars övriga medlemmar var Törnström, Halvorsen, Jansson, och Tim Johansson. På förhand hade vi en ganska bra känsla, rutinerade herrar som varit med förr tänkte vi. Enda orosmolnet var min begränsade rörlighet på grund av ett korsband under återuppbyggnad, detta löste sig dock fint då jag fick hålla mig defensiv och vakta ”vårt bo”. Känslan som vi hade skulle dock snabbt visa sig vara felaktig. Vi fick dyngstryk, båda våra matcher. Det slutliga beviset på att motståndet var övermäktiga var efter första matchen där vi mötte det yngsta laget. Olle Dolk & Co. lekte skjortan av oss. Efter matchen när vi pustade ut berättade Olle att ”den här bomben var jäkligt effektiv” Vilken jäkla bomb tänkte vi, är det inte bara att skjuta!? Tydligen kunde man skifta mellan olika vapen beroende på situation och läge. Vi var alltså inte bara ifrånsprungna fysiskt utan även kunskaps- och teknikmässigt. Där och då insåg vi att åldern tagit ut sin rätt och att vi skulle få se oss besegrade. Slutsegrare blev till slut laget med Ekroth i spetsen som gick fram som en ångvält i båda matcherna.
Det spelades ju inte bara lasergame under säsongen, även en hel del fotboll blev det. Till sist blev det en hedrande men samtidigt försmädlig andraplats i serien. Tyvärr är ju inte en andraplats något värd i div. 2 utan det är förstaplatsen som räknas och som leder till uppflyttning. Hur som haver ska vi alla som är inblandade i Oskarshamns AIK vara förbannat nöjda och stolta över säsongen trots det snöpliga slutet. Att som nykomlingar i div. 2 komma upp i 50 poäng endast en poäng från uppflyttning var det ingen som inför säsongen kunde kräva eller förvänta sig. Alla spelare i truppen har gjort det fantastsikt bra rakt igenom, tränat hårt för att utvecklas, ställt upp för varandra och gjort allt för att bidra till lagets bästa. En av nycklarna till framgången tror jag varit att vi haft en bred trupp där de som för dagen fått stå vid sidan om accepterat detta, knutit näven i fickan och kommit in och presterat när chansen väl dykt upp. Ett typexempel på detta från årets säsong är seriefinalen mot Husqvarna hemma där vi saknar 5-6 spelare från föregående matchs startelva på grund av skador, avstängningar m.m. En otroligt svår match och utmaning på förhand men grabbarna som kommer in gör en fantastiskt bra match som vi borde ha vunnit sett till matchbild och antal målchanser. En seger där och saker och ting kunde ha sett väldigt annorlunda ut. Marginalerna är otroligt små när man ser tillbaka på en säsong på detta sätt. En vinst istället för ett kryss här eller där, en snedspark som gått mål istället för i stolpen eller en cykelspark från Tim i mål istället för i ribban borta mot Haga där vi kryssade och seriesegern kunde varit vår. Ska även tilläggas att Tim sätter 9 av 10 sådana cykelsparkar annars… Blir till att träna bicykletas under uppehållet Tim!
Vill även ta tillfället i akt och tacka alla ledare och övriga inblandade i föreningen som gör det möjligt för oss andra att lira boll och förhoppningsvis vinna matcher. Vet att det görs ett hästjobb i styrelsen för att få detta att gå runt med ”Esse” i spetsen som jagar såväl sponsor som spelare för att kränga lotter och driva in pengar. Föreningen har verkligen utvecklats på alla plan under senare år med allt från matcharrangemang, marknadsföring och organisationen kring A-truppen. Detta beror på att föreningen vimlar av drivna och engagerade personer i alla delar av organisationen vilket bådar gott inför kommande år då bra ska bli ännu bättre.
För oss spelare väntar nu vila och återhämtning under en månads tid innan träningen återigen drar igång och föreberedelserna inför kommande säsong på allvar ska starta. För Woxö och Micke P däremot har arbetet redan börjat med att forma en slagkraftig trupp inför nästa säsong. Får vi behålla stommen av truppen kryddat med några förstärkningar tror och hoppas jag att vi blir att räkna med även nästa säsong. För mig personligen hoppas jag att nästa säsong blir roligare än denna som förstördes och tog slut redan i april med ett avslitet korsband. Jag jobbar just nu hårt med rehab-träning för att vara fullt återställd och redo när försäsongen drar igång på allvar i januari-februari. Går det enligt planen går jag alltså från en försäsong till en annan. Som jag längtar till riktiga grislöpningar på Gunnarsös betonghårda grusplan en kall och jävlig tisdagskväll i februari!
För att verkligen ge denna säsong en värdig summering kommer nu några avslutande utmärkelser som var och en är mer eller mindre välförtjänta:
Årets mål:
Tillfaller Mattias Rehn och hans jätteskott borta mot Assyriska. Bryter en passning på offensiv planhalva, bröstar med sig bollen och trycker iväg en volley i krysset från 30 meter
Årets buse:
Ganska höga odds på denna enligt mig själv. Peiman tar hem priset efter två röda kort och sammanlagt 5 matchers avstängning.
Årets genombrott:
Hampus Savolainen. Har tagit enorma kliv framåt på träningarna och har presterat varje gång han fått chansen. Plus för inkasten, livsfarligt vapen!
Årets miss:
Peiman och Isaac kommer i ett två mot ett läge borta mot Lindsdal, båda gör allt rätt fram till att det är dags att avsluta för Isaac. Vänsteryttersidan är inte rätta medicinen för att sätta bollen i det öppna målet. Årets miss tillfaller Isaac Blixt
Årets citat:
Under säsongen har det sagts otroligt mycket minnesvärt. Alla kan dock inte vinna och tillslut får det bli dött lopp mellan Peiman som beskriver sin flickvän i tidningen och Ola som är något övertänd i matchen borta mot Myresjö:
Peiman - ”Hon är snäll, söt och gillar att äta chips"
Ola - ”Vi ska slicka Husqvarna i röven ända till slutet”
Med detta tackar vi i Oskarshamns AIK i allmänhet och vi bloggare i synnerhet för visat intresse under denna säsong. Återstår att se om vi återkommer så småningom. Nu tar vi åtminstone en välförtjänt paus från såväl fotbollsplan som tangenterna.
Då var ännu en serieepilog avklarad och det här året slutade den med blandade känslor. Vi hade som nykomling chansen på division 1-avancemang inför sista matchen i lördags, men det var tyvärr ett lag till med i racet. Husqvarna stod redan innan matchen med ett ben uppflyttat i ettan eftersom de hade en poäng mer plus bättre målskillnad än oss. Ändå blev det otroligt nervkittlande. Vi skötte vårat och slog Tenhult medan Husqvarna hade Assyriska borta. Med kvarten kvar av matchen hörde vi att Assyriska reducerade till 1-2 och då kände, i alla fall jag, att det var riktigt nära. Ett kvitteringsmål till och vi hade duschat i skumpa som seriesegrare, men det ville sig inte den här gången. Besvikelsen var påtaglig i omklädningsrummet efter slutsignalen av förklarliga skäl. Det är många som har berömt oss för en lyckad säsong men jag har fortfarande svårt att smälta detta. Att missa denna fantastiska chans när vi var så nära är bara hemskt. Punkt.
Vår match mot Tenhult fick en rivstart. Vi gjorde två relativt tidiga mål som vi sedan kunde spela på. Först var det Henningsson som, efter ett lysande anfall, dunkade upp bollen i taket från en lurig vinkel. Därefter var det Ekroth av alla, som fick för sig att han skulle avsluta utanför straffområdet. På rullande boll bombade han ett skott som Tenhult-keepern inte hade en suck på. Jag fick faktiskt lite Gerrard-vibbar när han i momentet senare gled på sina knän i leran. Vackert, men oväntat. Underlaget var klart påverkat av höstrusket och det var mer lera än gräs som vi halkade runt på. Det kändes märkbart i kroppen när man steg upp i söndags kan jag meddela. Vår ledning höll sig in i halvtid och det kändes hyfsat säkert mot ett hemmalag som hade svårt att skapa farliga chanser.
Andra halvlek började inte alls bra. Tenhult fick en frispark utanför straffområdet som Jansson fick kapitulera på. Efter reduceringen handlade det mycket om att vinna kampen eftersom underlaget inte bjöd in till något skönspel direkt. Vi utökade till 1-3 genom Isaac som hade sprungit sig fri med målvakten. Jag vet inte om det var tur eller om det var Blixts skicklighet som talade vid avslutsmomentet, men kallt var det. Han flippade upp bollen mellan målvaktens handskar innan han halkade runt honom för att sedan rulla in bollen enkelt i öppet mål. Huvudpersonen själv hävdade att han gick på instinkt, men jag är skeptisk. Tenhult fick sedan straff när Ekroth var för het nere i hörnet av straffområdet. Det blev 2-3 men närmare än så kom inte hemmalaget utan vi höll undan för tre avslutande bortapoäng.
Träningen igår var väldigt lugn och avslappnad inne i Elajohallen. Vi värmde upp med kvadraten och spelade sedan resterande del. Ola delade upp oss i ett äldre och ett yngre lag vilket alltid gör att det blir prestige inblandat. Det blev målrikt eftersom båda lagen enbart fokuserade på offensiven. Rehn började som målvakt men släppte två bollar på två skott. Jag ersatte och fick en lika tuff start men ville ha en chans till. Sedan spelade jag upp mig tillsammans med övriga laget. Jansson var lycklig som utespelare och dunkade in ett antal kassar med sin fruktade högerslägga till fot. Det visade sig till slut att ”gammal är äldst”. Vi gubbar vann med 14-12 och rutinen slog hunger. Viktigt.
På torsdag rundar vi av säsongen med att spela Lasergame på Big Bang. Det ska bli riktigt kul att se vilka som är bäst på att kriga till sig segern. Efter drabbningen kommer vi på OAIK-bloggen med ett avslutande inlägg som får summera hela säsongen i stora drag.
Jag vill även passa på att gratulera Husqvarna till avancemanget. Ni har varit stabila hela säsongen och spelade hem flest poäng vilket är vad fotboll går ut på. Grattis!
Då var det slutligen dags att sätta punkt för årets säsong. Ett bokslut som kommer göras i Jönköping där Tenhult väntar i årets sista match. Oavsett utgång i matchen så kommer vi att kunna summera en säsong som vi ska vara oerhört nöjda och stolta över. I den bästa av världar så kan säsongen till och med sluta med ytterligare en serieseger och ytterligare en uppflyttning i seriesystemet vilket troligtvis skulle göra resan hemåt mycket festlig minst sagt. Förutsättningarna för ett sådant scenario är att vi vinner vår match samtidigt som Assyriska hjälper oss genom att plocka poäng av Husqvarna. Ett inte helt otänkbart scenario men samtidigt ska det mycket till då vi först och främst måste klara av att vinna mot Tenhult som kommer bjuda på hårt motstånd.
Likväl som många andra lag såhär i seriespelets sista andetag är truppen för tillfället något brandskattad då många dras med diverse skavanker. Tim är avstängd och Dolken är definitivt borta från spel efter att ha dragit på sig en bristning under torsdagens träning. Utöver dessa herrar är Eric Persson och Fredrik Roskvist högst osäkra kort som dock tar plats på bänken med förhoppningsvis ett antal minuter vardera i kroppen som de är redo att krama ur. Såhär i slutskedet av serien och i detta kittlande tabelläge ska det mycket till för att någon viker ned sig på grund av någon skavank om det inte är direkt dumdristigt, farligt eller stört omöjligt att spela. Vet flera i laget som under lång tid spelat med diverse skador och smärtor och som verkligen gett allt för laget, en eloge till dessa. Just det här beslutet som man ofta själv får fatta, om man klarar av att spela eller inte är något som jag själv vet är otroligt svårt. Det är så många tankar som snurrar i ens huvud. Klarar jag av det? Kan jag bli värre skadad med lång frånvaro som följd? Hade någon annan gjort det bättre som kanske är 100 procent istället för mina 95 procent? Dessa frågor cirkulerar i huvudet samtidigt som man självklart inget hellre vill än att spela och hjälpa laget. Oftast vet man om man gjort rätt först en tid efteråt dessutom, svåra beslut att ta för såväl spelare, ledare och läkare/sjukvårdare.
Efter att ha kommit hem från dagens träning fick jag se några nervösa sista minuter av Färöarna – Sverige. Först och främst kan man slå fast att det inte ska behöva vara spännande i en kvalmatch mot Färöarna, dock kunde man ju till slut andas ut då Sverige vann med 1-2. Min kära sambo och jag diskuterade tidigare idag var Färöarna egentligen exakt är beläget där ute i havet. Efterforskningar visade att det låg ungefär där vi trodde, mitt ute i ingenstans, eller mittemellan Norge, Island och Storbritannien om man så vill. Vad vi dessutom lärde oss är att detta örike befolkas av knappt 50 000 invånare. I Kalmar kommun bor det ca 60 000 invånare. Att Hamrén och det svenska landslaget har lite att jobba med råder det alltså inga som helst tvivel om…
Gårdagens derby mot Vimmerby gick enligt planerna och vi vann till slut med 3-1 efter en effektiv första halvlek. Peiman var tillbaka med besked genom att göra två mål och grundlägga segern. Resultatet gör att vi fortfarande ligger en ynka poäng bakom Husqvarna, som i sin tur vann med 2-1 mot våra kommande motståndare Tenhult. Sista omgången kommer alltså att bli helt avgörande för vilket lag som kommer att avancera upp till ettan. Husqvarna har en obehaglig resa till Norrköping kvar där Assyriska väntar, medan vi åker till Jönköping och avslutar serien. Jag hoppas innerligt att Assyriska visar upp rätt inställning till matchen och att de gör allt för att vinna den. Då kan det bli en fantastiskt spännande lördag att vänta.
Vi visste på förhand vilket spel Vimmerby skulle komma med och det visade sig vara samma gamla klassiska taktik som alltid. Deras långbollar skickades iväg hela tiden men hotade oss i princip aldrig, utan det blev istället lättläst och bekvämt för oss i försvaret att arbeta med. Spelidén blev begränsad eftersom de enbart lyfte långt och spelade fysiskt, men deras förutsättningar och principer kanske inte tillåter något annat. Man kan trots allt inte trolla.
Matchen dödades redan i första halvlek när vi gjorde tre relativt snabba mål samtidigt som Vimmerbys lagkapten fick lämna planen med dumstruten på. Han började med att tackla till sig ett gult kort, för att några minuter senare rusa fram för fort vid en frispark och ta sitt andra. Utvisningen gjorde att vi automatiskt slog av lite på takten och mest spelade av matchen, även om vi inte ville det. Gästerna reducerade ändå på en hörna innan halvtid men kom inte närmare än så.
I andra halvlek ökade vi dock passningstempot, rörligheten och aggressiviteten en aning. Det kunde ha trillat in några bollar till på alla chanser vi skapade men 3-1 stod sig matchen ut och tre nya poäng i division 1-jakten var ett faktum.
Nu laddar vi i svartvitt om för att genomföra sista tränings- och matchveckan innan det blir ledighet från bollen ett tag. Vi står inför en otroligt motiverande och stimulerande vecka med massor av möjligheter där vi återigen kan stå som seriesegrare på lördag.
***
Idag blev jag av med min jakt-oskuld. Jag gick i drev för att locka fram djuren till skyttarna som smög vid olika pass. Det var förmodligen både första och sista gången jag gick i drev ensam utan skyttar. Jag såg inte ett enda djur eller ett enda spår och hörde inga ljud heller. Vilken besvikelse. Man vill liksom att det ska hända lite när man väl är ute på jakt, men icke. Nu blir det ännu tuffare för brorsan att övertyga mig om att jakt är roligt och spännande. Licensen får i alla fall vänta ett tag till, om det projektet nu någonsin blir av.
Gårdagens derby mot Vimmerby gick enligt planerna och vi vann till slut med 3-1 efter en effektiv första halvlek. Peiman var tillbaka med besked genom att göra två mål och grundlägga segern. Resultatet gör att vi fortfarande ligger en ynka poäng bakom Husqvarna, som i sin tur vann med 2-1 mot våra kommande motståndare Tenhult. Sista omgången kommer alltså att bli helt avgörande för vilket lag som kommer att avancera upp till ettan. Husqvarna har en obehaglig resa till Norrköping kvar där Assyriska väntar, medan vi åker till Jönköping och avslutar serien. Jag hoppas innerligt att Assyriska visar upp rätt inställning till matchen och att de gör allt för att vinna den. Då kan det bli en fantastiskt spännande lördag att vänta.
Vi visste på förhand vilket spel Vimmerby skulle komma med och det visade sig vara samma gamla klassiska taktik som alltid. Deras långbollar skickades iväg hela tiden men hotade oss i princip aldrig, utan det blev istället lättläst och bekvämt för oss i försvaret att arbeta med. Spelidén blev begränsad eftersom de enbart lyfte långt och spelade fysiskt, men deras förutsättningar och principer kanske inte tillåter något annat. Man kan trots allt inte trolla.
Matchen dödades redan i första halvlek när vi gjorde tre relativt snabba mål samtidigt som Vimmerbys lagkapten fick lämna planen med dumstruten på. Han började med att tackla till sig ett gult kort, för att några minuter senare rusa fram för fort vid en frispark och ta sitt andra. Utvisningen gjorde att vi automatiskt slog av lite på takten och mest spelade av matchen, även om vi inte ville det. Gästerna reducerade ändå på en hörna innan halvtid men kom inte närmare än så.
I andra halvlek ökade vi dock passningstempot, rörligheten och aggressiviteten en aning. Det kunde ha trillat in några bollar till på alla chanser vi skapade men 3-1 stod sig matchen ut och tre nya poäng i division 1-jakten var ett faktum.
Nu laddar vi i svartvitt om för att genomföra sista tränings- och matchveckan innan det blir ledighet från bollen ett tag. Vi står inför en otroligt motiverande och stimulerande vecka med massor av möjligheter där vi återigen kan stå som seriesegrare på lördag.
***
Idag blev jag av med min jakt-oskuld. Jag gick i drev för att locka fram djuren till skyttarna som smög vid olika pass. Det var förmodligen både första och sista gången jag gick i drev ensam utan skyttar. Jag såg inte ett enda djur eller ett enda spår och hörde inga ljud heller. Vilken besvikelse. Man vill liksom att det ska hända lite när man väl är ute på jakt, men icke. Nu blir det ännu tuffare för brorsan att övertyga mig om att jakt är roligt och spännande. Licensen får i alla fall vänta ett tag till, om det projektet nu någonsin blir av.
I morgon är det dags för derby tillika säsongens sista hemmamatch då Vimmerby kommer på besök till Arena Oskarshamn. Vi är nu inne på upploppet av en lång säsong som vi resultatmässigt hittills ska vara väldigt nöjda och stolta över. Dock, det är ju på upploppet allt avgörs och jag både hoppas och tror att grabbarna fortfarande har mycket kraft kvar för att avsluta på bästa möjliga sätt och jaga Husqvarna ända fram till summeringen av denna serie.
I just detta skede när serierna börjar närma sig sitt slut efter en lång och slitsam säsong handlar det allt mindre om respektive lags kvalitet och desto mer om motivation och inställning. I morgondagens batalj är det två lag som med säkerhet kommer att sälja sig väldigt dyrt. Vimmerby har haft en relativt tuff säsong med blandat resultat och åkte i senaste matchen på en svidande förlust. Självfallet kommer dock motivationen vara på topp i morgon då de vill revanschera sig för dels senaste matchen, dels vårmötet mot oss och dessutom ha möjligheten att förstöra lokalkonkurrentens chanser till den fortsatta jakten på div. 1. Vi å andra sidan har verkligen allt att spela för i denna match. Sista hemmamatchen för säsongen, hett derby och ett otroligt inspirerande tabelläge där vi fortfarande jagar tätt bakom Husqvarna. Med dessa förutsättningar är jag säker på att det kommer bli en väldigt tuff, spännande och sevärd match mellan två riktigt laddade lag.
Att känslan och harmonin är på topp i truppen råder det heller inga som helst tvivel om. Gårdagens matchförberedande träning bådade gott inför morgondagen då det var fullt fokus och bra kvalitet rakt igenom samtidigt som det var en skön och avslappnad stämning. Någon som alltid bidrar till en avslappnad och framförallt munter stämning är allas vår citatmaskin Peiman. I gårdagens tidning kunde vi se och läsa om "Kärleksparet som jagar division 1-platser" där Peiman och hans flickvän tillika FC Oskarshamnspelaren Matilda poserar glatt och samtidigt får beskriva varandra. Peimans sköna beskrivning av sin flickvän är att hon är: "snäll, söt och gillar att äta chips". Fantastiskt roligt citat för oss alla i laget men jag tror nog att Peiman får se till att gå och kika på många FC Oskarshamn matcher framöver samt vara extra gullig och snäll mot Matilda för att väga upp det uttalandet. Tror vi är många i laget som kan enas om att om man själv beskrivit sin bättre hälft på det sättet hade man legat lite pyrt till... Men men, Peiman är ju Peiman och är det någon som kan komma undan med ett sånt citat är det väl glädjespridaren och Norrlidens store son som man omöjligt kan bli arg på!
Jakten på Husqvarna fortsätter efter segrar från både oss och dem. De vann mot Vimmerby med hela 5-0 och vi hakade på med en 2-0-seger mot Myresjö. Det återstår nu två matcher och vi skuggar en poäng bakom serieledarna från Jönköping.
Matchen mot Myresjö i söndags började bra för vår del. Vi fick ett tidigt mål genom Rehn som dök upp i straffområdet på en Henningsson-passning. Firma Rehn/Henningsson levererade igen när ledningen sedan utökades till 2-0. Det var återigen Rehn som avslutade ett vackert anfall där Henningsson assisterade med inlägget. Annars handlade halvleken i stora drag om att vinna kampen och ställningskriget på den lösa gräsmattan. Underlaget gjorde att det blev någorlunda chansartat med folk som halkade omkring mycket eftersom mattan släppte mer och mer. Chansmässigt var vi hetare än hemmalaget i första halvlek och siffrorna kunde kanske varit någon boll större, men 2-0 stod sig.
Andra halvlek var ingen av våra bättre halvlekar för säsongen, minst sagt. Vi hade visserligen en komfortabel ledning att spela på men det såg ändå ganska segt ut spelmässigt. Myresjö fick ha lite mer boll medan vi mest bevakade ledningen med ett stabilt försvarsspel. De skapade inga jättechanser utan det var istället vi som kunde utökat ledningen ytterligare genom våra kontringar. Deras målvakt stod dock i vägen med många svettiga räddningar samtidigt som domarna vinkade offside vilt med sina flaggor, vilket gjorde att Rehns dubbla mål i första stod sig matchen ut.
En ny inkasserad trea i jakten på division 1-platsen och nu blickar vi framåt. Vi har en derbyvecka framför oss som avslutas med att Vimmerby gästar Arena Oskarshamn på söndag. Vimmerby har en tung torsk mot Husqvarna i bagaget och kommer förmodligen ordentligt taggade inför ett derby. Det är ett tufft lag att möta både fysiskt och fotbollsmässigt vilket vi vet sedan tidigare. Förutsättningarna är vi medvetna om. Vi ska vinna våra två avslutande matcher och samtidigt hålla tummarna för att Husqvarna tappar poäng. Det kommer inte att bli någon enkel uppgift men vi vet vad vi kan och vi tror stenhårt på oss själva.
Peiman är disponibel igen efter en fruktansvärt tung och felaktig avstängning på två matcher. Det är dock historia nu och på söndag är profilen från Norrliden tillbaka igen med en enorm revanschlust. Glädjande för oss, men tyngre för motståndarna.
I bussen igår till träningen fick Oscar ett dystert besked av Ola. Ola, som är en av Oscars lärare i skolan, meddelade att de skulle ha ett möte om en kexchoklad-incident under lektionstid. Det hade tydligen tagit Oscar hela tjugofem minuter att handla en chokladbit innan han kom tillbaka till lektionen. Med ångest och oro i blicken började ”Ogge” direkt att slipa på ett försvarstal som skulle användas. Det kommer att bli mycket spännande att se hur mötet gick under kvällens träning.
Hösten har nu visat upp sig från sin allra sämsta sida. Träningarna i veckan har präglats av kamp, moral och inställning eftersom vädret har varit riktigt dåligt. Ernemars planer är i nuläget vattensjuka och det påverkar givetvis allt vad passningsspel och teknik innebär. Förutsättningarna har gjort att vi istället har fått fokusera mer på faktorer som just kamp och inställning. Det går dock inte att hänga läpp för sådant som man inte kan påverka. Hela gruppen har visat en lysande attityd vilket krävs nu när vi går mot en spännande säsongsavslutning. Seriens avslutande matcher brukar ofta handla mycket om dessa saker som vi har gnuggat på under veckan. Planerna börjar bli dåliga samtidigt som vädret kan ställa till det och då sätts kollektivet på prov lite extra. Blåstället på framöver, alltså.
På skadefronten ser det ljust ut där vi har nästan alla i full träning, med undantag för kapten Aldebert som kör rehab för sitt skadade knä. Calle gör framsteg hela tiden men en comeback får dröja ett tag till. Bredden på truppen är väldigt viktig för alla lag och vi visade vår tydligt i lördags när Motala gästade oss. Det var en gedigen prestation där alla gubbar visade karaktär och kvalité.
Efter träningen igår bjöd koordinator-Lundgren på en fika utöver det vanliga. Inte för alla, men för lyxfikarna och mig. Lundgrens hjärta klappar turligt nog för samma lag som mitt och han valde därför att även ge mig lyxfika. En trivsam förmån att ha som Liverpoolsupporter vid torsdagsträningarna. Det hade dukats fram kiwi, juice, bröd, skagenröra och framförallt risgrynsgröt. Nikis avundsjuka lyste stjärnklart när vi satte oss vid bordet, innan vi började diskutera lite risgrynsgröt. Han hävdade att han inte gillade gröt eftersom han alltid brukade äta det kallt. Jag och Dolk tipsade om att han skulle börja värma gröten först innan han käkade det. Vi får höra med honom igen när han har testat det. Om inte det heller fungerar måste det vara fel på killens smaklökar. Det går väl inte att ogilla tomtegröt?
Idag är det äntligen fredag vilket betyder matchförberedande träning innan fredagsmyset. Vi ska slipa på de sista detaljerna inför söndag när vi åker till Myresjö för match. Hemmamötet med Myresjö var en jämn historia som vi vann med 2-1 trots lite haltande spel. Deras tabellplacering just nu speglar inte deras prestation mot oss förra gången och det måste vi ha i åtanke på söndag. Det är stenhårt jobb som gäller om vi ska vinna matchen och åka hem med tre nya poäng.
/ Johan Törnström
Tre nya poäng inkasserades efter segersiffror som skrevs till 4-2 hemma mot Motala. Då hösten verkligen visade sig från sin allra sämsta sida under matchen med 7-8 plusgrader och ihållande regn var det tur för oss åskådare att grabbarna visade upp en frejdig offensivlust matchen igenom och ständigt skapade målchanser som värmde att se. Inför matchen hade vi pratat om att flytta upp laget ett antal meter sedan föregående match och dessutom pressa hårt mot deras backlinje när tillfälle ges då de ofta agerar naivt och vill spela sig ur alla lägen. Extra roligt är det då när upprinnelsen till 1-0 noll är just en patenterad hög aggressiv press från Rehn på deras mittback som står och dräller med bollen. Rehn vinner helt enkelt bollen, kommer fri med målvakten som han kyligt väntar ut och rullar behärskat in bollen i mål. 2-0 målet kommer sedan bara minuter senare när HampusSavolainen måttar ett inlägg som Henningsson trycker dit. Just då känns allt väldigt tryggt och bra, vi dominerar tillställningen fullständigt och det känns som att Motala inte tycker det är speciellt roligt alls för tillfället att lira boll. Därför känns det väldigt tungt men samtidigt signifikativt när vi för ett ögonblick inte är helt fokuserade på en långboll där vi förlorar en första nickduell och sedan inte täcker upp bakom som vi ska varpå en av två duktiga Motalaanfallare rinner igenom och sätter dit reduceringen. Helt plötsligt är det match igen och Motala får självklart ny energi av målet. Dock tar vi oss i kragen och får ett oerhört viktigt psykologiskt mål strax innan halvtid när ”Henning” trycker dit sitt andra mål för dagen.
I andra halvlek visar det sig dock att vi inte riktigt lärt oss läxan från första halvlek, det vill säga att det inte går att slappna av ett ögonblick för då riskerar det att ”ringa bakåt”. Så blir även fallet tidigt i andra halvlek då Motala återigen rinner igenom och lyckas reducera på nytt. Historien från första halvlek återupprepar sig dock ännu en gång då vi på nytt går fram till en tvåmålsledning när Savolainen får göra sitt första mål i seniorsammanhang efter en fin framspelning av Blixt. Resten av matchen spelar vi kontrollerat samtidigt som vi även fortsätter att skapa chanser framåt men matchen slutar 4-2.
Väldigt starkt av oss att genomföra denna match på det sätt vi gör där vi ständigt skapar målchanser framåt och alla verkligen bidrar och vill delta offensivt. Vi visar återigen upp den breda truppen vi har när vi plockar in tre nya spelare på grund av avstängningar och alla tre ersättare går in och gör en klockren insats. Någon som jag framförallt vill framhålla är Savolainen som gör en fantastiskt bra insats som kröns med ett mål och en assist. Inte nog med att Hampus gör en riktigt bra match utan det är kille som alltid gör sitt jobb och bidrar med attityd och inställning oavsett om det är match eller träning. Trots sparsamt med speltid är det en kille som aldrig gnäller utan fortsätter att jobba stenhårt, lära, utvecklas och sen ta chansen när den ges. Oerhört viktig spelartyp att ha i truppen!
Självklart har jag under dagen bevittnat när det var tänkt att Liverpool skulle ta sina första tre poäng hemma mot Man United. Kan först och främst konstatera att det under de senaste åren och så även idag är oerhört tungt att ha ett hjärta som klappar för Pool. Dagens match måste jag erkänna sved ordentligt då Pool förlorar trots att de skapar fler målchanser och presterar bättre fotboll än United. Känns som att de börjar få nog med sådana hedersamma förluster vid det här laget. Inte nog med detta, dessutom får vi spela med en match mindre under större delen av matchen på grund av en övertänd (återigen) Jonjo Shelvey, får en oerhört tveksam straff emot oss som Reina sånär räddar, plus att vi får skador på Borini, Agger och Kelly varav åtminstone de två sistnämnda såg ganska allvarliga ut. Bittert rent ut sagt. Dock, jag väljer att se det positiva. Idag tycker jag att man verkligen får se Brendan Rodgers spelidé anammas fullt ut och dessutom verkligen fungera. Liverpool håller i bollen på ett väldigt tryggt och vägvinnande sett, bollinnehav som också leder till mycket målchanser. Vid bolltapp pressas det stenhårt vilket leder till att man ofta vinner tillbaka bollen mer eller mindre direkt samtidigt som United inte får tillfälle att lugna ner, vila och bygga något eget spel. Raheem Sterling gör återigen en strålande insats, Gerrard såg yngre ut än på länge och den unga spanjoren Suso gör en väldigt inspirerad och pigg premier league debut som bådar gott inför framtiden. Någon gång måste det helt enkelt vända, dagens insats gör mig hoppfull om att den tidpunkten inte är inom en alltför avlägsen framtid.
Idag är det dags igen och vi har en fantastisk match framför oss. Motala kommer till hamnen för att spela mot oss på Arena Oskarshamn. Det kommer att bli en väldigt tuff match mot ett riktigt bra motstånd. Senast snodde de med sig en poäng av serieledande Husqvarna, vilket visar att laget besitter kvalitéer. Vi kommer stärkta av en stabil derbyinsats mot Lindsdal och ska göra allt som står i vår makt för att bärga tre nya poäng idag.
Träningarna i veckan har varit lika fartfyllda som vanligt. Vi fick ledigt i måndags på grund av söndagsmatchen men jag och Dolk åkte ändå ut till Ernemar för att bolla lite i hallen. Dolk hade återigen köpt nya skor och ville givetvis testa dem så fort som möjligt, trots att kroppen värkte ordentligt efter Fjölebros stenhårda underlag. Han är en makalös materiallirare den där Dolk.
Övriga träningar har handlat om att bibehålla tempot och aggressiviteten i kropparna. Tisdagens träning innehöll både intensiva spelövningar och veckans klassiska ”urblåsning” med olika löpningar. Gårdagens matchförberedande träning innehöll lugnare övningar med fokus på avslut och taktiskt spel.
Vår målvakt Oscar avslöjade i torsdags att han ska påbörja en ny karriär utöver fotbollen och studierna. Han ska nämligen börja arbeta som pizzabagare på Pizzeria Stensö med start nästa helg. Förra helgen hade han tydligen gått in där för att köpa pizza och han lämnade stället med både en pizza och ett jobb rikare. Det är riktigt starkt jobbat måste jag säga. Någon presentation eller CV behövdes inte utan han blev erbjuden jobbet direkt, bara sådär. Antingen måste han vara pizzerians absolut största stamkund som därmed vill belöna honom för sponsringen, eller så har han berättat för dem att han är fotbollsmålvakt med fingerfärdiga händer. Hur som helst kommer Oscar att bli en lysande bagare med sin sociala kompetens tillsammans med sitt intresse för service.
Imorgon spelas en klassisk match på klassisk mark. United gästar Liverpool på Anfield och vi är i desperat behov av första vinsten efter en miserabel säsongsinledning. Det är dags att klättra uppåt nu. En seger innebär i alla fall att jag äntligen slipper scrolla ner i min Iphone för att hitta laget i tabellen. Supersöndagen fortsätter sedan med City-Arsenal vilket gör att det kan bli mycket soffhängande imorgon. Då är det tur att det är världens bästa fotboll i världens bästa liga som spelas.
Jag hoppas att folket trotsar det bittra höstmörkret och sluter upp på Arena Oskarshamn senare i eftermiddag. Alla fotbollsintresserade i staden borde ha uppfattat vilket intressant läge vi har skaffat oss inför de fyra sista omgångarna. Väl mött på Arenan kl.15!
Äntligen. I årets tredje derbybatalj gick vi till sist segrande ur ”slaget om E22:an”. Vi gjorde det med en fantastisk moral och ett kollektiv där alla var starkt bidragande till resultatet.
1077 åskådare!? Om jag inte har börjat hallucinera var det max 600 personer på plats, men jag kanske är ute och cyklar. 500 personer till på Fjölebro kändes i alla fall helt omöjligt även om det hade varit trevligt med en sådan folkfest.
Nu backar vi bandet och tar dagen från början. När jag steg upp ur sängen hade jag en konstig känsla i kroppen. Jag var fruktansvärt nervös men samtidigt förväntansfull eftersom jag visste att jag inte skulle kunna påverka matchens händelser på grund av avstängningen. Det är verkligen hemskt att behöva sitta på läktaren när det är mycket som står på spel, men igår lugnades man en aning av att se gubbarna stå upp för varandra när det blåste som mest. Calle var dock mycket lugnare än mig och hänvisade till sin rutin vid sidlinjen efter ett år av skadebekymmer. Man vänjer sig väl som med allt annat i livet, men igår var det faktiskt riktigt jobbigt att inte få snöra på sig skorna.
Innan matchgenomgången vid Fjölebro IP landade vi med laget hos Ola i hans hus för att ljuga lite tillsammans. Under bussresan mot Lindsdal var det en ständig diskussion kring vad Ola eller frugan Carola hade bakat för att fresta oss och det visade vara lyckat. Det fanns både kakor och en bakad äppelkaka till kaffet men vem som vara bagaren framkom aldrig. Jag lägger i alla fall mina slantar på Carola. Direkt när alla Djurgårdare och AIK:are i laget fick höra att hushållet hade kanalen som sände 08-derbyt letade de upp tv-platsen medan vi andra tog för oss av fikat. När kafferepet var slut tog vi en gemensam promenad bort till anläggningen där det skulle avgöras.
I matchinledningen fick vi en drömstart när Peiman dunkade en frispark mot mål. Målvakten fick bekymmer med bollbanan och släppte en retur som EA tydligen var först på enligt honom själv. ”Jag petade ju in den med mina 45:or”, förklarade han efter matchen och påpekade att alla mål räknas. Drömstarten fortsatte sedan när Peiman återigen dunkade på ett skott utanför straffområdet. Han fintade först bort motståndaren innan han sköt i bortre gaveln där målvakten fick problem med studsen igen. Halvlekens resterande del handlade om att krympa ytor och möjligheter för Lindsdal som var tvungna att gå framåt. Reduceringen till 1-2 kom efter lite stök vid mittplan när hemmalagets Fredrik Petersson, som för övrigt var deras bästa, kunde erövra bollen och prickskjuta ett överraskande skott på volley bakom Jansson. Lindsdal höll sedan i taktpinnen fram till att Peiman ännu en gång tog hand om händelserna helt själv. Sonen från Norrliden fintade bort Israelsson i straffområdet, blev fälld och satte distinkt straffen på egen hand i den 43:e minuten. Det var ett riktigt psykologiskt mål att kliva in i halvtid med och det kom som en blixt från klar himmel.
Direkt i andra halvlek gick hemmalaget upp på en trebackslinje vilket var fantastiskt skönt för oss eftersom det öppnades upp enorma ytor offensivt. Lindsdal skickade långa bollar som vår backlinje rensade bort med pondus och när tillfälle gavs kontrade vi med snabbhet och finess. När vi ställde om och gjorde fyran gick de dock tillbaka till fyra backar igen men vi fortsatte att skapa farliga chanser. 1-4 gjordes av inhoppande Rosen som var ett av tre pigga inhopp i matchen. Han, tillsammans med Niki och Isaac, kom in med friska kroppar och visade kvalité. Efter flera heta målchanser slutade det ändå 1-4 efter en riktigt stabil och gedigen andra halvlek av oss.
Peiman belönades med både tre stjärnor av Batte och med arbetshjälmen av Isaac. Det var inget snack om vem som ägde planen igår utan han visade vägen med fantastiska fötter och bra krigande. Spännande att se vilket godis som väntar honom på träningen imorgon efter de dubbla bemärkelserna.
Tredje gången gillt och äntligen gjorde vi en riktigt stark prestation mot Lindsdal efter två mediokra insatser tidigare under säsongen. Vi stod upp som en gedigen grupp med fullt fokus på uppgiften, en fantastisk vilja och med framförallt fler matchvinnare. Nu skuggar vi bakom serieledande Husqvarna inför de fyra sista omgångarna vilket gör hösten oförskämt spännande.
Gårdagens landskamp kan ha varit den sämsta och tråkigaste jag någonsin sett Sverige medverka i. Alldeles för lågt bolltempo, enkla passningar och mottagningar som missas, inga individuella initiativ och inget intresse i att verkligen hota med löpningar i djupled. När ett svensk landslag uppträder som de gjorde är det inte konstigt att Kazakstan klarar av att försvara sig utan större besvär, vad som krävdes var ju endast att ligga rätt i sina positioner, det klarar till och med ett 142-rankat landslag som Kazakstan. Resultatet 2-0 får trots allt ses som helt okej med facit i hand då Sverige faktiskt inte skapar mer än sisådär två!? målchanser på hela matchen. Vad som står klart är dock att spelet behöver förbättras radikalt fortsättningsvis i kvalet om det ska bli någon samba i Brasilien så småningom.
Bättre fart var det på vår träning i tisdags. Det var en sådan träning som man som spelare älskar då den innehöll mycket spel i olika former. Dessutom var det rakt igenom ett rasande tempo med riktigt tuffa närkamper där vinnarskallarna verkligen visar sig. Framförallt var det riktigt härligt att beskåda tre mot tre spelet på liten yta där man verkligen får kriga rejält för varje millimeter. Alla grabbarna visade upp en härlig vilja och attityd där det delades ut tuffa smällar till höger och vänster utan några sura miner. Precis som det ska vara också, man får vara beredd på att både ge och ta smällar så det är bara att borra ner huvudet och köra. Denna inställning bådar gott inför veckans fortsatta träningar och i synnerhet helgens batalj.
På bussen mellan Kalmar-Ohamn och även i omklädningsrummet surras det just nu en hel del Football Manager. Detta får vi tacka Kalmarsunds gymnasieförbund för som delat ut sprillans nya Mac-datorer till alla elever och alltså så även till vår kära målvakt Oscar. För i princip alla fotbollsintresserade elever är självfallet det första man gör med denna dator att installera FM. Undrar egentligen hur många procent av dessa datorers användande som går till skolarbete? Tror de är ganska lätträknade och jag personligen tror att de 21 miljoner!? kronor som denna digitala satsning kostat kanske kunde spenderats på ett bättre sätt. Vad sägs om exempelvis fler lärare? Hur som helst går nu resorna något snabbare för Oscar som är fast i sitt FM-spelande. Även om han väldigt ofta tar konsulthjälp av Lagesson som kan sitt FM och bland annat kan stoltsera med att ha vunnit Allsvenskan med Lindsdal fyra år i rad (mycket tvivelaktigt val av lag för övrigt) och dessutom tagit dem till slutspel i Champions league. En annan rutinerad herre vad gäller FM är Rehn som i omklädningsrummet tipsade Oscar om att träna det Cypriotiska laget Apoel och då värva Henok Goitom. I närheten sitter Oliver och hör samtalet och ska då ta tillfället i akt och briljera varpå han fäller kommentaren ”Ah, det är han tysken va”. Många goda kvalitéer har Oliver men han är härmed banlyst att snacka om professionella fotbollsspelare, eller förresten, fotboll överhuvudtaget!
4-1 låter bra och ser snyggt ut på resultattavlan men ibland speglar det inte verkligheten. Insatsen var inte speciellt lyckad trots att vi skapade flera chanser att döda matchen på. Det blev nästan lite för onödigt spännande innan vi avgjorde med två snabba mål. Det är just vinsten och inte prestationen som vi tar med oss och bygger vidare på. Tre sköna poäng i ryggsäcken inför nästa träningsvecka är positivt.
Första halvan av första halvlek spelade vi bra fotboll med stort tålamod och fina kombinationer offensivt. Efter ledningsmålet slog vi av lite på takten och blev lite mer bekväma istället för att gasa på ännu mer. Hagas kvittering direkt i andra halvlek var en väckarklocka och vi återtog ledningen bara någon minut senare. Sedan föll vi hem för mycket med laget igen och kände oss relativt nöjda med ledningen kändes det som. Våra anfall blev kortare och gästerna fick mer bollinnehav vilket aldrig är bra. De lyckades ändå inte hota oss speciellt mycket i själva spelet, utan deras chanser uppstod nästan enbart genom fasta situationer eller långa inkast.
Bredden på truppen visade sig återigen vara stark när Anton och Martin kom in och målade. Det är alltid skönt att kunna slänga in fräscha spelare med kvalité som kan förändra en matchbild. Isaac tilldelades OAIK-hjälmen av Ödlund som ägt den under veckan. Hjälmen är en härlig bekräftelse på att man har tagit ett stort jobb och varit starkt bidragande till resultatet.
Jag tog mitt tredje gula kort för säsongen vilket betyder avstängning. Avstängning är aldrig roligt, men den här avstängningen kommer att bli svårare än vanligt att smälta eftersom kommande match är mot Lindsdal. Att sitta på läktaren i ett spännande derby mellan två riktigt bra lag som krigar om tre blytunga poäng är otroligt jobbigt och ångesten kommer bara att växa under veckans gång.
Kvällen igår ägnades åt att fira Oskarshamns AIK:s 90-åriga existens ute på Ernemar IP. Det blev en riktigt lyckad kväll med massa minglande, god mat, bra musik och trevligt umgänge. Festen hade många vinnare som belönades med olika diplom och andra priser, men vi saknade faktiskt en vinnare som var aningen besviken över att inte prisas. TommyÖdlund väntade förgäves och kommenterade besvikelsen: ”Jag har varit elva år i klubben men får fan inget pris ändå”. Hoppas verkligen att han får någon bemärkelse en vacker dag. Det är han värd, Ödlund.
På dansgolvet levererades det många sköna danser med mycket snabba fötter och det känns som att Tims päron ägde mest. Stefan och Britt var uppe tidigt på golvet för att känna på underlaget och värma upp kropparna. Isaacs päron Mats och Anneli ägde nästan lika mycket med en väldigt imponerande bugg, men Stefan och Britt lyste ändå starkast. Det är inte helt omöjligt att någon vaknade upp med träningsvärk idag efter bravaderna.
Träningen i tisdags var mycket givande och rolig på många olika sätt. Ola hade förvarnat oss innan träningen om att den skulle innehålla olika speltävlingar och när han kom in i omklädningsrummet förstod vi att han menade allvar. ”Idag är det benskyddstvång, gubbar”, uppmanade han med ett litet leende. Inget nytt för mig eftersom jag alltid brukar ha benskydd ändå, men det var många gubbar som fick damma av sina. Vi brukar köra ”tävlingsträningar” med jämna mellanrum och det blir lika fartfyllt varje gång. Båda lagen vill givetvis vinna eftersom det står mycket prestige och ära på spel.
Vi rivstartade träningen direkt med att köra ett spel på flera olika kon-mål. Det ovästade laget, där jag ingick, åkte på en tung förlust med ett mål och därmed var 1-0-underläget ett faktum. Tävlingen efter gick ut på att behärska både långbollar och nedtagningar. Där drog vi det längsta strået genom Tim och Rehn som lyckades med tio godkända nedtagningar först av alla. 1-1 och utjämnat. Sedan var det dags att hålla bollen i luften med huvudet längst av alla, vilket det västade laget tyvärr lyckades bäst med. Underläge igen men vi vägrade att vika ned oss. Tävlingen efter handlade om två-mot-två-spel där det smällde ganska rejält av förklarliga skäl. Ställningen var länge lika men Rosen fick sista ordet när han avgjorde i vår favör. Inför fyra-mot-fyra-spelet var ställningen 2-2 och djävulskt jämnt. Vi torskade dock med någon kasse och var i underläge inför den sista tävlingen. Vi var piskade att vinna stafetten för att kvittera och det blev olidlig spänning. Vi ledde nästan under hela loppet men blev omsprungna lagom till slutet. Det västade laget vann därmed tävlingen med totalt 4-2 och tog åt sig all ära.
Riktigt skönt pass att genomföra eftersom alla gubbar var fullt fokuserade och segersugna. Tuffaste uppgiften att sköta under dessa träningar är utan tvekan att döma hela spektaklet, vilket helt klart kräver sin man. Sist vet jag inte vem som dömde men Ola, Ekroth och Calle fick i alla fall höra ett och annat. De delade väl kanske ansvaret för att slippa bära hela bördan själva. Ofta är det mycket tveksamma situationer som hänger i luften men rättvisan brukar ändå segra till slut.
På den sociala fronten ser det annars ljust ut men det finns ett undantag. Rehn avslöjade i tisdags att han och sambon inte trivs i Oskarshamn av olika skäl. ”Jag saknar Måsen för mycket för att stanna här”, kommenterade han eländet. De flyttade från Mönsterås för bara någon månad sen men saknaden har alltså redan blivit för stor för att nonchalera den. Det viktigaste är att Rehn mår bra även om det hade varit trevligt att ha honom kvar i hamnen. Den sociala omgivningen påverkar nämligen otroligt mycket på fotbollen och prestationerna.
Ikväll tränar vi sista passet inför matchen mot Haga hemma på lördag. Vi fick ledigt imorgon på grund av mycket belastning senaste tiden vilket förhoppningsvis kan göra att vi kommer ännu fräschare till matchen.
David Winberg, 36 år, har jobbat som sportreporter/redigerare på Barometern sedan december 2007.
Född och uppvuxen i Ljungarum i Jönköping. Hamnade i Kalmar 2002 via stoppen Växjö, samt amerikanska Little Rock, Orlando och Winston-Salem.
Den här bloggen kommer att handla om fotboll i allmänhet och lokalboll från division 2 till sexan i synnerhet. Tips? Nyheter?
Mejla mig!
35-årig sportreporter på Oskarshamns-Tidningen. Bor i radhus i Kristineberg i Oskarshamn. Pappa till Tilde, 10, och Idde, 7. Gift med Anna. Född och uppvuxen i Oskarshamn. Flyttade till Stockholm 1998 och hamnade så småningom på Aftonbladet. Flyttade hem igen 2001 och har sedan dess arbetat på OT. Idrottsmeriter? Spelat division 1-innebandy med Oskarshamns IK (tvåa i poängligan 97/98!) och Farsta Sharks samt division 5-fotboll med Bråbo. Gillar: Steven Gerrard, familjen och Liverpool. Ogillar: Ärtor och Manchester United. Starkaste idrottsminne: När OT-fotografen Hasse Broms tvingade ner mig i en låda för att plåta mig som ”gubben i lådan” inför seriefinalen mot Södra Kärr i innebandyettan.
Här följer ni OT:s utmanare i uppladdningen inför Göteborgsvarvet i maj 2013. Naturligtvis kryddar vi inläggen med bilder från träningar och samlingar. Deltagarna: Ingela Svensson, Elin Bergstrand, Cristoffer Lundberg, Anders Hildingsson och Johhny Larsson, samt tränare José Puntigliano.
Säsongen 2013 tar den här spelartrion dig med bakom kulisserna i Oskarshamns AIK:
Emil Dolk: 21-årig mittfältsterrier som förutom Oskarshamns AIK, spelat för moderklubben Rödsle BK. Blivande civilekonom, som lever med känslan av att vara en tia bland femkronor. Inte riktigt lika stor, men dubbelt så värdefull.
Carl Aldebert: 24-årig central mittfältsdynamo i OAIK. Oskarshamnare som för närvarande är bosatt i Kalmar. Utöver OAIK finns mina sympatier hos Änglarna och Liverpool.
Eric Persson: Hårdför mittback som är 21 år ung. Lagkapten i Oskarshamns AIK. Stora intressen i livet är fotboll och ishockey. Jag avgudar Francesco Totti och avskyr Messi!
Johan Israelsson
26 år gammal, mittfältare och lagkapten i Lindsdals IF. Har varit klubben trogen sedan barnsben med undantag för två säsonger då jag spelade division 1-fotboll med Malmöklubben Limhamn/Bunkeflo. Gillar musik, gärna svensk sådan. Jobbar som utvecklingskonsulent på Smålandsidrotten. Är bror till Kalmar FF-mittfältaren Erik Israelsson.
På Redaktionsbloggen berättar Barometern-OT:s redaktionsledning om tidningens utvecklingsarbete, och om hur vi resonerar i olika publiceringsfrågor. Vi hoppas också att den ska leda till en utökad dialog med er läsare.
Säsongen 2013 tar den här spelartrion dig med bakom kulisserna i Oskarshamns AIK:
Emil Dolk: 21-årig mittfältsterrier som förutom Oskarshamns AIK, spelat för moderklubben Rödsle BK. Blivande civilekonom, som lever med känslan av att vara en tia bland femkronor. Inte riktigt lika stor, men dubbelt så värdefull.
Carl Aldebert: 24-årig central mittfältsdynamo i OAIK. Oskarshamnare som för närvarande är bosatt i Kalmar. Utöver OAIK finns mina sympatier hos Änglarna och Liverpool.
Eric Persson: Hårdför mittback som är 21 år ung. Lagkapten i Oskarshamns AIK. Stora intressen i livet är fotboll och ishockey. Jag avgudar Francesco Totti och avskyr Messi!
En späckad tävlingskalender, reportage och resultat från olika lopp. Nu lanserar Barometern-OT en helt ny sajt för tävling och träning med fullt fokus på det som händer i sydostregionen.
LÄS MER
