Av gårdagsträningen att döma så verkar grabbarna ha klarat sig genom midsommarfirandet på ett föredömligt sätt då det var idel fräscha kroppar som körde ett lättare matchförberedande pass. Detta trots att någon yttrade att ” det räcker med att jag luktar på en öl så blir jag dålig dagen efter”, vilket tyder på bra karaktär med mer sill än snaps och full laddning för dagens sista seriematch för vårsäsongen mot Assyriska.
Under Olas snack inför matchen påminde han oss om en liknande situation som vi stod inför under föregående säsong. Nämligen sista matchen innan sommaruppehållet borta mot Ryssby. Ryssby parkerade likt Assyriska i de nedre regionerna av tabellen och vi i andra änden med chans att gå till sommaruppehåll i serieledning vid vinst. Denna match blev oerhört tuff där vi dock till slut lyckades vinna efter två mål i matchens slutskede. Essensen av denna återblick var dock inte i huvudsak matchen i sig, utan den oerhörda glädje och lättnad som vi kände efter matchen. Just den sista prestationen innan uppehållet är något som man bär med sig under hela semestern och även in i höstsäsongen, därför är det fantastiskt skönt att kunna gå in i denna period med en bra prestation, tre poäng och serieledning. Dessa tankar är jag säker på att grabbarna har med sig in i matchen där jag vet att de kommer att göra allt och lite till för en avslutande seger.
Em-festen fortgår ju trots att Sverige inte längre är med och dansar och igår fick vi enligt mitt tycke 0-0 resultatet till trots se en av EM:s häftigaste och mest intressanta matcher. Trots två disciplinerade lag där framförallt England var mycket försvarsinriktat så fanns det ganska gott om ytor bakom respektive backlinje och det bjöds på många avslut och målchanser. Med lite bättre skärpa tycker jag Balotelli och co. borde avgjort matchen under ordinarie tid. Men, såhär i efterhand är jag glad att de inte gjorde det för då hade man inte fått bevittna Andrea Pirlos magiska uppvisning mot en övertänd Joe Hart. Med den straffen visar Pirlo all sin rutin, fantastisk spelförståelse och fullständig avsaknad av nerver. Som någon skrev på twitter; det finns saker som man inte förstår i här världen, exempelvis att Milan släppte Pirlo gratis till Juventus…
På Barometern.se är det möjligt att kommentera nästan alla artiklar. Dock tar vi bort möjligheten att kommentera artiklar med rättsrelaterat innehåll, till exempel domar och åtal. Vi hade den möjligheten tidigare, men fick då mängder med kommentarer med innehåll som vi inte kunde publicera.
För att kunna kommentera måste du ha ett användarkonto hos Disqus, vars verktyg för kommentarer används på Barometern.se. På tider då Barometerns webbredaktion inte är bemannad går det inte att kommentera artiklar på Barometern.se
Barometern.se tillämpar eftermoderering av läsarkommentarerna. Det innebär att den som skriver en kommentar får den publicerad i det närmaste omedelbart, men att kommentaren senare kan komma att modereras bort om den inte lever upp till riktlinjerna för läsarkommentarer på Barometern.se.
Det innebär också att vid publiceringen är det den som skrivit kommentaren som är juridiskt ansvarig för dess innehåll och därmed kan bli anmäld för exempelvis förtal. Efter modereringen är det ansvarig utgivare på Barometern som bär det juridiska ansvaret.
Läsarkommentarer - riktlinjer
Vi har högt i tak.
Vi har en tillåtande grundinställning.
Vi vill att användarna ska komma till tals.
Men
Vi tillåter inte läsarkommentarer i samband med rättsrelaterade artiklar.
Vi publicerar inte läsarkommentarer där någon anklagas för brottslighet.
Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppenbara osanningar.
Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppenbara faktafel.
Vi publicerar inte läsarkommentarer med synpunkter eller åsikter som inte är relevanta för den diskuterade artikeln.
Vi publicerar inte läsarkommentarer om etnisk grupp, kön, sexuell läggning, politisk tillhörighet, yrke eller religion om det saknar betydelse i sammanhanget
Vi tillåter kritik mot personers handlingar och beslut. Etiska spelregler gäller.
Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppgifter som vi av etiska skäl undvikit att publicera i den diskuterade artikeln.
Vi kan publicera länkar till andra webbplatser, men de ska vara relevanta för den diskuterade artikeln.
Vi rättar inte grammatiska fel, stavningsfel, meningsbyggnadsfel mm i läsarkommentarerna.
Som Erik var inne på i föregående inlägg, oerhört skön seger som grabbarna krigade till sig nere i Lund mot laget med det passande namnet ”Torn”. Var själv inte på plats och såg matchen men enligt grabbarna i laget var det i särklass det mest välvuxna lag de någonsin mött. Starkt av oss att gå segrande ur en mycket svår bortamatch mot motståndare som på ett konsekvent och disciplinerat sätt matar långbollar på ett par anfallare modell ”Peter Crouch”. Känns överlag som att vi börjat hitta rätt alltmer vad gäller flera detaljer av vårt spel de senaste matcherna och att formen är på väg uppåt. Tycker att vi till viss del inledningsvis av säsongen inte riktigt fick några längre anfall där vi kunde rulla runt och äga boll för att trötta ut motståndarna och öppna upp ytor. Matchen mot BW 90 var ett steg i rätt riktning och matchen mot Torn ska ha varit ytterligare ett kliv rätt med långa anfall och fyndigt och fantasifullt anfallsspel. Förhoppningsvis fortsätter vi på samma spår i kommande match hemma på plastgräset mot Karlskrona.
Tyvärr har jag själv inte varit tillgänglig för spel de senaste två matcherna och inte heller till matchen mot Karlskrona. En vridning av mitt opererade knä på en träning för ett par veckor sedan med svullnad och ömhet som följd har hållit mig borta. Röntgen gav dock relativt lugnande besked då den endast visade en broskbit som på något sätt kommit i kläm och irriterat knäet. Jag har smygit igång med träning måndag och tisdag denna vecka och förhoppningsvis kan jag trappa upp träningen ytterligare utan att knäet reagerar och åter vara i speldugligt skick till nästa match.
Från träningarna i veckan kan jag rapportera att vår eminenta sjukvårdare/massör och ständigt skämtande Bosse Rosengren ilsknade till på vår hjälptränare Patrik Holm. Som vanligt under avslutsövningar blandas det och ges kvalitetsmässigt varpå en boll fastnade högt uppe i ett träd. Holm gjorde några tafatta försök till att få ner bollen genom att kasta en annan boll på bollen som fastnat. Efter ett par kast gav han upp projektet och slog fast att vi får klara oss med en boll mindre hädanefter. Bosse gav sig dock inte så lättvindigt och klättrade helt sonika upp i trädet och hämtade ner bollen. Efter träningen frågade Ola om alla bollar var uppsamlade. Holm var kvick att svara att ”ja då det är dom, VI hämtade bollen som fastnat i trädet” Bosse ilsknade då till då Holm själv faktiskt inte svettats alltför mycket för att få tag i bollen. Bosse kommenterade sedan Holms tafatta försök att få ner bollen med typisk ”OKG-attityd”. Exakt vad Bosse ville ha sagt med detta låter jag vara osagt men kan ju säga så mycket som att varken Holm eller OKG och ISS-arbetare är kända för att arbeta ihjäl sig. Måste dock samtidigt passa på att lyfta fram Holm som har andra goda kvalitéer som kompenserar att han kanske inte alltid arbetar ihjäl sig. Munnen går i ett och han är ständigt glad och positiv vilket smittar av sig på övriga gruppen. Viktigt med sådana personligheter i ett lag!
Morgondagens motståndare Karlskrona kommer med all säkerhet bli en väldigt svår nöt att knäcka. Karlskrona huserar i botten av tabellen men väldigt snabbt i serien kunde vi konstatera att det inte finns några dåliga lag eller lätta matcher överhuvudtaget i denna serie. Alla lag har chans att slå alla och jag tror det kommer att bli en väldigt jämn serie. Karlskrona kommer också med positiva känslor efter en stabil seger senast mot Sölvesborg. Men förhoppningsvis kan vi fortsätta att bygga vidare på vår goda form och ta vår tredje raka seger. Väl mött på arenan!
I skrivande stund sitter jag i bussen på vägen hem och kan bara konstatera att det är så jävla mycket roligare att vinna än att förlora! Dagens drabbning mot Torn visade sig vara exakt så tuff som vi förberett oss för! Vi hade fått rapporter om att Torn skulle vara ett riktigt stort och starkt hemmalag som inte skäms för att spela en fysisk fotboll med mycket närkamper.
Vi hade bestämt att vi skulle gå ut och spela ett högt försvarsspel med ett stort bollinnehav. Matchen spelades på en gräsplan som inte direkt bjöd in till något skönspel. Men vi startade ändå strålande och skapade några hyfsade chanser, när vi sedan tog ledningen med 1-0 kändes det helt rättvist. Och vilket mål det var. Vår matchplan visade sig vara klockren, för det var genom våran press som Jägarn och Mergim vann bollen. Dom skickade vidare den till Lengyel som la hem den till Tim Johansson som från 30 meter skickade iväg en vänsterkanon, ribba in! Det var den här starten vi ville ha och av bara farten kom 2-0! Jägarn skickade fram en smekare till Erik Hoang som blev nedriven i straffområdet. Solklar straff, Tim Johansson stegade fram och gjorde inget misstag. Trivsel! Tyvärr blev vi lite bekväma i slutet på först halvleken och på en lång frispark kunde tillslut Torn reducera. Vi gick ändå ut till den andra halvan med en positiv inställning, för när vi jobbar hårt tillsammans och har ett bra passningsspel så vet vi att vi är svårslagna! Vi startade den andra halvleken i ett rasande tempo och fick helt rättvist utdelning. Hoang skickade in en hörna som tillslut Lengyel kunde forcera in! 3-1 var ett resultat som vi var nöjda med, när sedan Torn fick en man utvisad efter en riktigt ful armbåga på Jägarn kände vi att vi hade en bekväm ledning. Genom extremt hårt arbete kunde vi tillslut konstatera att vi tagit vår andra raka seger.
Vi är väldigt nöjda med dagens insatt, mot ett Torn som hämtat mycket inspiration från Stoke i Premier League. Utan att lägga några större värderingar i deras spel kan jag bara konstatera att dom spelar ett spel som passar de bra, mycket långbollar på två väldigt långa och starka anfallare! De är ett lag som garanterat kommer plocka mycket poäng på sin hemmaplan!
...
På Torsdag gästas vi av Karlskorna på Arena Oskarshamn. Vi ska förbereda oss väl för att kunna ta tre nya poäng. Vore roligt att se så många som möjligt där vid matchstart 19:00!
...
Om det är någon som har några minuter över en solig dag kan jag rekommendera ett besök vid glasscafet Mandarinen. Nästan farligt god glass!!
xoxo Eric Persson
Varje dag är en ny dag. Denna nya dag är en dag full av möjligheter. För fotbollsspelare, frukthandlare, plåtslagare och revisorer kommer det nya dagar. En del hävdar att man lär sig nya saker varenda dag. Men jag är tveksam. Kanske är det istället så att man lär sig att ta tillvara på den kunskap som man redan har och i kombination med sina vänners erfarenheter lär man sig använda denna på rätt sätt. Eller är det så att man i dagens samhälle faktiskt lär sig nya saker varenda dag?
Denna vecka har jag funderat på vad jag faktiskt har lärt mig.
Jag har en kompis som är alban (från Kosovo) och en kompis som är serb. Båda två är supersvenska och lever som vilken Svensson som helst. Vi har sjukt roligt tillsammans. Skillnaden på dem två och mig är att de har andra erfarenheter och har sett andra delar av livet. Min albanska vän valde att inte köpa en gitarr för att kunna skicka pengar till sin släkting som bättre behövde pengarna pga av svält och fattigdom. Min serbiske vän kan åka ner till Serbien med sitt studiebidrag på knappt 3000 kr och vara kung i en månad. Sådan skillnad är det. Tydligen. Det är klart att jag har hört om fattigdom och svält innan. Men när man får höra sådana saker från riktigt bra vänner blir det så verkligt. Min tidigare kunskap förvandlas till en lärdom och på något fascinerande sätt gestaltar deras berättelser min uppfattning och bildar en verklighet. I denna verklighet kanske jag har lärt mig något nytt. Eller så har jag bara lärt mig hur jag ska hantera mina och mina vänners erfarenheter.
Tim Johansson, den enda i laget som skulle få för sig att ta upp ämnet politik i Oskarshamns AIKs omklädningsrum fick i måndags igång en livlig politisk diskussion. Kors i taket. Diskussionen handlade om en hetsig partidebatt på tvn och avslutades med att ingen visste vem som är partiledare för Kristdemokraterna. Utan att ha googlat detta nu, kom vi fram till att han heter Göran och har glasögon. Klart jag läst om det där på gymnasiet, men det var skönt att få denna kunskap uppfräschad.
Per ”myggan” Svensson. B-lagstränare, lagledare, eldsjälen, han som hämtar bollar när vi skjuter över….Nej!!!! Myggan jobbar till vardags som revisor och brukar komma ut på träningarna och mingla. Han har sagt till mig: ”Dolken, det är inte de höga inkomsterna som gör dig rik. Det är dem låga utgifterna”.
Kalle Fureskog kom från Högsby IK till oss till denna säsong. Oturligt nog klev han av skadad redan under första träningsveckan, men nu börjar jag känna igen Kalle igen. Han är en grym fotbollspelare som jag snart hoppas att ni får bevittna på Arena O-towns plastmatta. Ni som inte har sett Kalle spela kanske har sett honom på fruktavdelningen på Maxi. Han jobbar där. Chef över frukten. I tisdags bekräftade han min teori om att bananer skalas först från den svarta änden och inte från skaftet. Så gör aporna och så borde vi alla göra.
På tal om frukt. Det Messi gör med en boll gör jag med en apelsin. Det är något jag har lärt mig utan min omvärlds erfarenheter: http://www.youtube.com/watch?v=gsEVhI8qu0M (Emil Dolk VS Messi)
Dagens visdomsord: Att sitta, att prata, att gå, att cykla , att trixa med en apelsin och att systembolaget är stängt på röda dagar är saker vi människor lär oss under en livstid. Sätt dig ner en dag och fundera på vad just du har lärt dig idag. Har du utvecklats som människa? Har du tagit tillvara på dina vänners erfarenheter? Det viktiga tror inte jag handlar om att hela tiden lära sig nya saker. Bli bra på just det du är bra på och se till att använda dem sakerna. Tillsammans med andras erfarenheter behöver man inte alltid lära sig något nytt. Det finns inom er. Det handlar bara om att plocka fram det på rätt sätt. Om resan mot din maximerade kunskapsnivå trots detta leder till att du faktiskt lär dig nya saker, ta då tillvara på den.
// Emil Dolk
I lördags badade Arena Oskarshamn i solsken. Stundtals hjälpte även spelet till att värma de solbrända kropparna som tagit sig till Arena Oskarshamn. Stundtals inte. Det viktiga var att vi vann, tog 3 poäng och kanske värmde även kämparglöden som infann sig någonstans i andra halvlek.
Måhända att solen visade sig från sin bästa sida, men efter matchen var det någon helt annan som strålade. Martin Torstensson. Grabben som gick från att vara en krigande försvarshjälte till att faktiskt kunna titulera sig matchhjälte på några sekunder. Ingen är gladare än jag för det. (Tänkte ni på att han var lik Anders ”Taco” Svennson efter sitt frisparksmål mot Argentina. En chockad och euforisk målgest på samma gång!)
Martin är en sådan grabb som är snäll mot alla, han är alltid glad och skulle garanterat be om ursäkt om han råkade slå ihjäl en mygga. Tro inte att Martin är en mes nu. Han är stark, smart och dessutom en fantastisk ytterback. Grejen är att han aldrig skulle säga det själv. Sån är han!
En värdigare matchhjälte finns inte.
På lördag spelar vi bortamatch. Förhoppningsvis visar sig solen från sin bästa sida, förhoppningsvis har Oskarshamns AIK ett bländande och vägvinnande spel och förhoppningsvis har vi en ny matchhjälte som strålar. Får jag bestämma blir det Adam Torstensson. Han är ju ändå lika bra…
Emil Dolk
Sitter i bussen på väg hem från Malmö och dagens kamp mot Kvarnby IK. En resa som garanterat kunde varit roligare, men Ibland är fotboll varken roligt eller rättvist! Vi hade bestämt oss för att fortsätta vårt höga och aggressiva försvarsspel som bitvis hade varit lyckat i våran senaste match mot Ljungby. Alla våra offensiva spelare visade att dom var spelsugna och efter ett par halvchanser i början fick vi en jättechans att ta ledning på straff när Johan Persson blev fälld. Men tyvärr blev det inget mål den här gången, Jägarn lurade målvakten åt fel håll men la bollen tätt utanför. När domaren blåste för halvtidsvila kunde vi ändå konstatera att det helt klart var en halvlek vi kunde vara nöjda med. Det var vi som styrde matchen och som vaskade fram dem hetaste chanserna. Vi gick in i andra halvleken med en positiv känsla och ville visa att vi ska vara med i toppen på serien även i år! Men tyvärr lyckades vi inte komma upp i en spelmässigt acceptabel nivå under första halvan av andra halvlek. Kvarnby flyttade fram positionerna och började lyfta långa bollar mot sina två anfallare. Vi kände ändå att detta var en match vi bara skulle vinna, så med kvarten kvar lyckades vi mobilisera kraft nog att pressa ner Kvarnby. Och helt rättvist kom det ett ledningsmål för oss när Filip Rosqvist rullade in 1-0 med sju minuter kvar! Vi kände oss riktigt starka och lyckades kriga bort nästan hela tilläggstiden. Men tyvärr kom kvitteringen när Kvarnby kastade in ett långt inkast som dom till sluta kunde forcera in!
1-1 är självklart inget resultat som vi är nöjda med, men en kombination av oförmåga och otur gör att vi tappar poäng. Samtidigt vet vi att tur är inget man får, det är något man förtjänar. Vi kommer ta lärdom av dagens match och resa oss starkare än någonsin. För det är vi som är OAIK! ---- Bröderna Torstenssons och Emil Dolks Djurgården har det fortsatt tungt i fotbollsallsvenskan! Och efter all skit som har drabbat föreningen under säsongen så unnar till och med jag dem en seger! Bara den inte blir mot MFF! ----- Roger Jönsson och hans IK Oskarshamn gjorde under gårdagen klart med ett mycket spännande nyförvärv. Josh Soares är klar för klubben och vi har höga förväntningar på det skickliga centern! ----- Avslutar dagens blogginlägg med att hylla den fantastiska musikgruppen Mumford & Sons! "Riktigt baa" som våra Kalmargrabbar hade sagt. XOXO: Eric Persson
Ni vet den där känslan en fredagseftermiddag när klockan närmar sig fyra. Smilbanden sträcker lite extra på sig, men vågar inte riktigt leva ut till fullo. De sista sekunderna av en hård arbetsvecka eller skolvecka känns som en evighet. Plötsligt slår klockan helg och du spatserar ut genom svängdörrarna och möts av en gnutta solsken. Du sätter dig i bilen, lutar nacken mot huvudstödet, andas ut och vrider om nyckeln.
Nu vet jag att det sitter folk där hemma i stugorna som skrollar ner blogginlägget på sin iPhone som av olika anledningar varken jobbar eller går i skolan. Men jag är säker på att ni ungdomar som sitter arbetslösa efter er gymnasietid och även ni pappalediga pappor också har känt av den här känslan någon gång. Kanske när ni lämnat över dottern till svärmor, men ändå…
En euforisk frihetskänsla och förväntan på helgens aktiviteter sprids genom kroppen och plötsligt, för några korta sekunder, sträcker smilbanden ut sig till fullo.
Precis där börjar mitt blogginlägg…
Jag vred om nyckeln till pappas bil för att ta mig hem de sju milen Kalmar-Oskarshamn. Efter någon kilometer när jag med Guldfågeln Arena i ögonvrån kom körandes på E22, så ställer sig håret plötsligt upp på armarna. Bruce Springsteen på radion. Nu är jag förmodligen inget äkta Bruce-fan, men det finns en speciell låt jag avgudar: Jungleland. Ni vet det där partiet i låten när trumpeten tar ton….tänker ni på samma sak som mig?
Låten som spelas när Tomas Ravelli tar Sverige vidare till semifinal efter straffsparksdramatik i VM94-krönikan är inget annat en svensk historia när den är som allra bäst. Visserligen var jag två år gammal när detta världsmästerskap gick av stapeln i USA, men att titta på just denna krönika signerad Albert Svanberg & Mats Nyström om och om igen ger mig än idag gåshud. Jag fortsatte hemresan mot Oskarshamn, för att hinna till vår matchförberedande träning på Arena O-town och i kombination med min euforiska fredagskänsla började tankarna sväva iväg. Tänk om OAIK spelat VM 94. Tänk om Arne Hegerfors, Svennis, Bo Hansson och Staffan Lindeborg kommenterat våra matcher. Tänk om…
”Det är inte bara en bra frispark. Det är en helt suverän frispark. Av Filip Jägerbrink. Vilket mål! Det där är division två:s snyggaste mål hittills.”
”Ola Pjården Pettersson. Oskarshamnarna väntade stordåd. Men det stereotypa och hårt resursanpassade spelsystemet som Ola inpräntat via närmast vetenskapliga noggrannhet räckte inte. Det blev bara ett division två mål för OAIK.”
”Tim Johansson…mycket förvånad. För det var ju inte han som fällde Israelsson. Oj då, Pelle Adolfsson. Det här har inte börjat bra.”
”Ögonblicket var inte bara en chans till en historisk seger, utan för Darmin Sobo också en till revansch på alla som tvivlat. Plötsligt kunde allt vara glömt – utom det här.”
”Joakim Lengyel gjorde 1-0 för OAIK. Och Joakim Lengyel gjorde 2-0. Och 3-0. I sin sjunde seriematch sköt Bosse tre mål på en halvlek och det…var ändå…bara början”
”Är det inte Lengyel igen? Och han rullar in sitt femte mål tamejsjutton!”
”Oaik fick frispark. Målvakten och den skånska muren förvandlades till statyer. Statyer som Mergim Smakolli med otäck precisiopn överlistade.”
”Divan Avdyli vägrade acceptera någonting annat än fönsterplats på bussresanresan till Skåne. Han var ju stjärnan.”
– Javeesst, fantastiskt, som Svennis skulle ha sagt.
”Färd söderut, mot Skåne och åttondelsfinal och ett enda samtalsämne… [konstpaus] värmen.”
”Och nu firar vi midsommar i Ankdammen. Tackar, tackar!”
Till alla er som inte sett eller upplevt VM94: fortsätt behåll den goa fredagskänslan och anta helgens utmaningar med ett leende på läpparna. Det ska jag tillsammans med Oskarshamns AIK också göra. Den ena vid sidan av planen, dom andra på planen.
Dagens visdomsord: "Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och mening i vår färd – men det är vägen, som är mödan värd."
Emil Dolk
Då har vi avverkat ytterligare en fartfylld träningsvecka. Vi har under hela veckan fokuserat på helgens drabbning mot Ljungby och hela gruppen har känts riktigt laddade inför matchen. Under kvällens träning har vi gått igenom helgens motståndare, samt bestämt vår matchplan. Så här på förhand känns det som att det kommer bli en riktigt tuff match med mycket kamp. På en liten plan som kommer vara fallet, är det hårt jobb, stora hjärtan och högt bolltempo som är nycklarna till seger. Laget är följande: Målvakt: Darmin Sobo Backlinje från vänster: Mattias Jung, Eric Persson, Johan Törnström, Martin Thorstensson Mittfält från vänster: Filip Jägerbrink, Mergim Smakolli, Calle Alderbert, Mattias Rehn, Emil Dolk. Anfallare: Joakim Lengyel. Avbytare; Johan Persson, Oscar Johansson, Fredrik Rosqvist, Adam Thorstensson, Kalle Furuskog.
Det är extra kul att välkomna Kalle Furuskog till matchtruppen. Kalle som är ny från Högsby har haft en skadefylld försäsong, men har nu tränat ifatt och är redo för match. Dessutom var det roligt att vår gamle keeper Peter Jansson närvarade vid kvällens träning.
-----
Jag är ett stort Håkan Hellstöm fan och hade höga förväntningar på hans nya platta. Men efter att ha lyssnat igenom det, kan jag bara konstatera att det inte höll samma klass som hans tidigare stordåd. Trots det är jag inte speciellt orolig, för som han själv sjunger; Det kommer aldrig vara över för Håkan.
------
Efter en lång och hård vinter är det skönt att våren äntligen är här. För er som missade det så var Oskarshamn i rampljuset under TV4s väderprognos i går, 21,1 grader på termometern innebar värmerekord! Säga vad man vill om Oskarshamn, men när sommaren kommer vaknar vår vackra stad till liv.
XOXO: Eric P
Det är måndag för Oskarshamns AIK, precis som det är måndag för övriga världen. En del har vunnit en seriepremiär andra har förlorat en seriepremiär. Människor startar upp en ny vecka, med nya möjligheter och nya mål. I samma värld som det sker folkmord i Rwanda går någon annan mot gymmet med en päronloka i ena handen, ett grönt äpple i andra handen och en sportbag runt axeln. I denna värld väljer en del individer att gnälla över just måndag morgon när man rullar upp rullgardinen och tittar ut mot det dötrista vädret. Detta medans andra kämpar tills dödsbädden för att ens ha råd att rulla upp en rullgardin.
Denna generalisation av mänskligheten kanske inte stämmer överens på samtliga individer i din omgivning. Kanske är du den som med ett leende på läpparna angriper just måndagen med hopp och förväntan om att dina drömmar ska slå in. Kanske tar du på dig rollen som en glädjespridare i din omgivning? Eller så väljer du den enkla vägen, rättar in dig i ledet och gnäller över just måndag morgon?
Just den här måndagen har Oskarshamns AIK styrketräning och alla har vi olika mål, tankar och förutsättningar för att just den här måndagen ska bli en bra måndag. Rollerna vi tar på oss, rollerna vi blir tilldelade eller rollen vi försöker spela blir extra tydlig under just en måndagsträning:
Praktexemplaret: Killen som oavsett väder och humör alltid har ett leende på läpparna. Han är lagom stark och har en exceptionellt bra teknik på samtliga övningar. Han får överlägset mest beröm av fystränaren men drabbas aldrig av hybris. Exempel: Carl Aldebert och Joakim Lengyel
Skogshuggaren: Han kommer ofta orakad till träningen, berättar om ostbågarna han testat i helgen och gnäller lite lätt över att det är just måndag. När träningen är igång är han ändå starkast, trots att han aldrig besökt något gym. Vi snackar inget sexpack på magen här inte, men grabben är råstark! Exempel: Mattias Rehn
Kafferep-Johan: Balans, bålstabilitet och frivändning…Glöm det! Här diskuteras den senaste omgången av PL, de nya hitsen i musikvärlden och det senaste avsnittet av ARROW på kanal 5. Grabben snackar mycket, men är en tillgång för samtliga under en måndag och bara han vill, kan han faktiskt göra en övning ibland. Exempel: Johan Törnström
Ögontjänaren, Den nervöse junioren, Clownen och Skvallertanten är bubblare som finns med på listan men som jag väljer att inte avslöja. Dels för att rädda mitt eget skinn, men också för att bevara våra hemlisar tills jag bloggar nästa gång. Alla roller behövs i ett fotbollslag och alla behövs för att göra just måndagen till en bra dag.
Dagens visdomsord: Nästa måndag när du vaknar: tänk dig att du är en guldtia som lever bland femkronor. Du kanske inte ser ut att vara lika stor som alla andra, men du är dubbelt så värdefull. Just din roll spelar en stor roll i din umgängeskrets, men utan dina vänner har du inte ens råd att köpa en Daimstrut. Tillsammans med dina femkronor till kompisar blir ni rika och kan köpa en hel kartong med strutar…
Förhoppningsvis tillåter vädergudarna en lång glassäsong snarast!
Då var det äntligen dags för mig att göra min debut här på bloggen! Börjar med en liten självpresentation. Mitt namn är Eric Persson, jag spelar mittback i OAIK. Jag är 21 år ung och är lagkapten tillsammans med min bloggkollega Calle Aldebert. Mina stora intressen i livet är fotboll och ishockey. Jag avgudar Francesco Totti och avskyr Messi!
Nog om mig och mer om gårdagens seriepremiär! Vi välkomnade våra motståndare Sölvesborg till Arena Oskarshamn och visste på förhand att det skulle bli en tuff match!
Vi hade innan matchen gått igenom våra motståndare och därefter bestämt vår matchplan. Vi startade matchen med ett lågt försvarsspel, då vi hade respekt för Sölvesborgs omställningsspel! Men när domaren blåste för halvtid kunde vi konstatera att vi inte alls hade levt upp till de förväntningar man kan ställa på oss. Förutom ett par halvchanser hade vi inte vi lyckats få igång det anfallsspel som gjorde oss så framgångsrika förra året! Inför andra halvan bestämde vi oss för att höja bolltempot och flytta upp vårt försvarsspel. Sagt och gjort, vi kommer ut som ett mycket aggressivare lag och får en drömstart, när Emil Dolk slår en kort frispark till Filip Jägerbrink som borrar upp den i bortre krysset! Ett riktigt drömmål av "Lill Jägarn"! Vi hade verkligen höjt tempot och kände att vi kontrollerade matchen. Vi var inne i en bra period och hade börjat skapa flera vassa målchanser, när Tim Johansson blev utvisad efter två omdiskuterade gula kort! Med tjugo minuter kvar fick vi då börja försvara vår ledning! Sölvesborg tryckte ner oss i planen och var i slutet en nick i stolpen från att kvittera. Vi hade också ett par vassa lägen i slutet, då Aldebert och Jung var nära att avgöra! Men domaren blåste tillslut av matchen och vi kunde med glädje konstatera att vi krigat till oss tre poäng. Detta var den starten vi hade önskat oss på säsongen. Och trots att det inte var vackert så var det en underbar laginsats, där vi visade vilket hårt arbetande lag vi är.
Avslutningsvis vill jag tacka de som på lördagseftermiddagen tog sig tid att stötta oss fram till en rättviss seger.
Over and Out: Eric Persson.
Ola ser trots allt rätt nöjd ut trots träning under tvång!
Seriepremiären närmar sig med stormsteg, hög tid att även sparka igång bloggen! Silly season har haft sin gång i truppen, gamla ansikten har försvunnit, nya har tillkommit. Så är även fallet på bloggen. Lagessons inlägg lyste under större delen av föregående säsong med sin frånvaro, tyvärr kommer han under kommande säsong varken synas på bloggen eller på planen i den svartvita dressen. Törnström finns tack och lov kvar på planen men har däremot kastat in handduken (läs petad) vad gäller bloggen. Ersättarna är dock mer än fullgoda. Förutom inlägg från undertecknad kan jag under kommande säsong utlova läsvärda inlägg från Emil Dolk och Erik Persson. Från Emil utlovas mycket djupa filosofiska tankar då han är känd som något av lagets poet. Från Erik kan jag bland annat tänka mig att det bjuds på ett och annat inlägg där han av någon outgrundlig anledning hyllar Francesco Totti och hans Roma. Hur som helst är min tro och förhoppning att ni som följer bloggen ska få mycket nytta och nöje av detta.
Som sagt har silly season haft sin gång även i truppen. Riktigt bra och sköna lirare såväl på som utanför planen och som dessutom varit nyckelspelare har lämnat truppen. Bland annat har den stora poänggöraren tillika citatmaskinen Peiman Eliassi lämnat laget för större utmaningar. Tyvärr fick han se premiärmatchen i Superettan från Ljungskiles bänk men jag är övertygad om att Peiman har alla kvalitéer till att lyckas även på den nivån. Dock är det inte enbart så att starka kort har lämnat, utan truppen har också förstärkts av en rad spelare som alla kommer tillföra laget och göra det starkare. För att göra en väldigt enkel och kort sammanfattning av hur styrkan på truppen är under kommande säsong jämfört med fjolårets tycker jag att det går jämnt ut. Truppen är enligt mig lika stark som förra året och självfallet siktar vi på att vara med och kriga i toppen av tabellen även denna säsong. Noterar att många av våra seriekonkurrenter samt vår bloggande lokalkonkurrent i spetsen gör sitt bästa för att lägga favoritskapet på oss. Inget som är konstigt med detta egentligen, enkel psykologi att man som lag försöker lägga över favoritskapet på en konkurrent för att minska pressen på egna laget. Favoritskapet är också något som vi inom laget ser som positivt och ett bevis på att tidigare prestationer varit bra. Det ger en trygghet och vetskap om att vi kan prestera riktigt bra fotboll när spelet stämmer. Gamla meriter är dock inget som kommer ge några gratispoäng och serien kommer med all säkerhet bli oerhört tuff och jämn där flera lag kommer tampas om uppflyttningen. Ska också bli roligt och inspirerande att få stifta bekantskap med en hel del nya lag.
Hittills under försäsongen tycker jag att vi har blandat och gett prestationsmässigt i matcherna. Höga toppar och djupa dalar prestationsmässigt är ofta typiskt för just försäsongen, i synnerhet när många nya ansikten ska lära känna varandra och hitta rätt roller. Vi har blandat bottennapp som mot Nybro med bra prestationer mot exempelvis Vimmerby och stundtals även mot Visby Gute nu i genrepet. På tal om genrepet slutade detta genrep för mig personligen minst sagt lyckligare än vad föregående genrep gjorde. Det var i just den matchen föregående säsong som jag slet av främre korsbandet, denna match däremot slutade med att man blev målskytt med matchens sista spark. Helt klart föredrog jag årets genrep. Känns fantastiskt kul och inspirerande att äntligen vara tillbaka på planen tillsammans med övriga lagkamrater. Har varit ett tungt föregående år för mig personligen med många timmar som spenderats på gymmet med oftast allt annat än roliga övningar för att bygga upp och rehabilitera mitt opererade knä. Jag har nu hunnit köra för fullt i knappt två månader och flåset och matchtempot börjar sakta men säkert återkomma till den nivå där jag vill vara. En liten bit återstår dock innan formen och fysiken är vad den var innan skadan. Men huvudsaken är att mitt knä känns starkt och stabilt och att jag är tillbaka på planen där jag vill vara vilket känns oerhört kul!
En sak som är säker är dock att laget fått slita och träna oerhört hårt under försäsongen och därmed kommer vara väl förberedda vid avspark i premiären mot Sölvesborg. Tydligen är det även som så att Ola inte endast har plågat oss i laget med diverse otäcka och grisiga löp. Det har uppdagats att även Ola själv bedrivit något av en personlig försäsong. Något som inte gått obemärkt förbi på Malkars gym även om Ola själv gjort sitt bästa för att mörka detta för laget. Glädjande för alla grabbar i laget skulle jag tro att läsa att även Ola har en ”plågoande” i form av frun som pressar honom på träningar…
Slutligen vill jag komma med en uppmaning om att så många som möjligt hittar till Arena Oskarshamn på lördag för att stötta oss i premiäromgången mot Sölvesborg. Vi kommer som alltid göra vårt yttersta för att bjuda på bra fotboll och förhoppningsvis plocka tre sköna poäng. Väl mött!
En lång säsong är till ända, en säsong som avslutades med en riktig holmgång på Big Bang i Oskarshamn. Lasergame stod på programmet och alla grabbar var laddade till tänderna och förberedda för strid. Vissa bättre än andra skulle det visa sig. Åldersmässigt delades det upp i fyra lag där undertecknad fick tillhöra ”gubbgänget” vars övriga medlemmar var Törnström, Halvorsen, Jansson, och Tim Johansson. På förhand hade vi en ganska bra känsla, rutinerade herrar som varit med förr tänkte vi. Enda orosmolnet var min begränsade rörlighet på grund av ett korsband under återuppbyggnad, detta löste sig dock fint då jag fick hålla mig defensiv och vakta ”vårt bo”. Känslan som vi hade skulle dock snabbt visa sig vara felaktig. Vi fick dyngstryk, båda våra matcher. Det slutliga beviset på att motståndet var övermäktiga var efter första matchen där vi mötte det yngsta laget. Olle Dolk & Co. lekte skjortan av oss. Efter matchen när vi pustade ut berättade Olle att ”den här bomben var jäkligt effektiv” Vilken jäkla bomb tänkte vi, är det inte bara att skjuta!? Tydligen kunde man skifta mellan olika vapen beroende på situation och läge. Vi var alltså inte bara ifrånsprungna fysiskt utan även kunskaps- och teknikmässigt. Där och då insåg vi att åldern tagit ut sin rätt och att vi skulle få se oss besegrade. Slutsegrare blev till slut laget med Ekroth i spetsen som gick fram som en ångvält i båda matcherna.
Det spelades ju inte bara lasergame under säsongen, även en hel del fotboll blev det. Till sist blev det en hedrande men samtidigt försmädlig andraplats i serien. Tyvärr är ju inte en andraplats något värd i div. 2 utan det är förstaplatsen som räknas och som leder till uppflyttning. Hur som haver ska vi alla som är inblandade i Oskarshamns AIK vara förbannat nöjda och stolta över säsongen trots det snöpliga slutet. Att som nykomlingar i div. 2 komma upp i 50 poäng endast en poäng från uppflyttning var det ingen som inför säsongen kunde kräva eller förvänta sig. Alla spelare i truppen har gjort det fantastsikt bra rakt igenom, tränat hårt för att utvecklas, ställt upp för varandra och gjort allt för att bidra till lagets bästa. En av nycklarna till framgången tror jag varit att vi haft en bred trupp där de som för dagen fått stå vid sidan om accepterat detta, knutit näven i fickan och kommit in och presterat när chansen väl dykt upp. Ett typexempel på detta från årets säsong är seriefinalen mot Husqvarna hemma där vi saknar 5-6 spelare från föregående matchs startelva på grund av skador, avstängningar m.m. En otroligt svår match och utmaning på förhand men grabbarna som kommer in gör en fantastiskt bra match som vi borde ha vunnit sett till matchbild och antal målchanser. En seger där och saker och ting kunde ha sett väldigt annorlunda ut. Marginalerna är otroligt små när man ser tillbaka på en säsong på detta sätt. En vinst istället för ett kryss här eller där, en snedspark som gått mål istället för i stolpen eller en cykelspark från Tim i mål istället för i ribban borta mot Haga där vi kryssade och seriesegern kunde varit vår. Ska även tilläggas att Tim sätter 9 av 10 sådana cykelsparkar annars… Blir till att träna bicykletas under uppehållet Tim!
Vill även ta tillfället i akt och tacka alla ledare och övriga inblandade i föreningen som gör det möjligt för oss andra att lira boll och förhoppningsvis vinna matcher. Vet att det görs ett hästjobb i styrelsen för att få detta att gå runt med ”Esse” i spetsen som jagar såväl sponsor som spelare för att kränga lotter och driva in pengar. Föreningen har verkligen utvecklats på alla plan under senare år med allt från matcharrangemang, marknadsföring och organisationen kring A-truppen. Detta beror på att föreningen vimlar av drivna och engagerade personer i alla delar av organisationen vilket bådar gott inför kommande år då bra ska bli ännu bättre.
För oss spelare väntar nu vila och återhämtning under en månads tid innan träningen återigen drar igång och föreberedelserna inför kommande säsong på allvar ska starta. För Woxö och Micke P däremot har arbetet redan börjat med att forma en slagkraftig trupp inför nästa säsong. Får vi behålla stommen av truppen kryddat med några förstärkningar tror och hoppas jag att vi blir att räkna med även nästa säsong. För mig personligen hoppas jag att nästa säsong blir roligare än denna som förstördes och tog slut redan i april med ett avslitet korsband. Jag jobbar just nu hårt med rehab-träning för att vara fullt återställd och redo när försäsongen drar igång på allvar i januari-februari. Går det enligt planen går jag alltså från en försäsong till en annan. Som jag längtar till riktiga grislöpningar på Gunnarsös betonghårda grusplan en kall och jävlig tisdagskväll i februari!
För att verkligen ge denna säsong en värdig summering kommer nu några avslutande utmärkelser som var och en är mer eller mindre välförtjänta:
Årets mål:
Tillfaller Mattias Rehn och hans jätteskott borta mot Assyriska. Bryter en passning på offensiv planhalva, bröstar med sig bollen och trycker iväg en volley i krysset från 30 meter
Årets buse:
Ganska höga odds på denna enligt mig själv. Peiman tar hem priset efter två röda kort och sammanlagt 5 matchers avstängning.
Årets genombrott:
Hampus Savolainen. Har tagit enorma kliv framåt på träningarna och har presterat varje gång han fått chansen. Plus för inkasten, livsfarligt vapen!
Årets miss:
Peiman och Isaac kommer i ett två mot ett läge borta mot Lindsdal, båda gör allt rätt fram till att det är dags att avsluta för Isaac. Vänsteryttersidan är inte rätta medicinen för att sätta bollen i det öppna målet. Årets miss tillfaller Isaac Blixt
Årets citat:
Under säsongen har det sagts otroligt mycket minnesvärt. Alla kan dock inte vinna och tillslut får det bli dött lopp mellan Peiman som beskriver sin flickvän i tidningen och Ola som är något övertänd i matchen borta mot Myresjö:
Peiman - ”Hon är snäll, söt och gillar att äta chips"
Ola - ”Vi ska slicka Husqvarna i röven ända till slutet”
Med detta tackar vi i Oskarshamns AIK i allmänhet och vi bloggare i synnerhet för visat intresse under denna säsong. Återstår att se om vi återkommer så småningom. Nu tar vi åtminstone en välförtjänt paus från såväl fotbollsplan som tangenterna.
Då var ännu en serieepilog avklarad och det här året slutade den med blandade känslor. Vi hade som nykomling chansen på division 1-avancemang inför sista matchen i lördags, men det var tyvärr ett lag till med i racet. Husqvarna stod redan innan matchen med ett ben uppflyttat i ettan eftersom de hade en poäng mer plus bättre målskillnad än oss. Ändå blev det otroligt nervkittlande. Vi skötte vårat och slog Tenhult medan Husqvarna hade Assyriska borta. Med kvarten kvar av matchen hörde vi att Assyriska reducerade till 1-2 och då kände, i alla fall jag, att det var riktigt nära. Ett kvitteringsmål till och vi hade duschat i skumpa som seriesegrare, men det ville sig inte den här gången. Besvikelsen var påtaglig i omklädningsrummet efter slutsignalen av förklarliga skäl. Det är många som har berömt oss för en lyckad säsong men jag har fortfarande svårt att smälta detta. Att missa denna fantastiska chans när vi var så nära är bara hemskt. Punkt.
Vår match mot Tenhult fick en rivstart. Vi gjorde två relativt tidiga mål som vi sedan kunde spela på. Först var det Henningsson som, efter ett lysande anfall, dunkade upp bollen i taket från en lurig vinkel. Därefter var det Ekroth av alla, som fick för sig att han skulle avsluta utanför straffområdet. På rullande boll bombade han ett skott som Tenhult-keepern inte hade en suck på. Jag fick faktiskt lite Gerrard-vibbar när han i momentet senare gled på sina knän i leran. Vackert, men oväntat. Underlaget var klart påverkat av höstrusket och det var mer lera än gräs som vi halkade runt på. Det kändes märkbart i kroppen när man steg upp i söndags kan jag meddela. Vår ledning höll sig in i halvtid och det kändes hyfsat säkert mot ett hemmalag som hade svårt att skapa farliga chanser.
Andra halvlek började inte alls bra. Tenhult fick en frispark utanför straffområdet som Jansson fick kapitulera på. Efter reduceringen handlade det mycket om att vinna kampen eftersom underlaget inte bjöd in till något skönspel direkt. Vi utökade till 1-3 genom Isaac som hade sprungit sig fri med målvakten. Jag vet inte om det var tur eller om det var Blixts skicklighet som talade vid avslutsmomentet, men kallt var det. Han flippade upp bollen mellan målvaktens handskar innan han halkade runt honom för att sedan rulla in bollen enkelt i öppet mål. Huvudpersonen själv hävdade att han gick på instinkt, men jag är skeptisk. Tenhult fick sedan straff när Ekroth var för het nere i hörnet av straffområdet. Det blev 2-3 men närmare än så kom inte hemmalaget utan vi höll undan för tre avslutande bortapoäng.
Träningen igår var väldigt lugn och avslappnad inne i Elajohallen. Vi värmde upp med kvadraten och spelade sedan resterande del. Ola delade upp oss i ett äldre och ett yngre lag vilket alltid gör att det blir prestige inblandat. Det blev målrikt eftersom båda lagen enbart fokuserade på offensiven. Rehn började som målvakt men släppte två bollar på två skott. Jag ersatte och fick en lika tuff start men ville ha en chans till. Sedan spelade jag upp mig tillsammans med övriga laget. Jansson var lycklig som utespelare och dunkade in ett antal kassar med sin fruktade högerslägga till fot. Det visade sig till slut att ”gammal är äldst”. Vi gubbar vann med 14-12 och rutinen slog hunger. Viktigt.
På torsdag rundar vi av säsongen med att spela Lasergame på Big Bang. Det ska bli riktigt kul att se vilka som är bäst på att kriga till sig segern. Efter drabbningen kommer vi på OAIK-bloggen med ett avslutande inlägg som får summera hela säsongen i stora drag.
Jag vill även passa på att gratulera Husqvarna till avancemanget. Ni har varit stabila hela säsongen och spelade hem flest poäng vilket är vad fotboll går ut på. Grattis!
Då var det slutligen dags att sätta punkt för årets säsong. Ett bokslut som kommer göras i Jönköping där Tenhult väntar i årets sista match. Oavsett utgång i matchen så kommer vi att kunna summera en säsong som vi ska vara oerhört nöjda och stolta över. I den bästa av världar så kan säsongen till och med sluta med ytterligare en serieseger och ytterligare en uppflyttning i seriesystemet vilket troligtvis skulle göra resan hemåt mycket festlig minst sagt. Förutsättningarna för ett sådant scenario är att vi vinner vår match samtidigt som Assyriska hjälper oss genom att plocka poäng av Husqvarna. Ett inte helt otänkbart scenario men samtidigt ska det mycket till då vi först och främst måste klara av att vinna mot Tenhult som kommer bjuda på hårt motstånd.
Likväl som många andra lag såhär i seriespelets sista andetag är truppen för tillfället något brandskattad då många dras med diverse skavanker. Tim är avstängd och Dolken är definitivt borta från spel efter att ha dragit på sig en bristning under torsdagens träning. Utöver dessa herrar är Eric Persson och Fredrik Roskvist högst osäkra kort som dock tar plats på bänken med förhoppningsvis ett antal minuter vardera i kroppen som de är redo att krama ur. Såhär i slutskedet av serien och i detta kittlande tabelläge ska det mycket till för att någon viker ned sig på grund av någon skavank om det inte är direkt dumdristigt, farligt eller stört omöjligt att spela. Vet flera i laget som under lång tid spelat med diverse skador och smärtor och som verkligen gett allt för laget, en eloge till dessa. Just det här beslutet som man ofta själv får fatta, om man klarar av att spela eller inte är något som jag själv vet är otroligt svårt. Det är så många tankar som snurrar i ens huvud. Klarar jag av det? Kan jag bli värre skadad med lång frånvaro som följd? Hade någon annan gjort det bättre som kanske är 100 procent istället för mina 95 procent? Dessa frågor cirkulerar i huvudet samtidigt som man självklart inget hellre vill än att spela och hjälpa laget. Oftast vet man om man gjort rätt först en tid efteråt dessutom, svåra beslut att ta för såväl spelare, ledare och läkare/sjukvårdare.
Efter att ha kommit hem från dagens träning fick jag se några nervösa sista minuter av Färöarna – Sverige. Först och främst kan man slå fast att det inte ska behöva vara spännande i en kvalmatch mot Färöarna, dock kunde man ju till slut andas ut då Sverige vann med 1-2. Min kära sambo och jag diskuterade tidigare idag var Färöarna egentligen exakt är beläget där ute i havet. Efterforskningar visade att det låg ungefär där vi trodde, mitt ute i ingenstans, eller mittemellan Norge, Island och Storbritannien om man så vill. Vad vi dessutom lärde oss är att detta örike befolkas av knappt 50 000 invånare. I Kalmar kommun bor det ca 60 000 invånare. Att Hamrén och det svenska landslaget har lite att jobba med råder det alltså inga som helst tvivel om…
Gårdagens derby mot Vimmerby gick enligt planerna och vi vann till slut med 3-1 efter en effektiv första halvlek. Peiman var tillbaka med besked genom att göra två mål och grundlägga segern. Resultatet gör att vi fortfarande ligger en ynka poäng bakom Husqvarna, som i sin tur vann med 2-1 mot våra kommande motståndare Tenhult. Sista omgången kommer alltså att bli helt avgörande för vilket lag som kommer att avancera upp till ettan. Husqvarna har en obehaglig resa till Norrköping kvar där Assyriska väntar, medan vi åker till Jönköping och avslutar serien. Jag hoppas innerligt att Assyriska visar upp rätt inställning till matchen och att de gör allt för att vinna den. Då kan det bli en fantastiskt spännande lördag att vänta.
Vi visste på förhand vilket spel Vimmerby skulle komma med och det visade sig vara samma gamla klassiska taktik som alltid. Deras långbollar skickades iväg hela tiden men hotade oss i princip aldrig, utan det blev istället lättläst och bekvämt för oss i försvaret att arbeta med. Spelidén blev begränsad eftersom de enbart lyfte långt och spelade fysiskt, men deras förutsättningar och principer kanske inte tillåter något annat. Man kan trots allt inte trolla.
Matchen dödades redan i första halvlek när vi gjorde tre relativt snabba mål samtidigt som Vimmerbys lagkapten fick lämna planen med dumstruten på. Han började med att tackla till sig ett gult kort, för att några minuter senare rusa fram för fort vid en frispark och ta sitt andra. Utvisningen gjorde att vi automatiskt slog av lite på takten och mest spelade av matchen, även om vi inte ville det. Gästerna reducerade ändå på en hörna innan halvtid men kom inte närmare än så.
I andra halvlek ökade vi dock passningstempot, rörligheten och aggressiviteten en aning. Det kunde ha trillat in några bollar till på alla chanser vi skapade men 3-1 stod sig matchen ut och tre nya poäng i division 1-jakten var ett faktum.
Nu laddar vi i svartvitt om för att genomföra sista tränings- och matchveckan innan det blir ledighet från bollen ett tag. Vi står inför en otroligt motiverande och stimulerande vecka med massor av möjligheter där vi återigen kan stå som seriesegrare på lördag.
***
Idag blev jag av med min jakt-oskuld. Jag gick i drev för att locka fram djuren till skyttarna som smög vid olika pass. Det var förmodligen både första och sista gången jag gick i drev ensam utan skyttar. Jag såg inte ett enda djur eller ett enda spår och hörde inga ljud heller. Vilken besvikelse. Man vill liksom att det ska hända lite när man väl är ute på jakt, men icke. Nu blir det ännu tuffare för brorsan att övertyga mig om att jakt är roligt och spännande. Licensen får i alla fall vänta ett tag till, om det projektet nu någonsin blir av.
Gårdagens derby mot Vimmerby gick enligt planerna och vi vann till slut med 3-1 efter en effektiv första halvlek. Peiman var tillbaka med besked genom att göra två mål och grundlägga segern. Resultatet gör att vi fortfarande ligger en ynka poäng bakom Husqvarna, som i sin tur vann med 2-1 mot våra kommande motståndare Tenhult. Sista omgången kommer alltså att bli helt avgörande för vilket lag som kommer att avancera upp till ettan. Husqvarna har en obehaglig resa till Norrköping kvar där Assyriska väntar, medan vi åker till Jönköping och avslutar serien. Jag hoppas innerligt att Assyriska visar upp rätt inställning till matchen och att de gör allt för att vinna den. Då kan det bli en fantastiskt spännande lördag att vänta.
Vi visste på förhand vilket spel Vimmerby skulle komma med och det visade sig vara samma gamla klassiska taktik som alltid. Deras långbollar skickades iväg hela tiden men hotade oss i princip aldrig, utan det blev istället lättläst och bekvämt för oss i försvaret att arbeta med. Spelidén blev begränsad eftersom de enbart lyfte långt och spelade fysiskt, men deras förutsättningar och principer kanske inte tillåter något annat. Man kan trots allt inte trolla.
Matchen dödades redan i första halvlek när vi gjorde tre relativt snabba mål samtidigt som Vimmerbys lagkapten fick lämna planen med dumstruten på. Han började med att tackla till sig ett gult kort, för att några minuter senare rusa fram för fort vid en frispark och ta sitt andra. Utvisningen gjorde att vi automatiskt slog av lite på takten och mest spelade av matchen, även om vi inte ville det. Gästerna reducerade ändå på en hörna innan halvtid men kom inte närmare än så.
I andra halvlek ökade vi dock passningstempot, rörligheten och aggressiviteten en aning. Det kunde ha trillat in några bollar till på alla chanser vi skapade men 3-1 stod sig matchen ut och tre nya poäng i division 1-jakten var ett faktum.
Nu laddar vi i svartvitt om för att genomföra sista tränings- och matchveckan innan det blir ledighet från bollen ett tag. Vi står inför en otroligt motiverande och stimulerande vecka med massor av möjligheter där vi återigen kan stå som seriesegrare på lördag.
***
Idag blev jag av med min jakt-oskuld. Jag gick i drev för att locka fram djuren till skyttarna som smög vid olika pass. Det var förmodligen både första och sista gången jag gick i drev ensam utan skyttar. Jag såg inte ett enda djur eller ett enda spår och hörde inga ljud heller. Vilken besvikelse. Man vill liksom att det ska hända lite när man väl är ute på jakt, men icke. Nu blir det ännu tuffare för brorsan att övertyga mig om att jakt är roligt och spännande. Licensen får i alla fall vänta ett tag till, om det projektet nu någonsin blir av.
I morgon är det dags för derby tillika säsongens sista hemmamatch då Vimmerby kommer på besök till Arena Oskarshamn. Vi är nu inne på upploppet av en lång säsong som vi resultatmässigt hittills ska vara väldigt nöjda och stolta över. Dock, det är ju på upploppet allt avgörs och jag både hoppas och tror att grabbarna fortfarande har mycket kraft kvar för att avsluta på bästa möjliga sätt och jaga Husqvarna ända fram till summeringen av denna serie.
I just detta skede när serierna börjar närma sig sitt slut efter en lång och slitsam säsong handlar det allt mindre om respektive lags kvalitet och desto mer om motivation och inställning. I morgondagens batalj är det två lag som med säkerhet kommer att sälja sig väldigt dyrt. Vimmerby har haft en relativt tuff säsong med blandat resultat och åkte i senaste matchen på en svidande förlust. Självfallet kommer dock motivationen vara på topp i morgon då de vill revanschera sig för dels senaste matchen, dels vårmötet mot oss och dessutom ha möjligheten att förstöra lokalkonkurrentens chanser till den fortsatta jakten på div. 1. Vi å andra sidan har verkligen allt att spela för i denna match. Sista hemmamatchen för säsongen, hett derby och ett otroligt inspirerande tabelläge där vi fortfarande jagar tätt bakom Husqvarna. Med dessa förutsättningar är jag säker på att det kommer bli en väldigt tuff, spännande och sevärd match mellan två riktigt laddade lag.
Att känslan och harmonin är på topp i truppen råder det heller inga som helst tvivel om. Gårdagens matchförberedande träning bådade gott inför morgondagen då det var fullt fokus och bra kvalitet rakt igenom samtidigt som det var en skön och avslappnad stämning. Någon som alltid bidrar till en avslappnad och framförallt munter stämning är allas vår citatmaskin Peiman. I gårdagens tidning kunde vi se och läsa om "Kärleksparet som jagar division 1-platser" där Peiman och hans flickvän tillika FC Oskarshamnspelaren Matilda poserar glatt och samtidigt får beskriva varandra. Peimans sköna beskrivning av sin flickvän är att hon är: "snäll, söt och gillar att äta chips". Fantastiskt roligt citat för oss alla i laget men jag tror nog att Peiman får se till att gå och kika på många FC Oskarshamn matcher framöver samt vara extra gullig och snäll mot Matilda för att väga upp det uttalandet. Tror vi är många i laget som kan enas om att om man själv beskrivit sin bättre hälft på det sättet hade man legat lite pyrt till... Men men, Peiman är ju Peiman och är det någon som kan komma undan med ett sånt citat är det väl glädjespridaren och Norrlidens store son som man omöjligt kan bli arg på!
Jakten på Husqvarna fortsätter efter segrar från både oss och dem. De vann mot Vimmerby med hela 5-0 och vi hakade på med en 2-0-seger mot Myresjö. Det återstår nu två matcher och vi skuggar en poäng bakom serieledarna från Jönköping.
Matchen mot Myresjö i söndags började bra för vår del. Vi fick ett tidigt mål genom Rehn som dök upp i straffområdet på en Henningsson-passning. Firma Rehn/Henningsson levererade igen när ledningen sedan utökades till 2-0. Det var återigen Rehn som avslutade ett vackert anfall där Henningsson assisterade med inlägget. Annars handlade halvleken i stora drag om att vinna kampen och ställningskriget på den lösa gräsmattan. Underlaget gjorde att det blev någorlunda chansartat med folk som halkade omkring mycket eftersom mattan släppte mer och mer. Chansmässigt var vi hetare än hemmalaget i första halvlek och siffrorna kunde kanske varit någon boll större, men 2-0 stod sig.
Andra halvlek var ingen av våra bättre halvlekar för säsongen, minst sagt. Vi hade visserligen en komfortabel ledning att spela på men det såg ändå ganska segt ut spelmässigt. Myresjö fick ha lite mer boll medan vi mest bevakade ledningen med ett stabilt försvarsspel. De skapade inga jättechanser utan det var istället vi som kunde utökat ledningen ytterligare genom våra kontringar. Deras målvakt stod dock i vägen med många svettiga räddningar samtidigt som domarna vinkade offside vilt med sina flaggor, vilket gjorde att Rehns dubbla mål i första stod sig matchen ut.
En ny inkasserad trea i jakten på division 1-platsen och nu blickar vi framåt. Vi har en derbyvecka framför oss som avslutas med att Vimmerby gästar Arena Oskarshamn på söndag. Vimmerby har en tung torsk mot Husqvarna i bagaget och kommer förmodligen ordentligt taggade inför ett derby. Det är ett tufft lag att möta både fysiskt och fotbollsmässigt vilket vi vet sedan tidigare. Förutsättningarna är vi medvetna om. Vi ska vinna våra två avslutande matcher och samtidigt hålla tummarna för att Husqvarna tappar poäng. Det kommer inte att bli någon enkel uppgift men vi vet vad vi kan och vi tror stenhårt på oss själva.
Peiman är disponibel igen efter en fruktansvärt tung och felaktig avstängning på två matcher. Det är dock historia nu och på söndag är profilen från Norrliden tillbaka igen med en enorm revanschlust. Glädjande för oss, men tyngre för motståndarna.
I bussen igår till träningen fick Oscar ett dystert besked av Ola. Ola, som är en av Oscars lärare i skolan, meddelade att de skulle ha ett möte om en kexchoklad-incident under lektionstid. Det hade tydligen tagit Oscar hela tjugofem minuter att handla en chokladbit innan han kom tillbaka till lektionen. Med ångest och oro i blicken började ”Ogge” direkt att slipa på ett försvarstal som skulle användas. Det kommer att bli mycket spännande att se hur mötet gick under kvällens träning.
Hösten har nu visat upp sig från sin allra sämsta sida. Träningarna i veckan har präglats av kamp, moral och inställning eftersom vädret har varit riktigt dåligt. Ernemars planer är i nuläget vattensjuka och det påverkar givetvis allt vad passningsspel och teknik innebär. Förutsättningarna har gjort att vi istället har fått fokusera mer på faktorer som just kamp och inställning. Det går dock inte att hänga läpp för sådant som man inte kan påverka. Hela gruppen har visat en lysande attityd vilket krävs nu när vi går mot en spännande säsongsavslutning. Seriens avslutande matcher brukar ofta handla mycket om dessa saker som vi har gnuggat på under veckan. Planerna börjar bli dåliga samtidigt som vädret kan ställa till det och då sätts kollektivet på prov lite extra. Blåstället på framöver, alltså.
På skadefronten ser det ljust ut där vi har nästan alla i full träning, med undantag för kapten Aldebert som kör rehab för sitt skadade knä. Calle gör framsteg hela tiden men en comeback får dröja ett tag till. Bredden på truppen är väldigt viktig för alla lag och vi visade vår tydligt i lördags när Motala gästade oss. Det var en gedigen prestation där alla gubbar visade karaktär och kvalité.
Efter träningen igår bjöd koordinator-Lundgren på en fika utöver det vanliga. Inte för alla, men för lyxfikarna och mig. Lundgrens hjärta klappar turligt nog för samma lag som mitt och han valde därför att även ge mig lyxfika. En trivsam förmån att ha som Liverpoolsupporter vid torsdagsträningarna. Det hade dukats fram kiwi, juice, bröd, skagenröra och framförallt risgrynsgröt. Nikis avundsjuka lyste stjärnklart när vi satte oss vid bordet, innan vi började diskutera lite risgrynsgröt. Han hävdade att han inte gillade gröt eftersom han alltid brukade äta det kallt. Jag och Dolk tipsade om att han skulle börja värma gröten först innan han käkade det. Vi får höra med honom igen när han har testat det. Om inte det heller fungerar måste det vara fel på killens smaklökar. Det går väl inte att ogilla tomtegröt?
Idag är det äntligen fredag vilket betyder matchförberedande träning innan fredagsmyset. Vi ska slipa på de sista detaljerna inför söndag när vi åker till Myresjö för match. Hemmamötet med Myresjö var en jämn historia som vi vann med 2-1 trots lite haltande spel. Deras tabellplacering just nu speglar inte deras prestation mot oss förra gången och det måste vi ha i åtanke på söndag. Det är stenhårt jobb som gäller om vi ska vinna matchen och åka hem med tre nya poäng.
/ Johan Törnström
Tre nya poäng inkasserades efter segersiffror som skrevs till 4-2 hemma mot Motala. Då hösten verkligen visade sig från sin allra sämsta sida under matchen med 7-8 plusgrader och ihållande regn var det tur för oss åskådare att grabbarna visade upp en frejdig offensivlust matchen igenom och ständigt skapade målchanser som värmde att se. Inför matchen hade vi pratat om att flytta upp laget ett antal meter sedan föregående match och dessutom pressa hårt mot deras backlinje när tillfälle ges då de ofta agerar naivt och vill spela sig ur alla lägen. Extra roligt är det då när upprinnelsen till 1-0 noll är just en patenterad hög aggressiv press från Rehn på deras mittback som står och dräller med bollen. Rehn vinner helt enkelt bollen, kommer fri med målvakten som han kyligt väntar ut och rullar behärskat in bollen i mål. 2-0 målet kommer sedan bara minuter senare när HampusSavolainen måttar ett inlägg som Henningsson trycker dit. Just då känns allt väldigt tryggt och bra, vi dominerar tillställningen fullständigt och det känns som att Motala inte tycker det är speciellt roligt alls för tillfället att lira boll. Därför känns det väldigt tungt men samtidigt signifikativt när vi för ett ögonblick inte är helt fokuserade på en långboll där vi förlorar en första nickduell och sedan inte täcker upp bakom som vi ska varpå en av två duktiga Motalaanfallare rinner igenom och sätter dit reduceringen. Helt plötsligt är det match igen och Motala får självklart ny energi av målet. Dock tar vi oss i kragen och får ett oerhört viktigt psykologiskt mål strax innan halvtid när ”Henning” trycker dit sitt andra mål för dagen.
I andra halvlek visar det sig dock att vi inte riktigt lärt oss läxan från första halvlek, det vill säga att det inte går att slappna av ett ögonblick för då riskerar det att ”ringa bakåt”. Så blir även fallet tidigt i andra halvlek då Motala återigen rinner igenom och lyckas reducera på nytt. Historien från första halvlek återupprepar sig dock ännu en gång då vi på nytt går fram till en tvåmålsledning när Savolainen får göra sitt första mål i seniorsammanhang efter en fin framspelning av Blixt. Resten av matchen spelar vi kontrollerat samtidigt som vi även fortsätter att skapa chanser framåt men matchen slutar 4-2.
Väldigt starkt av oss att genomföra denna match på det sätt vi gör där vi ständigt skapar målchanser framåt och alla verkligen bidrar och vill delta offensivt. Vi visar återigen upp den breda truppen vi har när vi plockar in tre nya spelare på grund av avstängningar och alla tre ersättare går in och gör en klockren insats. Någon som jag framförallt vill framhålla är Savolainen som gör en fantastiskt bra insats som kröns med ett mål och en assist. Inte nog med att Hampus gör en riktigt bra match utan det är kille som alltid gör sitt jobb och bidrar med attityd och inställning oavsett om det är match eller träning. Trots sparsamt med speltid är det en kille som aldrig gnäller utan fortsätter att jobba stenhårt, lära, utvecklas och sen ta chansen när den ges. Oerhört viktig spelartyp att ha i truppen!
Självklart har jag under dagen bevittnat när det var tänkt att Liverpool skulle ta sina första tre poäng hemma mot Man United. Kan först och främst konstatera att det under de senaste åren och så även idag är oerhört tungt att ha ett hjärta som klappar för Pool. Dagens match måste jag erkänna sved ordentligt då Pool förlorar trots att de skapar fler målchanser och presterar bättre fotboll än United. Känns som att de börjar få nog med sådana hedersamma förluster vid det här laget. Inte nog med detta, dessutom får vi spela med en match mindre under större delen av matchen på grund av en övertänd (återigen) Jonjo Shelvey, får en oerhört tveksam straff emot oss som Reina sånär räddar, plus att vi får skador på Borini, Agger och Kelly varav åtminstone de två sistnämnda såg ganska allvarliga ut. Bittert rent ut sagt. Dock, jag väljer att se det positiva. Idag tycker jag att man verkligen får se Brendan Rodgers spelidé anammas fullt ut och dessutom verkligen fungera. Liverpool håller i bollen på ett väldigt tryggt och vägvinnande sett, bollinnehav som också leder till mycket målchanser. Vid bolltapp pressas det stenhårt vilket leder till att man ofta vinner tillbaka bollen mer eller mindre direkt samtidigt som United inte får tillfälle att lugna ner, vila och bygga något eget spel. Raheem Sterling gör återigen en strålande insats, Gerrard såg yngre ut än på länge och den unga spanjoren Suso gör en väldigt inspirerad och pigg premier league debut som bådar gott inför framtiden. Någon gång måste det helt enkelt vända, dagens insats gör mig hoppfull om att den tidpunkten inte är inom en alltför avlägsen framtid.
Idag är det dags igen och vi har en fantastisk match framför oss. Motala kommer till hamnen för att spela mot oss på Arena Oskarshamn. Det kommer att bli en väldigt tuff match mot ett riktigt bra motstånd. Senast snodde de med sig en poäng av serieledande Husqvarna, vilket visar att laget besitter kvalitéer. Vi kommer stärkta av en stabil derbyinsats mot Lindsdal och ska göra allt som står i vår makt för att bärga tre nya poäng idag.
Träningarna i veckan har varit lika fartfyllda som vanligt. Vi fick ledigt i måndags på grund av söndagsmatchen men jag och Dolk åkte ändå ut till Ernemar för att bolla lite i hallen. Dolk hade återigen köpt nya skor och ville givetvis testa dem så fort som möjligt, trots att kroppen värkte ordentligt efter Fjölebros stenhårda underlag. Han är en makalös materiallirare den där Dolk.
Övriga träningar har handlat om att bibehålla tempot och aggressiviteten i kropparna. Tisdagens träning innehöll både intensiva spelövningar och veckans klassiska ”urblåsning” med olika löpningar. Gårdagens matchförberedande träning innehöll lugnare övningar med fokus på avslut och taktiskt spel.
Vår målvakt Oscar avslöjade i torsdags att han ska påbörja en ny karriär utöver fotbollen och studierna. Han ska nämligen börja arbeta som pizzabagare på Pizzeria Stensö med start nästa helg. Förra helgen hade han tydligen gått in där för att köpa pizza och han lämnade stället med både en pizza och ett jobb rikare. Det är riktigt starkt jobbat måste jag säga. Någon presentation eller CV behövdes inte utan han blev erbjuden jobbet direkt, bara sådär. Antingen måste han vara pizzerians absolut största stamkund som därmed vill belöna honom för sponsringen, eller så har han berättat för dem att han är fotbollsmålvakt med fingerfärdiga händer. Hur som helst kommer Oscar att bli en lysande bagare med sin sociala kompetens tillsammans med sitt intresse för service.
Imorgon spelas en klassisk match på klassisk mark. United gästar Liverpool på Anfield och vi är i desperat behov av första vinsten efter en miserabel säsongsinledning. Det är dags att klättra uppåt nu. En seger innebär i alla fall att jag äntligen slipper scrolla ner i min Iphone för att hitta laget i tabellen. Supersöndagen fortsätter sedan med City-Arsenal vilket gör att det kan bli mycket soffhängande imorgon. Då är det tur att det är världens bästa fotboll i världens bästa liga som spelas.
Jag hoppas att folket trotsar det bittra höstmörkret och sluter upp på Arena Oskarshamn senare i eftermiddag. Alla fotbollsintresserade i staden borde ha uppfattat vilket intressant läge vi har skaffat oss inför de fyra sista omgångarna. Väl mött på Arenan kl.15!
Äntligen. I årets tredje derbybatalj gick vi till sist segrande ur ”slaget om E22:an”. Vi gjorde det med en fantastisk moral och ett kollektiv där alla var starkt bidragande till resultatet.
1077 åskådare!? Om jag inte har börjat hallucinera var det max 600 personer på plats, men jag kanske är ute och cyklar. 500 personer till på Fjölebro kändes i alla fall helt omöjligt även om det hade varit trevligt med en sådan folkfest.
Nu backar vi bandet och tar dagen från början. När jag steg upp ur sängen hade jag en konstig känsla i kroppen. Jag var fruktansvärt nervös men samtidigt förväntansfull eftersom jag visste att jag inte skulle kunna påverka matchens händelser på grund av avstängningen. Det är verkligen hemskt att behöva sitta på läktaren när det är mycket som står på spel, men igår lugnades man en aning av att se gubbarna stå upp för varandra när det blåste som mest. Calle var dock mycket lugnare än mig och hänvisade till sin rutin vid sidlinjen efter ett år av skadebekymmer. Man vänjer sig väl som med allt annat i livet, men igår var det faktiskt riktigt jobbigt att inte få snöra på sig skorna.
Innan matchgenomgången vid Fjölebro IP landade vi med laget hos Ola i hans hus för att ljuga lite tillsammans. Under bussresan mot Lindsdal var det en ständig diskussion kring vad Ola eller frugan Carola hade bakat för att fresta oss och det visade vara lyckat. Det fanns både kakor och en bakad äppelkaka till kaffet men vem som vara bagaren framkom aldrig. Jag lägger i alla fall mina slantar på Carola. Direkt när alla Djurgårdare och AIK:are i laget fick höra att hushållet hade kanalen som sände 08-derbyt letade de upp tv-platsen medan vi andra tog för oss av fikat. När kafferepet var slut tog vi en gemensam promenad bort till anläggningen där det skulle avgöras.
I matchinledningen fick vi en drömstart när Peiman dunkade en frispark mot mål. Målvakten fick bekymmer med bollbanan och släppte en retur som EA tydligen var först på enligt honom själv. ”Jag petade ju in den med mina 45:or”, förklarade han efter matchen och påpekade att alla mål räknas. Drömstarten fortsatte sedan när Peiman återigen dunkade på ett skott utanför straffområdet. Han fintade först bort motståndaren innan han sköt i bortre gaveln där målvakten fick problem med studsen igen. Halvlekens resterande del handlade om att krympa ytor och möjligheter för Lindsdal som var tvungna att gå framåt. Reduceringen till 1-2 kom efter lite stök vid mittplan när hemmalagets Fredrik Petersson, som för övrigt var deras bästa, kunde erövra bollen och prickskjuta ett överraskande skott på volley bakom Jansson. Lindsdal höll sedan i taktpinnen fram till att Peiman ännu en gång tog hand om händelserna helt själv. Sonen från Norrliden fintade bort Israelsson i straffområdet, blev fälld och satte distinkt straffen på egen hand i den 43:e minuten. Det var ett riktigt psykologiskt mål att kliva in i halvtid med och det kom som en blixt från klar himmel.
Direkt i andra halvlek gick hemmalaget upp på en trebackslinje vilket var fantastiskt skönt för oss eftersom det öppnades upp enorma ytor offensivt. Lindsdal skickade långa bollar som vår backlinje rensade bort med pondus och när tillfälle gavs kontrade vi med snabbhet och finess. När vi ställde om och gjorde fyran gick de dock tillbaka till fyra backar igen men vi fortsatte att skapa farliga chanser. 1-4 gjordes av inhoppande Rosen som var ett av tre pigga inhopp i matchen. Han, tillsammans med Niki och Isaac, kom in med friska kroppar och visade kvalité. Efter flera heta målchanser slutade det ändå 1-4 efter en riktigt stabil och gedigen andra halvlek av oss.
Peiman belönades med både tre stjärnor av Batte och med arbetshjälmen av Isaac. Det var inget snack om vem som ägde planen igår utan han visade vägen med fantastiska fötter och bra krigande. Spännande att se vilket godis som väntar honom på träningen imorgon efter de dubbla bemärkelserna.
Tredje gången gillt och äntligen gjorde vi en riktigt stark prestation mot Lindsdal efter två mediokra insatser tidigare under säsongen. Vi stod upp som en gedigen grupp med fullt fokus på uppgiften, en fantastisk vilja och med framförallt fler matchvinnare. Nu skuggar vi bakom serieledande Husqvarna inför de fyra sista omgångarna vilket gör hösten oförskämt spännande.
Gårdagens landskamp kan ha varit den sämsta och tråkigaste jag någonsin sett Sverige medverka i. Alldeles för lågt bolltempo, enkla passningar och mottagningar som missas, inga individuella initiativ och inget intresse i att verkligen hota med löpningar i djupled. När ett svensk landslag uppträder som de gjorde är det inte konstigt att Kazakstan klarar av att försvara sig utan större besvär, vad som krävdes var ju endast att ligga rätt i sina positioner, det klarar till och med ett 142-rankat landslag som Kazakstan. Resultatet 2-0 får trots allt ses som helt okej med facit i hand då Sverige faktiskt inte skapar mer än sisådär två!? målchanser på hela matchen. Vad som står klart är dock att spelet behöver förbättras radikalt fortsättningsvis i kvalet om det ska bli någon samba i Brasilien så småningom.
Bättre fart var det på vår träning i tisdags. Det var en sådan träning som man som spelare älskar då den innehöll mycket spel i olika former. Dessutom var det rakt igenom ett rasande tempo med riktigt tuffa närkamper där vinnarskallarna verkligen visar sig. Framförallt var det riktigt härligt att beskåda tre mot tre spelet på liten yta där man verkligen får kriga rejält för varje millimeter. Alla grabbarna visade upp en härlig vilja och attityd där det delades ut tuffa smällar till höger och vänster utan några sura miner. Precis som det ska vara också, man får vara beredd på att både ge och ta smällar så det är bara att borra ner huvudet och köra. Denna inställning bådar gott inför veckans fortsatta träningar och i synnerhet helgens batalj.
På bussen mellan Kalmar-Ohamn och även i omklädningsrummet surras det just nu en hel del Football Manager. Detta får vi tacka Kalmarsunds gymnasieförbund för som delat ut sprillans nya Mac-datorer till alla elever och alltså så även till vår kära målvakt Oscar. För i princip alla fotbollsintresserade elever är självfallet det första man gör med denna dator att installera FM. Undrar egentligen hur många procent av dessa datorers användande som går till skolarbete? Tror de är ganska lätträknade och jag personligen tror att de 21 miljoner!? kronor som denna digitala satsning kostat kanske kunde spenderats på ett bättre sätt. Vad sägs om exempelvis fler lärare? Hur som helst går nu resorna något snabbare för Oscar som är fast i sitt FM-spelande. Även om han väldigt ofta tar konsulthjälp av Lagesson som kan sitt FM och bland annat kan stoltsera med att ha vunnit Allsvenskan med Lindsdal fyra år i rad (mycket tvivelaktigt val av lag för övrigt) och dessutom tagit dem till slutspel i Champions league. En annan rutinerad herre vad gäller FM är Rehn som i omklädningsrummet tipsade Oscar om att träna det Cypriotiska laget Apoel och då värva Henok Goitom. I närheten sitter Oliver och hör samtalet och ska då ta tillfället i akt och briljera varpå han fäller kommentaren ”Ah, det är han tysken va”. Många goda kvalitéer har Oliver men han är härmed banlyst att snacka om professionella fotbollsspelare, eller förresten, fotboll överhuvudtaget!
4-1 låter bra och ser snyggt ut på resultattavlan men ibland speglar det inte verkligheten. Insatsen var inte speciellt lyckad trots att vi skapade flera chanser att döda matchen på. Det blev nästan lite för onödigt spännande innan vi avgjorde med två snabba mål. Det är just vinsten och inte prestationen som vi tar med oss och bygger vidare på. Tre sköna poäng i ryggsäcken inför nästa träningsvecka är positivt.
Första halvan av första halvlek spelade vi bra fotboll med stort tålamod och fina kombinationer offensivt. Efter ledningsmålet slog vi av lite på takten och blev lite mer bekväma istället för att gasa på ännu mer. Hagas kvittering direkt i andra halvlek var en väckarklocka och vi återtog ledningen bara någon minut senare. Sedan föll vi hem för mycket med laget igen och kände oss relativt nöjda med ledningen kändes det som. Våra anfall blev kortare och gästerna fick mer bollinnehav vilket aldrig är bra. De lyckades ändå inte hota oss speciellt mycket i själva spelet, utan deras chanser uppstod nästan enbart genom fasta situationer eller långa inkast.
Bredden på truppen visade sig återigen vara stark när Anton och Martin kom in och målade. Det är alltid skönt att kunna slänga in fräscha spelare med kvalité som kan förändra en matchbild. Isaac tilldelades OAIK-hjälmen av Ödlund som ägt den under veckan. Hjälmen är en härlig bekräftelse på att man har tagit ett stort jobb och varit starkt bidragande till resultatet.
Jag tog mitt tredje gula kort för säsongen vilket betyder avstängning. Avstängning är aldrig roligt, men den här avstängningen kommer att bli svårare än vanligt att smälta eftersom kommande match är mot Lindsdal. Att sitta på läktaren i ett spännande derby mellan två riktigt bra lag som krigar om tre blytunga poäng är otroligt jobbigt och ångesten kommer bara att växa under veckans gång.
Kvällen igår ägnades åt att fira Oskarshamns AIK:s 90-åriga existens ute på Ernemar IP. Det blev en riktigt lyckad kväll med massa minglande, god mat, bra musik och trevligt umgänge. Festen hade många vinnare som belönades med olika diplom och andra priser, men vi saknade faktiskt en vinnare som var aningen besviken över att inte prisas. TommyÖdlund väntade förgäves och kommenterade besvikelsen: ”Jag har varit elva år i klubben men får fan inget pris ändå”. Hoppas verkligen att han får någon bemärkelse en vacker dag. Det är han värd, Ödlund.
På dansgolvet levererades det många sköna danser med mycket snabba fötter och det känns som att Tims päron ägde mest. Stefan och Britt var uppe tidigt på golvet för att känna på underlaget och värma upp kropparna. Isaacs päron Mats och Anneli ägde nästan lika mycket med en väldigt imponerande bugg, men Stefan och Britt lyste ändå starkast. Det är inte helt omöjligt att någon vaknade upp med träningsvärk idag efter bravaderna.
Träningen i tisdags var mycket givande och rolig på många olika sätt. Ola hade förvarnat oss innan träningen om att den skulle innehålla olika speltävlingar och när han kom in i omklädningsrummet förstod vi att han menade allvar. ”Idag är det benskyddstvång, gubbar”, uppmanade han med ett litet leende. Inget nytt för mig eftersom jag alltid brukar ha benskydd ändå, men det var många gubbar som fick damma av sina. Vi brukar köra ”tävlingsträningar” med jämna mellanrum och det blir lika fartfyllt varje gång. Båda lagen vill givetvis vinna eftersom det står mycket prestige och ära på spel.
Vi rivstartade träningen direkt med att köra ett spel på flera olika kon-mål. Det ovästade laget, där jag ingick, åkte på en tung förlust med ett mål och därmed var 1-0-underläget ett faktum. Tävlingen efter gick ut på att behärska både långbollar och nedtagningar. Där drog vi det längsta strået genom Tim och Rehn som lyckades med tio godkända nedtagningar först av alla. 1-1 och utjämnat. Sedan var det dags att hålla bollen i luften med huvudet längst av alla, vilket det västade laget tyvärr lyckades bäst med. Underläge igen men vi vägrade att vika ned oss. Tävlingen efter handlade om två-mot-två-spel där det smällde ganska rejält av förklarliga skäl. Ställningen var länge lika men Rosen fick sista ordet när han avgjorde i vår favör. Inför fyra-mot-fyra-spelet var ställningen 2-2 och djävulskt jämnt. Vi torskade dock med någon kasse och var i underläge inför den sista tävlingen. Vi var piskade att vinna stafetten för att kvittera och det blev olidlig spänning. Vi ledde nästan under hela loppet men blev omsprungna lagom till slutet. Det västade laget vann därmed tävlingen med totalt 4-2 och tog åt sig all ära.
Riktigt skönt pass att genomföra eftersom alla gubbar var fullt fokuserade och segersugna. Tuffaste uppgiften att sköta under dessa träningar är utan tvekan att döma hela spektaklet, vilket helt klart kräver sin man. Sist vet jag inte vem som dömde men Ola, Ekroth och Calle fick i alla fall höra ett och annat. De delade väl kanske ansvaret för att slippa bära hela bördan själva. Ofta är det mycket tveksamma situationer som hänger i luften men rättvisan brukar ändå segra till slut.
På den sociala fronten ser det annars ljust ut men det finns ett undantag. Rehn avslöjade i tisdags att han och sambon inte trivs i Oskarshamn av olika skäl. ”Jag saknar Måsen för mycket för att stanna här”, kommenterade han eländet. De flyttade från Mönsterås för bara någon månad sen men saknaden har alltså redan blivit för stor för att nonchalera den. Det viktigaste är att Rehn mår bra även om det hade varit trevligt att ha honom kvar i hamnen. Den sociala omgivningen påverkar nämligen otroligt mycket på fotbollen och prestationerna.
Ikväll tränar vi sista passet inför matchen mot Haga hemma på lördag. Vi fick ledigt imorgon på grund av mycket belastning senaste tiden vilket förhoppningsvis kan göra att vi kommer ännu fräschare till matchen.
Fotboll är en märklig företeelse. Det kan vid ett tillfälle vara en källa till oerhörd glädje, för att vid ett annat tillfälle få en att må förbannat dåligt. Gårdagen var tyvärr av det senare slaget. Jag åkte med grabbarna till Ljungby med förhoppning om att få se ett laddat, hungrigt och glädjefyllt lag kriga till sig tre nya poäng. Tyvärr skulle det dock ganska snabbt visa sig att det var en sådan dag då vi av någon anledning inte var i närheten att leva upp till dessa förhoppningar. Slutresultat blev också naturligt därefter, klar förlust med 3-0.
Det är alltid oerhört svårt och jobbigt att ge sig på att analysera en match som denna där inget går som man tänkt sig. Frågan är också om man överhuvudtaget ska ge sig på att analysera och söka svar eller helt enkelt glömma så snabbt som möjligt och gå vidare mot nya utmaningar, ”därom tvista de lärde”. Jag personligen är i alla fall av den åsikten att det alltid finns något att lära av alla erfarenheter och matcher oavsett utgång, så även denna. Känslan som man från läktarplats får av att ha sett denna match är att vi inte är 100 procentigt förberedda när domaren blåser igång matchen. Vad detta beror på är väldigt svårt att sia om men kanske mötte vi ett för svagt Tord senast som vaggade in oss i en falsk trygghet och tro om att detta kommer att lösa sig på ett eller annat sätt utan att vi behöver förta oss. Kanske har vi tittat alltför mycket på poängskörd och tabellplacering och förlitade oss på att detta av någon outgrundlig anledning per automatik skulle leda oss till seger. Kanske är anledningen någon helt annan, vad vet jag. Hur som helst så sker detta trots allt under ett antal gånger per säsong, man kommer fel in i matchen och verkar inte förberedd. Detta behöver absolut inte per automatik betyda att man är slagen på förhand, men självklart blir det väldigt mycket svårare och framförallt behöver man frambringa någon situation eller händelse som ger oss energi och ett uppvaknande vid rätt tillfälle för att kunna vända matchbilden. Det kan vara ett mål, en fin individuell prestation, en riktigt tuff tackling, ändrade taktiska direktiv, ja egentligen vad som helst som kan bryta ett mönster. Igår lyckades vi inte med detta och dessutom fick vi två typexempel på såkallade psykologiska mål emot oss när vi behövde det som minst. Ljungby gör 2-0 precis innan halvtidsvilan just när vi börjat äta oss in i matchen. 3-0 kommer bara några minuter in i andra halvlek precis när Ola helt riktigt försökt frambringa något som bryter mönstret genom att i halvtid göra ett trippelbyte. Två riktigt tuffa smällar som gör att vi inte orkar resa oss.
Ett par matcher som denna kommer hur som helst för i princip alla lag oavsett vilken kvalité man håller och nivå man spelar på. Vi har nu haft två stycken sådana matcher under denna säsong då jag även räknar in Lindsdal hemma där vi inte alls kommer upp i nivå. Förhoppningsvis har vi nu fyllt vår kvot för säsongen. Det vi ska ta med oss som lärdom är att det helt enkelt inte finns någon match som är lättare än någon annan och vill vi vara med och tampas om förstaplatsen ända in i mål gäller det att knyta näven och förbereda sig på att göra sex stycken optimala prestationer i kommande matcher.
Vad vi heller inte ska glömma är att vi sitter i en fantastiskt bra och inspirerande sits inför dessa sex sista matcher. Som nykomlingar i divisionen ligger vi tre poäng från uppflyttning och har precis allt att vinna. Självklart är det även så att det alltid är bättre att vara jägaren än att vara den/de som blir jagade, pressen och hetsen är på de jagade villebråden. För oss finns det nu inget annat än att hålla ihop ordentligt som den starka grupp vi är, hålla huvudet högt och studsa tillbaka med besked i kommande drabbning mot Haga hemma på Arena Oskarshamn.
Likt barn på julafton har det idag varit många fotbollsfans runt om i världen som ivrigt väntat på vilka ”klappar” klubbledningen har att erbjuda för att byta ut gamla, slitna och oönskade spelare. Vissa är bortskämda som få och får precis allt vad de önskar och pekar på (City, PSG och Real) medan många andra får fråga sig själva vad de egentligen gjort för att inte ha gjort sig förtjänta av en endaste liten värvning. En del av klubbarna har varit ute i god tid och shoppat klart och kan därmed sitta lugnt på sin kammare med en glögg i handen och småle (typ Alex Ferguson) åt de andra som befinner sig mitt ute i hetsen för att slutföra köpen av de sista panikklapparna. Konstigt nog är det allt som oftast samma klubbar som år efter år förbannar sig själva för att de försätter sig i situationen gång på gång där de måste ut och panikhandla klappar till ockerpriser, klappar som de endast kan hoppas blidkar de alltmer krävande och bortskämda fansen. Hur som haver är det helt enorma summor som brukar spenderas under transferfönstrets sista dag "deadline day" och detta dygn verkar inte bli något undantag när ett par sista skälvande timmar fortfarande återstår.
Liverpool som mitt hjärta klappar starkt för har åtminstone under denna sista dag mest skeppat iväg spelare istället för att ta in. Carroll har lämnat på lån till West Ham, Charlie Adam såld till Stoke för runt 4-5 miljoner pund och Jay Spearing har blivit utlånad till Bolton. De två förstnämnda affärerna tycker jag svider ordentligt och då framförallt ekonomiskt. Carroll kostade multum när han köptes och lånas nu ut utan några pengar tillbaka utöver hans lönepost som West Ham övertar. Hade hoppats och trott att det trots allt skulle finnas plats för Carroll i truppen då han visade gryende form i EM-slutspelet. Han erbjöd framförallt alternativa anfallssätt som nu inte finns i truppen om inget nytt tas in (Clint Dempsey, ja tack). Charlie Adam är även det en katastrofaffär ekonomiskt då han nu säljs för halva inköpspriset. Svider också att han inte alls lyckades visa upp den kvalité han höll under sin tid i Blackpool, skulle inte bli ett dugg förvånad om han lyckas strålande i Stoke då jag tror att hans vänsterfot kommer göra sig utmärkt i deras spelide med långa bollar på Crouch. Mittfältet känns nu lite tunt för Pool efter att dessutom Lucas Leiva på nytt åkt på en skada och ser ut att bli borta en längre tid. Återstår att se om de förmår och hinner plocka in något nytt…
Idag genomförde vi sista träningen för veckan som avslutas med en svår match på söndag borta mot Ljungby. Att konkurrensen nu spetsat till sig ordentligt i truppen efter en period med mycket skador och avstängningar framgick under dagens träning på ett tydligt och samtidigt skrämmande sett. Tim J som under tisdagsträningen gick så pass hårt åt Rehn att denna stukade forten ordentligt gick idag till ny attack mot en redan skadeskjuten Rehn som kände sig för på träningen. Detta med en spark mot Rehns onda fot följt av ett elakt skratt då Rehn enligt Tims mening stod och drällde med bollen alltför länge. Rehn och jag misstänker nu att det hela är ett fullt medvetet tilltag hos Tim som helt enkelt vill göra sin startplats så säker som möjligt genom att minska konkurrensen, usch Tim. Förhoppningsvis ska dock inte Tim lyckas med sitt tilltag då Rehn är hoppfull till att kunna starta matchen!
Utöver Rehn som är ett litet frågetecken är Oliver definitivt inte tillgänglig till matchen då han beordrats till vila efter sviterna av sin matförgiftning. Så det är en nästintill komplett och stark trupp som reser till Ljungby fast beslutna om att ta tre pinnar med sig hem.
Träningen igår innehöll mycket fart och intensitet under hela passet, till skillnad från i måndags när vi bara återhämtade oss en aning från matchen. Det var mycket tempospel med en-mot-en och två-mot-två som kroppen tyckte var jobbigt och jobbigare skulle det bli. Kvalitén var riktigt bra under spelet och man märkte hur spelsuget lyste i ögonen på alla gubbar. Innan träningen var slut ”blåste vi ur kropparna”, som Ola brukar förklara tisdagslöpningarna. Igår var det riktigt tungt i benen för min del. Jag vet inte vad det berodde på men alla har väl jobbiga dagar och gårdagen var kanske en sådan.
Rehn kom lyckligare än någonsin till träningen vilket vi inte är bortskämda med. Mönsterås förlorade son är, som många förmodligen har märkt, Bajensupporter in i benmärgen och han stöttar dem med hjärtat i dessa tunga tider. Värvningarna av Erik Sundin och Kennedy Bakircioglu (lurigt efternamn att stava) har gjort både Hammarby och Rehn lyckliga. Inte illa pinkat. I omklädningsrummet hävdade Rehn till och med att det ”nya” Bajen skulle vara favorittippade i Allsvenskan, men det var nog hybrisen som talade. De ska faktiskt avancera upp till finrummet igen till att börja med.
Det har börjat cirkulera lite förkylningar och virus i truppen som det alltid brukar göra med jämna mellanrum. För tillfället är det Lagesson, Ekroth och Dolk som är krassliga vilket inte är positivt. Vi får därför till exempel enbart dricka ut våra egna vattenflaskor och börja tänka på små detaljer för att inte riskera mer spridning. Surt för Peiman som alltid brukar vara extremt bekväm och snylta av andra gubbar i laget. Nu får han fylla sin egen flaska om han ska ha någon vätska under träningarna.
Igår framkom det att Niki tydligen är AIK Solna-anhängare och har varit under en längre tid. Han visade sitt nöje över att Bangura var hemlånad igen på Twitter och sedan var den hemligheten avslöjad. För mig och Rehn som håller på Bajen är det tungt att höra men för bröderna Torstensson och Dolk måste det vara ännu tyngre eftersom de håller på en annan 08- och seriekonkurrent, nämligen Djurgården. Det kan alltså bli livade diskussioner i omklädningsrummet framöver.
Vi tog en relativt säker seger igår mot Tord och slutresultatet skrevs till 4-0. Det var en match där gästerna valde att parkera bussen i eget straffområde från första minuten och sedan fick den stå där under hela matchen. Tord satsade mycket på kontringar när de erövrade bollen men kontringarna var aldrig något hot direkt. Vi tog ledningen i första halvlek när Adam följde med upp på vänsterkanten och serverade Anton på silverfat med ett inlägg som”Henning” enkelt kunde nicka in. Kul att få belöning när ytterbackarna fyller på och deltar i det offensiva spelet.
I andra halvlek gjorde vi tvåan ganska tidigt när Peiman kom fri och behärskat satte bollen bakom deras keeper. Målvakten hade det tufft mellan stolparna under matchen och fick inte jättemycket hjälp av sina försvarare heller. Matchbilden i andra halvlek såg precis ut som den första med ett djupt försvarande Tord. Vi hade stora ytor att rulla boll på och kunde skapa farliga chanser på många olika sätt. 3-0 kom efter en fantastisk bjudning av gästernas mittback när denne slarvade med bollen som sista gubbe. Anton tackade för bjudningen, snodde med sig bollen och rundade målvakten för att rulla in den i öppet mål. Påpassligt och vaket av Henning som högg direkt när tillfället gavs. I slutminuten rundade Peiman av tillställningen genom att spika resultatet till 4-0, serverad av inhoppande Rosqvist. ”Rosen” snurrade lite längs sidlinjen och chippade sedan upp bollen till Peiman som enkelt kunde nicka in läderkulan.
Matchen i sin helhet genomförde vi på ett godkänt sätt utan att egentligen prestera maximalt. I första halvlek var vi något stillastående i både anfalls- och försvarsspel, men det blev bättre i andra. Vi höjde upp intensiteten, passningstempot, rörligheten och beslutsamheten vilket gjorde att Tord fick svårt att hänga med. Det var positivt att målskyttet lossnade lite samtidigt som vi inte drog på oss några avstängningar eller skador. Kul för Henning att få sätta dit två kassar och att Peiman återigen var tillbaka på planen samt i målprotokollet. Hela laget gjorde en gedigen insats och vi visade en god bredd när de inbytta spelarna kom in och levererade. Nu blickar vi framåt mot en ny vecka och ny match mot Ljungby borta nästa söndag.
Idag spelas helgens guldkorn i Premier League, förresten. City gästar Anfield och Pool bara måste vinna för att inte stå på noll efter två omgångar. Matchtröjan är på och laddningen har börjat. You´ll never walk alone.
Efter en bra genomförd träningsvecka är det IK Tord som väntar hemma på Arena Oskarshamn i morgon lördag. Tord parkerar just nu på åttonde plats i tabellen tre poäng ovanför kvalstrecket nedåt i seriesystemen, det är således ett lag som är i stort poängbehov för att undvika att bli indragna i bottenstriden. Första mötet borta mot Tord blev en oerhört tuff och fysisk match som grabbarna dock till slut lyckades gå segrande ur med 1-0. I denna match hade dessutom Tord stora problem med flertalet spelare som var indisponibla av olika anledningar, spelare som nu ska vara tillgängliga. Efter att Tord tidigare haft en tung period med sex raka förluster kommer de nu stärkta från senaste matchen då de besegrade Myresjö. Att det blir en tuff match som väntar råder det alltså inga som helst tvivel om och grabbarna måste prestera på topp för att få med sig tre poäng. Att tabellplacering inför matchen spelar mindre roll visade även kvällens resultat som var glädjande för vår del då Tenhult tog en imponerande seger över topplaget Motala med 1-0.
Om vi var brandskattade inför senaste matchen mot Husqvarna som gav en poäng är vi nu näst intill fullt manskap. Vår eminenta sjukvårdare Bosse Rosengren har gjort ett gott jobb för att få alla småskavanker under kontroll samtidigt som Lagesson nu finns tillgänglig plus att Eliassi och Blixt är tillbaka efter avstängning. Alltså är det bara Erik Persson som fortfarande saknas. Ska bli roligt att se Peiman tillbaka på plan efter sin två matcher långa avstängning, vet att han är oerhört spelsugen och jag hoppas och förväntar mig att han visar sig från sin bästa sida. Han visade åtminstone gryende frisparksform på dagens träning då han slog till med en ruskigt hård ytterskruvad frispark i krysset. I och för sig var det inte någon målvakt i direkt toppslag då det var undertecknad som agerade målvakt, dock tror jag vilken målvakt som helst hade haft enorma bekymmer att rädda den projektilen.
Senaste matchen mot Husqvarna var oerhört glädjande vad gäller stöttningen från publiken på läktaren då det stundtals var väldigt livat. Det hördes såväl rungande applåder vid fina hemmaaktioner som riktiga vrål när domare och motspelare inte agerade som OAIK- sympatisörer kan önska. Detta är något som verkligen uppskattas och gör att man som spelare nere på plan får extra krafter, dessutom förhöjer det också upplevelsen för åskådarna av matchen. Hoppas att folk även i morgondagens match hittar till Arena Oskarshamn och stöttar grabbarna mot tre nya poäng.
Resultatet mot Husqvarna i lördags gav mersmak. Visst hade gästerna mer boll, men det var vi som skapade de farliga chanserna. Vi spelade smart och krigade för varandra över hela planen. Truppen var sargad med många namnkunniga spelare borta och det var säkert många som inte trodde på oss inför matchen. Detta fungerade dock bara som tändvätska och inspiration för oss som var tillgängliga, vilket gav ännu mer självförtroende. Krysset gör att serien återigen är fantastiskt jämn och spännande i toppen eftersom Lindsdal vann sin match i söndags. Vi, Lindsdal och Husqvarna har samma poäng och Motala har en hängmatch som kan föra upp dem i serieledning.
Anton debuterade i lördags och visade direkt vilken tillgång han blir i höst. Han sög in bollar, fördelade bollar, hotade i djupled och i boxen, men var framförallt allmänt jobbig för Husqvarnas försvarare. Synd att han inte fick kröna debuten med ett mål. Det var han värd efter insatsen.
Savolainens division II-debut var även den av hög klass. Han stängde igen sin högerkant tillsammans med Martin och var ett ständigt hot genom sina enorma Delap-inkast. Riktigt kul att se hur en ung spelare tar för sig på det sättet och hela tiden vågar synas. Savolainens insats belönades med den eftertraktade OAIK-hjälmen vilket han var förtjänt av.
Träningen igår var en vanlig måndagsträning. B-laget spelade hemma mot IFK Berga och vann enligt rapporter med 3-1. Övriga hade först styrka och underhållning med Tommy i Elajohallen innan vi gick ut för att köra ett lättare pass med Ola. Styrkan flöt på i vanlig ordning och det var trevligt att variera den med lite koordination. Ute på Ernemar körde vi några passningsövningar och en uppspelsövning med avslut. Träningen avslutades med en skottövning där målvakterna fick jobba lite. Savolainen var fortsatt glödhet och tryckte dit alla bollar han fick chansen att göra mål på. Formtoppar är alltid sköna att beskåda.
Vår ganska nyblivna fader Jansson var inte på träningen och anledningen var märklig. Enligt Ola var han barnvakt (!?) åt sin egna unge. Är det möjligt? Jag och Tim kom överens om att det inte är möjligt. Om man kan vara barnvakt åt sitt eget barn är man alltså barnvakt hela livet efter en tillökning. Detta känns väldigt fel, men det är bara en tanke.
Premier Leagues premiäromgång bjöd på några skrällar som ofta dyker upp i just premiärer. Arsenal tappade poäng hemma mot Larssons Sunderland, Liverpool torskade med 3-0 mot Olssons (jag nämner inte ens Rosenberg) West Bromwich och igår åkte United på stryk mot Everton. Detta visar att världens bästa liga inte innehåller några slagpåsar utan att varje match är riktigt tuff att vinna. På söndag kommer City till Anfield och då ska Pools första trea bärgas inför The Kop.
David Winberg, 36 år, har jobbat som sportreporter/redigerare på Barometern sedan december 2007.
Född och uppvuxen i Ljungarum i Jönköping. Hamnade i Kalmar 2002 via stoppen Växjö, samt amerikanska Little Rock, Orlando och Winston-Salem.
Den här bloggen kommer att handla om fotboll i allmänhet och lokalboll från division 2 till sexan i synnerhet. Tips? Nyheter?
Mejla mig!
35-årig sportreporter på Oskarshamns-Tidningen. Bor i radhus i Kristineberg i Oskarshamn. Pappa till Tilde, 10, och Idde, 7. Gift med Anna. Född och uppvuxen i Oskarshamn. Flyttade till Stockholm 1998 och hamnade så småningom på Aftonbladet. Flyttade hem igen 2001 och har sedan dess arbetat på OT. Idrottsmeriter? Spelat division 1-innebandy med Oskarshamns IK (tvåa i poängligan 97/98!) och Farsta Sharks samt division 5-fotboll med Bråbo. Gillar: Steven Gerrard, familjen och Liverpool. Ogillar: Ärtor och Manchester United. Starkaste idrottsminne: När OT-fotografen Hasse Broms tvingade ner mig i en låda för att plåta mig som ”gubben i lådan” inför seriefinalen mot Södra Kärr i innebandyettan.
Här följer ni OT:s utmanare i uppladdningen inför Göteborgsvarvet i maj 2013. Naturligtvis kryddar vi inläggen med bilder från träningar och samlingar. Deltagarna: Ingela Svensson, Elin Bergstrand, Cristoffer Lundberg, Anders Hildingsson och Johhny Larsson, samt tränare José Puntigliano.
Säsongen 2013 tar den här spelartrion dig med bakom kulisserna i Oskarshamns AIK:
Emil Dolk: 21-årig mittfältsterrier som förutom Oskarshamns AIK, spelat för moderklubben Rödsle BK. Blivande civilekonom, som lever med känslan av att vara en tia bland femkronor. Inte riktigt lika stor, men dubbelt så värdefull.
Carl Aldebert: 24-årig central mittfältsdynamo i OAIK. Oskarshamnare som för närvarande är bosatt i Kalmar. Utöver OAIK finns mina sympatier hos Änglarna och Liverpool.
Eric Persson: Hårdför mittback som är 21 år ung. Lagkapten i Oskarshamns AIK. Stora intressen i livet är fotboll och ishockey. Jag avgudar Francesco Totti och avskyr Messi!
Johan Israelsson
26 år gammal, mittfältare och lagkapten i Lindsdals IF. Har varit klubben trogen sedan barnsben med undantag för två säsonger då jag spelade division 1-fotboll med Malmöklubben Limhamn/Bunkeflo. Gillar musik, gärna svensk sådan. Jobbar som utvecklingskonsulent på Smålandsidrotten. Är bror till Kalmar FF-mittfältaren Erik Israelsson.
På Redaktionsbloggen berättar Barometern-OT:s redaktionsledning om tidningens utvecklingsarbete, och om hur vi resonerar i olika publiceringsfrågor. Vi hoppas också att den ska leda till en utökad dialog med er läsare.
Säsongen 2013 tar den här spelartrion dig med bakom kulisserna i Oskarshamns AIK:
Emil Dolk: 21-årig mittfältsterrier som förutom Oskarshamns AIK, spelat för moderklubben Rödsle BK. Blivande civilekonom, som lever med känslan av att vara en tia bland femkronor. Inte riktigt lika stor, men dubbelt så värdefull.
Carl Aldebert: 24-årig central mittfältsdynamo i OAIK. Oskarshamnare som för närvarande är bosatt i Kalmar. Utöver OAIK finns mina sympatier hos Änglarna och Liverpool.
Eric Persson: Hårdför mittback som är 21 år ung. Lagkapten i Oskarshamns AIK. Stora intressen i livet är fotboll och ishockey. Jag avgudar Francesco Totti och avskyr Messi!
LÄS MER
