Värna visselblåsare för att förhindra fler skandaler

Ledare Artikeln publicerades

Internrevisionen på svenska myndigheter behöver förändras om korruptionsaffärer ska undvikas framöver.

Det är lätt att tro att korruption främst uppstår ute på golvet, i skymda hörn dit ljuset från myndigheters egna kontrollsystem inte alltid når. Man kan tänka att generaldirektör, ledningsgrupp och styrelse är garanter för en god offentlig etik och följsamhet mot lagarna.

Men ser vi till senare års stora myndighetsskandaler är det snarare på högsta nivå som dessa har utspelat sig. Några sådana exempel är Fastighetsverket, Transportstyrelsen, Riksrevisionen, Tullverket – och nu Svenska Kraftnät, där ett smatterband av avslöjanden nu rullas ut i Dagens Nyheter.

På Svenska Kraftnät har ännu en myndighetsskandal uppdagats.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
På Svenska Kraftnät har ännu en myndighetsskandal uppdagats.

Det finns särskilda likheter mellan skandalerna på Transportstyrelsen och Svenska Kraftnät. Bland annat visar de vilken stark och viktig kraft internrevisionen kan vara för att avslöja missförhållanden, men också vilka svåra förutsättningar den kan verka under. Transportstyrelsens internrevisor Annette Ohlsson informerade styrelsen om de lagbrott som generaldirektören valde att sanktionera och lika samvetsgrann var internrevisorn Eva Fredriksson på Svenska Kraftnät. I båda fallen avfärdades dock internrevisorernas larm av såväl generaldirektör som styrelse.

Ett uppenbart problem i dessa fall är agerandet från generaldirektör och styrelse, men minst lika allvarligt är att det har saknats kommunikationskanaler mellan internrevisor och ansvarigt departement. Denna kanal måste finnas som en sista utväg för internrevisorn när ledningskulturen brister. När den saknas blir internrevisorn särskilt utsatt i en situation då hen snarare ska kunna förvänta sig särskild uppbackning av den politiska huvudmannen.

Att bristen på dörrar mellan internrevisor och departement är ett problem konstaterade Riksrevisionen i en rapport redan för ett par år sedan (RiR 2017:5). Enligt deras granskning är förutsättningarna för internrevisionen långt ifrån tillfredställande och man konstaterar att en anledning till att internrevisionens resultat inte alltid når fram till departementet är ”ointresse”. I sitt svar valde regeringens att avfärda samtliga Riksrevisionens förslag (skr 2016/17:189).

Det räcker emellertid inte med en stärkt internrevision och bättre kanaler in i departementen för att undvika fler myndighetsskandaler i staten. Lika viktig är en kultur av lyhördhet gentemot visselblåsare internt och öppenhet gentemot media. Det har nämligen visat sig att missförhållanden i offentlig sektor ofta avslöjas av just medarbetare och journalister. Enligt en rapport från Statskontoret år 2012 upptäcktes över 70 procent av påstådda korruptionsbrott i kommuner och landsting år 2003-2010 av privatpersoner och/eller media. Endast 11 procent upptäcktes av arbetsgivaren själv.

I statsförvaltningen finns ett ämbetsmannaideal som vi kan vara stolta över och som är värt att värnas. De flesta myndigheter fungerar också väl. Men för att förebygga fler skandaler behöver förutsättningar för visselblåsande diskuteras på alla nivåer i styrkedjan. Den viktigaste kraften för att motverka korruption är nämligen sannolikt den offentliga sektorns samvetsgranna medarbetare.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Barometern Oskarshamns-Tidningen och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.